Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Inför nästa veckas parlamentsmöte i Strasbourg står bland annat unionens nästa långtidsbudget, vargfrågan, handelsrelationerna med USA och nya regler för bilindustrins koldioxidutsläpp på dagordningen. Två svenska EU-parlamentariker, Jörgen Warborn (M) och Sofie Eriksson (S), ger sin syn på de mest omstridda frågorna.
Tyska säkerhetstjänsten BfV klassar hela partiet Alternativ för Tyskland (AfD) som "bekräftat högerextremistiskt", en politisk position som strider mot konstitutionen. Beslutet innebär utökade möjligheter till övervakning av partiet som i februarivalet blev Tysklands näst största i förbundsdagen.
EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič föreslår att unionen ska öka sina inköp av amerikanska varor med 50 miljarder euro för att lösa handelstvisten med USA. Förslaget kommer när EU försöker undvika ett fullskaligt handelskrig innan ytterligare tullar införs i juli.
Ett massivt strömavbrott som drabbade Spanien och Portugal i måndags orsakades av för hög andel solenergi i systemet enligt vissa, rapporterar Financial Times. Enligt tidigare tillsynstjänstemän och experter kunde elnätet inte hantera att 55 procent av elen kom från solkraft när 15 gigawatt kopplades bort från nätet.
– Två tredjedelar av Spaniens produktion bestod av icke-kontrollerbara resurser som inte bidrar till elsystemets stabilitet, sade André Merlin, tidigare vd för Frankrikes nätoperatör.
Spanska nätoperatören Red Eléctrica har ännu inte fastställt orsaken men avvisar kritiken mot förnybar energi.
Rysslands president Vladimir Putin kan ha skiftat fokus i Ukrainakriget från att erövra hela landet till att befästa kontrollen över redan ockuperade områden, rapporterar CNN. Ny underrättelseinformation som amerikanska och västliga tjänstemän tagit del av pekar på denna förändring.
– Jag tror att han kanske tänker på vad som är ett rimligt mål på kortare sikt, sade en högt uppsatt västlig underrättelsekälla till CNN.
Skiftet kan bero på ekonomiska utmaningar och påtryckningar från Trump-administrationen. Amerikanska tjänstemän förblir dock skeptiska till Putins avsikter i de pågående fredsförhandlingarna.
EU planerar ett 17:e sanktionspaket mot Ryssland, samordnat med nya amerikanska åtgärder, enligt TT/GP. Den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot uppger att timing och innehåll ska koordineras med Washington.
– Vi européer kommer att följa detta amerikanska sanktionsinitiativ med ett 17:e paket av sanktioner, sade Barrot till AFP.
Det amerikanska förslaget, med starkt stöd i senaten enligt senator Graham, skulle innebära 500-procentiga tullar på länder som köper rysk olja och gas om Putin inte inleder seriösa fredsförhandlingar om Ukraina.
Turkiska myndigheter har gripit 400 personer i samband med arbetardagsdemonstrationer i Istanbul, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till advokatgruppen CHD. Av de gripna misstänks 100 personer för att ha planerat en demonstration på Taksimtorget, där protester varit förbjudna sedan 2013.
För att förhindra folksamlingar stoppade myndigheterna delar av kollektivtrafiken i Istanbuls stadskärna under första maj-firandet.
USA:s president Donald Trump har godkänt export av militär utrustning värd 50 miljoner dollar till Ukraina, enligt The Times. Beslutet kommer efter att ett länge väntat mineralavtal undertecknats mellan länderna.
Avtalet, som innebär att USA och Ukraina delar vinster från framtida försäljning av ukrainska mineral- och energireserver, tillkännagavs på onsdagen. Det är det första nya militära biståndet till Ukraina sedan Trump tillträdde.
För Trump representerar avtalet en slags kompensation för tidigare bistånd i miljardklassen, medan Ukraina ser det som en garanti för fortsatt amerikanskt stöd i kriget mot Ryssland.
Frankrike och Polen kommer att underteckna ett omfattande försvars- och ekonomiavtal den 9 maj, enligt Financial Times. Avtalet signeras av president Emmanuel Macron och premiärminister Donald Tusk i den franska staden Nancy.
– Det är en tydlig signal att Polen inte bara är beroende av USA utan också kan ha andra starka kärnvapenallierade, sade Aleksander Olech, säkerhetsanalytiker vid den polska tankesmedjan Defence24.
Avtalet ses som ett svar på Rysslands aggression och osäkerhet kring amerikanska säkerhetsgarantier, särskilt med tanke på Donald Trumps tidigare uttalanden. Pakten undertecknas symboliskt på 80-årsdagen av andra världskrigets slut i Europa.
På onsdagen blev det klart att 84 procent av medlemmarna i det tyska socialdemokratiska partiet har godkänt det 144-sidiga koalitionsprogrammet för en ny blå-röd regeringen i landet, rapporterar Deutsche Welle. Valdeltagandet i partiomröstningen var 56 procent. Därmed kan en ny tysk regering med kristdemokraten Friedrich Merz som förbundskansler och socialdemokraten Lars Klingbeil som vice förbundskansler tillträda den 6 maj.