EU:s fiskeministrar har beslutat att fördubbla kvoten för sill och strömming i centrala Östersjön nästa år, trots varningar från forskare. Beslutet möter hård kritik från flera håll.

– Det är en skandal, sade EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) till SVT.

Lövin menar att ministerrådet bryter mot EU:s lagstiftning om hållbara fiskbestånd och ifrågasätter att man inte följt försiktighetsprincipen.

Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kritiseras för att ha misslyckats med att minska kvoterna. Centerpartiets Emma Wiesner kallar beslutet en "dödsdom för Östersjön". Trots att regeringen förespråkat begränsat fiske, röstade Sverige ja till förslaget. Även strömmingsfisket i Bottenhavet och Bottenviken ökar med 21 procent. Kritiker menar att beslutet riskerar fiskbeståndens framtid i Östersjön, där torsken redan nästan kollapsat.

Landsbygdsminister Peter Kullgren säger till Ekot att han har haft ambitionen att man skulle ha så låga kvoter som möjligt, men att det stod ganska tidigt klart att det inte skulle bli så, eftersom andra länder ville se högre kvoter.

– Vi har tryckt ner det, och det är klart att det är bra, men Sverige ville egentligen gå ännu längre, sade Kullgren.

Polens finansminister Andrzej Domański anser att EU inte bör "straffa" landet för dess höga försvarsutgifter. Polen spenderar 4,7 procent av BNP på försvar nästa år vilket är mer än dubbelt så mycket som Natos nuvarande riktlinjer.

 – Vi förtjänar särbehandling. Vi lägger en stor del av vår BNP på försvaret och vi lägger den också på att i viss mån hjälpa andra [EU-] medlemmar. Utan försvarsutgifterna skulle vi inte ha ett för stort underskott, sade Domański till Financial Times. 

EU har inlett ett förfarande mot Polen för att landets budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP. Polen, som har en historia av delvis stora budgetunderskott men också hög tillväxt, har lovat att minska underskottet till 2,9 procent av BNP till 2028. Domański är optimistisk om att EU kommer godkänna Polens plan för att minska underskottet.

Frankrikes nye premiärminister konservative Michel Barnier bestod på tisdagen en misstroendeförklaring som förts fram i parlamentet av vänstern, uppger TT/GP. Ett första test för hans regering som saknar egen majoritet  i parlamentet. Motionen skulle ha behövt 289 röster för att antas av en majoritet av den 577 platser stora nationalförsamlingen. Men bara 197 ledamöter anslöt sig till misstroendet mot Barnier. ¨

Enligt Politico kommer den nya statsbudgeten som presenteras under torsdagen att vara nyckeln till Barniers fortsatta politisk överlevnad.

Regeringen måste omedelbart söka stöd ur EU:s globaliseringsfond för att stötta de som varslats på Northvolt. Kravet kommer från den svenska S-gruppen i EU-parlamentet.

– Regeringen får inte lämna arbetstagare i sticket. 1 600 personer har varslats om uppsägning. Då är det viktigt att regeringen agerar snabbt för att stötta de anställda, säger Johan Danielsson (S) till TT/GP.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer planerar att besöka Bryssel nästa vecka för att träffa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet är att inleda samtal om en förbättrad relation mellan Storbritannien och EU efter Brexit, skriver Financial Times.

– Jag vill förbättra vår relation med EU och få Brexit att fungera för det brittiska folket, sade Starmer på sociala medier.

Starmer har tidigare uttryckt en önskan om att omforma relationen med EU, men vill inte återinföra fri rörlighet eller gå med i tullunionen igen. Han hoppas istället på närmare samarbete inom ekonomi, försvar och utbyten.

EU har föreslagit ett program för ungdomars rörlighet, medan Starmer vill ha ett veterinäravtal och bättre villkor för brittiska musiker som turnerar i EU. Förhandlingarna väntas bli en lång process där båda sidor behöver göra eftergifter. Ett politiskt djupt splittrat Storbritannien lämnade EU 2020 .