Annons

Temp arbetslöshetstema

 

 

Sverige

EU

Sysselsättningsgrad

2019: 82,1 %  

73,9 %  

Arbetslöshet

2019: 6,8 %

6,3 %

Långtidsarbetslöshetens andel av arbetslösheten

2018: 18,2 %

43,5 %

Ungdomsarbetslöshet

2019: 20,0 %

14,4 %

NEET

2018: 8,0%

20,9 %

 

Källa: Eurostat.

Efter krisen – arbetslösheten minskar
I början av 2000-talet var arbetslösheten i EU-länderna runt nio procent, en siffra som tiden före finanskrisen 2008 var nere på under sju procent för att under krisens värsta år stiga till elva procent. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit och låg i december 2019 på 6,2 procent i EU, den lägsta nivån sedan mätningarna började år 2000.

I coronakrisens spår befarar många bedömare att arbetslösheten kommer att stiga markant i EU.

 

 

Sjunkande och stigande ungdomsarbetslöshet
Även ungdomsarbetslöshet har sjunkit efter finanskrisen och var 2019 drygt 14 procent, den lägsta sedan mätningarna började. I Sverige är ungdomsarbetslöshet betydligt högre än EU-genomsnittet och har åter vänt uppåt efter år av sakta minskning, 2019 var 20 procent unga i Sverige arbetslösa.


Stigande sysselsättningsgrad 
EU:s arbete inom sysselsättningsområdet sker inte genom lagstiftning utan består av frivilliga åtgärder inom den så kallade öppna samordningsmetoden, bland annat gemensamma sysselsättningsmål, handlingsplaner och erfarenhetsutbyte.

I EU:s strategi EU2020, är ökad sysselsättning en central fråga. Sysselsättningsgraden, hur stor andel av den arbetsföra befolkningen i en viss ålder som har arbete, sammanställs en gång per kvartal. Målet är att 75 procent av befolkningen mellan 20-64 år i EU år 2020 ska ha ett jobb. 2018 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EU knappt 73,2 procent, den högsta i EU:s historia. I topp låg Sverige med 82,4 procent. En viktig förklaring till att Sverige har den högsta sysselsätttningsgraden i EU är att kvinnornas sysselsättningsnivå är relativt mycket hög.

Skillnaden i sysselsättningsgrad 2018 mellan kvinnor och män är markant i EU. Drygt 80 procent av kvinnorna i Sverige och drygt 84 procent  av männen lönearbetar. Det kan jämföras med EU-snitten för kvinnors förvärvsarbete på drygt 67 procent respektive männens på 79 procents sysselsättningsgrad.    



Sverige långt från bäst på låg arbetslöshet
Den svenska rödgröna regeringen 2014-2018 hade som mål att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Sverige har dock ingen gång sedan landet blev medlem haft lägst arbetslöshet i EU. Betydligt fler länder i EU har lägre arbetslöshet idag än Sverige jämfört med 2014 när regeringen uttalade sitt mål. I själva verket har Sverige hamnat i EU:s bottenliga och var i december 2019 det sjätte landet med högst arbetslöshet. 2019 togs målet bort och regeringen har inte längre ett arbetslöshetsmål kopplat till andra EU-länder. 

 

 

Andel sysslolösa minskar – vanligare att kvinnor står utanför
Andelen personer mellan 20 och 34 år som varken arbetar, studerar eller gör praktik, så kallad NEET [neither in employment nor in education and training] har minskat och är på samma nivå, 16,5 procent, som när den var som lägst före finanskrisen. Störst andel NEETs finns i Italien och Grekland. I Sverige tillhör 8 procent av den yngre befolkningen gruppen NEET, den lägsta andelen i EU.

Fler unga kvinnor än unga män i EU står utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemen, 21 procent respektive 12 procent. Allra minsta skillnad mellan könen var det i Sverige, under två procent.

Störst skillnad mellan könen var det i Tjeckien, Slovakien och Ungern. I Tjeckien var 2018 knappt fem procent av männen utanför, vilket var den lägsta siffran i EU, medan andelen unga tjeckiska kvinnor i kategorin NEET uppgick till 26 procent.
 

Så mäts arbetslöshet i Sverige och EU

 



HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER