Efter Sveriges EU-vägran: kommissionen ger kalla handen

I mars meddelade regeringen att Sverige inte skulle införa det så kallade lönetransparensdirektivet som syftar till att motverka lönediskriminering. Som orsak angavs “stora utmaningarna” och att direktivet saknade “tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och riskerar att skapa onödig administrativ börda [för arbetsgivare]”. 

– Det behövs omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L). 

Något omtag från EU:s sida ser det dock inte ut att bli.

“Kommissionen planerar inte att inkludera direktivet i något framtida omnibuspaket för regelförenkling eller en "stop-the-clock"-åtgärd”, skrev EU:s jämställdhetskommissionär Hadja Lahbib i ett officiellt svar till en Europaparlamentariker 22 maj. 

Som orsak angav hon att “att direktivet är avgörande för att fullt ut förverkliga rätten till lika lön mellan män och kvinnor.”

Lönetransparensdirektivet börjar gälla den 7 juni och Sveriges vägran att införliva direktivet kan sluta i EU-domstolen. Att Sverige inte i tid genomfört EU-lagar är en av de vanligaste skälen till att Sverige fälls i EU-domstolen. Senast Sverige fick böta var 2023 då EU-boten blev 100 miljoner kronor för att inte ha infört vapendirektivet i tid.