På onsdagskvällen debatterade för första gången någonsin partiledarna för det två framgångsrika tyska ytterkantspartierna AfD och BSW med varandra i direktsänd tv i Tyskland, rapporterar Ekot. Partiledaren för AfD, högerpopulisten Alice Weidel, lyfte bland annat fram att hon och partiledaren för BSW, vänsterpopulisten Sahra Wagenknecht, har liknande positioner i sina krav på förhandlingar med den ryske diktatorn Vladimir Putin om Ukraina. 

Putin är sedan 2023 internationellt efterlyst för krigsbrott mot ukrainska barn.

Medlemsländernas EU-ambassadörer godkände på onsdagen ett lån på upp till 35 miljarder euro till Ukraina före årets slut, rapporterar FT. Lånet är en del av G7-ländernas plan att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland. Beslutet kommer efter månader av diskussioner om hur EU:s del av det 50 miljarder dollar stora stödet ska utformas. Lånet ska betalas tillbaka med hjälp av vinster från frysta ryska tillgångar i väst. Det är oklart om USA kommer att delta i G7-planen, då Ungern och Slovakien har blockerat en förlängning av EU:s sanktioner mot Ryssland. Detta var ett villkor för USA:s deltagande. EU-parlamentet måste också godkänna lånet vilket väntas ske 22 oktober.

Ungern gör som Nederländerna och "ansöker" om att få formellt undantag från EU:s asyl- och migrationspolitik, skriver TT/GP. Liksom den liknande ansökan som lämnades in av Nederländerna i september är det att betrakta som symbolpolitik eftersom det först krävs en ändring av EU:s grundfördrag för att ett land ska kunna få ett undantag från något av EU:s politikområden. Någon fördragsändring är inte aktuell i nuläget – inte minst beroende på att det först krävs enighet bland medlemsländerna.

Ungern har vid upprepade tillfällen de senaste fyra åren fällts i EU-domstolen för brott mot unionens asyl- och migrationsregler och därtill utdömts stora böter som de vägrar att betala – ett belopp som nu kommer att dras från deras EU-bidrag.

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.

– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.

Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".

Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."

Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media. 

Österrikes president Alexander Van der Bellen meddelade på onsdagen att han inte kan ge det högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, uppdrag att bilda regering, trots att det blev störst i parlamentsvalet, rapporterar Reuters. Anledningen är att FPÖ, som fick 29 procent av rösterna, saknar en koalitionspartner för att få majoritet i parlamentet.

– Det är en helt ny situation att det finns en valvinnare som uppenbarligen inget annat parti vill regera med, sade Alexander Van der Bellen.

Endast det konservativa ÖVP har inte helt stängt dörren för en koalition, men de accepterar inte FPÖ:s ledare Herbert Kickl som förbundskansler. Van der Bellen uppmanar nu de tre största partierna – FPÖ, ÖVP och socialdemokratiska SPÖ – att försöka lösa det politiska dödläget och återrapportera till honom i slutet av veckan.

EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor gav på torsdagen klartecken för utfrågningar av alla 26 nominerade EU-kommissionärer. Utskottet har granskat eventuella intressekonflikter hos kandidaterna i förhållande till deras tilltänkta ansvarsområden.

– Vi har gjort en opartisk och grundlig analys av kommissionärskandidaternas intresseförklaringar. När vi ansåg att informationen var ofullständig bad vi om fler detaljer, sade utskottets ordförande, den bulgariske liberalen Ilhan Kyuchyuk.

Kandidaternas intresseförklaringar kommer att offentliggöras innan de kommande utfrågningarna börjar. Enligt parlamentets regler måste rättsutskottet bekräfta frånvaron av intressekonflikter för att en kandidat ska få delta i utfrågningen.

Sveriges nominerade EU-kommissionär Jessika Roswall kommer att utfrågas inför miljöutskottet i Europaparlamentet på kvällen den 5 november 2024.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade på onsdagen att läget på slagfältet ger en chans att avsluta Rysslands invasion senast nästa år, rapporterar Reuters. Vid ett toppmöte i Kroatien betonade han vikten av allierades stöd, särskilt från USA.

– I oktober, november och december har vi en verklig chans att föra situationen mot fred och långsiktig stabilitet, sade Zelenskyj. Han uppmanade även sydösteuropeiska länder att investera i ukrainsk vapenproduktion och delta i återuppbyggnaden av landet.