EU-toppmötet: Unionen rustar för handelskrig – men hoppas på avtal med USA

Med bara två veckor kvar till den 9 juli, då USA hotar att införa nya tullar på 50 procent mot EU, hamnade de transatlantiska handelsrelationerna i fokus under EU-toppmötet i Bryssel i går torsdag. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade sent på torsdagskvällen ett nytt förhandlingsbud från Donald Trump.

– Vi utvärderar det i detta nu. Vårt budskap i dag är tydligt: Vi är redo för en överenskommelse, sade Ursula von der Leyen.

Hon tillade dock att EU förbereder sig för alla eventualiteter.

– Alla alternativ är fortsatt på bordet. Vi kommer att försvara Europas intressen om det behövs, sade von der Leyen.

Splittringen inom unionen om hur man ska hantera de amerikanska tullhoten blev tydlig. Frankrikes president Emmanuel Macron menade att EU inte får visa sig svagt.

– Den bästa tullen är noll för noll, men om det blir tio procent för tio, må det vara hänt. Vår välvilja får inte misstas för svaghet, sade Emmanuel Macron.

Tysklands nye förbundskansler Friedrich Merz argumenterade i sin tur för en snabb och enkel lösning för att skydda tysk industri.

– Hellre snabbt och enkelt än långsamt och komplicerat. Vi har mindre än två veckor på oss och man kan inte komma överens om ett sofistikerat handelsavtal på den tiden, sade Friedrich Merz.

Historisk försvarssatsning
I kölvattnet av veckans Natotoppmöte, där försvarsalliansens medlemmar enades om att sikta på försvarsutgifter motsvarande fem procent av BNP, ägnade EU-ledarna stor del av dagen åt att diskutera hur Europas egen försvarsförmåga ska stärkas.

Europeiska rådets ordförande António Costa betonade vikten av smartare investeringar.

– Vi behöver inte kopiera samma förmågor i varje medlemsland. Vi behöver inte multiplicera alla våra försvarsinvesteringar med 27. Det vi behöver är effektivitet och en rättvis bördefördelning, sade António Costa.

Ledarna bekräftade sitt stöd för nya finansieringsverktyg, som försvarsinvesteringsfonden SAFE på 150 miljarder euro och europeiska försvarsprogrammet, EDIP. Syftet är att främja gemensamma inköp, standardisering och en stärkt europeisk försvarsindustri.

Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz framhöll att Tyskland kommer att nå 3,5 procent av BNP i försvarsutgifter och pekade på behovet av en verklig europeisk försvarsmarknad.

– I Europa har vi alldeles för många system. Dessa system är alldeles för komplicerade och vi har för små serier. Om vi ändrar på det har vi en chans att verkligen få ut mer av de medel som nu finns tillgängliga, sade Merz.

Sanktioner förlängs, Ungern blockerar
EU-ledarna enades utan diskussion om att förlänga de befintliga ekonomiska sanktionerna mot Ryssland med ytterligare sex månader. Beslutet, som kräver enhällighet, kom långt före tidsfristen den 31 juli och undvek därmed ett potentiellt veto från Ungern eller Slovakien.

Däremot råder det fortsatt oenighet om ett artonde sanktionspaket. Enligt Österrikes förbundskansler Christian Stocker och Tjeckiens premiärminister Petr Fiala blockeras det av Slovakien, som kräver energigarantier.

Ungern fortsätter samtidigt att som enda land motsätta sig ytterligare steg i Ukrainas närmande till EU. Övriga 26 medlemsländer ställde sig bakom en text som bekräftar det fortsatta militära, finansiella och politiska stödet till Ukraina och landets väg mot EU-medlemskap. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som deltog via videolänk, varnade för konsekvenserna av splittringen.

– Det här är Putins dröm: ett fragmenterat Europa där marginella röster vinner inflytande, sade Zelenskyj, enligt TT/GP.

Splittring om Mellanöstern
Situationen i Mellanöstern fortsätter att vara en källa till djup oenighet bland medlemsländerna. Ledarna diskuterade en rapport om EU:s associationsavtal med Israel som indikerar att Israel kan ha brutit mot avtalets villkor om mänskliga rättigheter i Gaza.

– Rapporten är väldigt tydlig. Det förekommer en systematisk kränkning av mänskliga rättigheter från Israels sida i Gaza, sade António Costa.

Frågan skickades vidare till EU:s utrikesministrar som möts i juli för att besluta om nästa steg. I de gemensamma slutsatserna uppmanar EU till ett omedelbart och hållbart eldupphör, frisläppande av gisslan och att humanitärt bistånd tillåts nå Gaza.

Framtidsfrågor och en ny världsordning
Under middagen diskuterades även EU:s konkurrenskraft och framtida handelsavtal. Oenigheten kring Mercosuravtaletmed fyra sydamerikanska länder kvarstår, där Tyskland driver på för ett snabbt slutförande medan Frankrike anser att det i sin nuvarande form inte kan accepteras.

Enligt Friedrich Merz presenterade Ursula von der Leyen även en idé om att EU skulle kunna leda initiativet till en ny typ av handelsorganisation för att gradvis ersätta Världshandelsorganisationen (WTO), som hon menar inte längre fungerar.

– Det skulle vara ett initiativ från EU-kommissionen att i framtiden sluta handelsavtal som är inbäddade i en större ram som vi sedan bestämmer, med en institution som hanterar dessa frågor, sade Merz.

Oenigt om nytt klimatmål
Även frågan om ett nytt klimatmål till 2040 – ett förslag som väntas i nästa vecka från EU-kommissionen – skapade splittring bland ledarna, där ekonomisk konkurrenskraft ställdes mot miljöambitioner. Tjeckiens premiärminister Petr Fiala motsatte sig förslaget rakt av och menade att det skulle skada industrin.

– Jag anser inte att det är bra att vi sätter upp ytterligare klimatmål, sade Petr Fiala.

Frankrikes president Emmanuel Macron var öppen för ett nytt mål men varnade för att hasta fram ett beslut. Han krävde garantier för teknologisk neutralitet, vilket inkluderar kärnkraft, samt en sammanhängande handelspolitik som skyddar europeiska företag.

Enligt Belgiens premiärminister Bart De Wever blottlade debatten en grundläggande oenighet om strategin. Han beskrev hur vissa länder förespråkar en linjär och omedelbar utsläppsminskning, medan andra vill se en mer flexibel väg som förlitar sig på framtida tekniska genombrott.

– Det skulle vara möjligt att snarare göra en "hockeyklubba" i banan mot klimatneutralitet, sade Bart De Wever, och syftade på en kurva med en långsam start följd av en kraftig acceleration mot målet.