Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Europadomstolen har slagit fast att Ryssland är skyldigt till en rad systematiska människorättsbrott i Ukraina, rapporterar Yle. Det är första gången en internationell domstol fällt Ryssland för brott begångna efter den fullskaliga invasionen 2022.
Fransk polis har genomfört en razzia mot Marine Le Pens ytterhögerparti Nationell samling. Tillslaget, som ägde rum i går onsdags, är en del av en förundersökning om misstänkt illegal kampanjfinansiering, skriver Financial Times. Utredare granskar om partiet använt olagliga lån från sympatisörer. Partiledare Jordan Bardella kallar agerandet för politisk förföljelse och uppger att bokföring och dokument sedan 2022 har beslagtagits. Razzian kommer kort efter att Le Pen dömts för förskingring av EU-medel, en dom hon överklagat.
Storbritannien och Frankrike har för första gången kommit överens om att samordna sina kärnvapenstyrkor för att skydda Europa mot "extrema hot". Beskedet kom i går onsdag under den franske presidentens statsbesök i London och är en reaktion på det växande hotet från Ryssland, uppger Financial Times. Överenskommelsen innebär att ett hot mot vitala intressen för endera landet kan mötas av båda nationernas samlade kärnvapenkapacitet. Steget är en betydande förändring, då Frankrike historiskt värnat sitt oberoende beslutsfattande kring kärnvapen.
Ryssland har under natten mot i dag torsdag genomfört en ny attack mot Kiev med både robotar och drönare. Minst två personer dödades och 13 skadades, skriver Expressen med hänvisning till stadens militärledning. Flera bostadshus och andra byggnader uppges stå i brand. Attacken är en del av en upptrappning och följer på vad Ukraina beskriver som den största drönarattacken i kriget, vilken ägde rum under natten mot onsdagen.
Danmark och Finland motsätter sig EU-kommissionens förslag om permanenta mekanismer för gemensam skuldsättning för andra syften än försvar, skriver Financial Times. Enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som uttalade sig i tisdags, är Europas återupprustning högsta prioritet och det enda område där nya gemensamma lån kan övervägas. Linjen, som väntas få stöd av Sverige, Tyskland och Nederländerna, försvagar förslaget om ett nytt krisinstrument i nästa långtidsbudget.
EU-kommissionen varnar i sin årliga granskning för att takten i medlemsländernas reformer för att stärka rättsstaten har saktat ner markant. Samtidigt kvarstår systematiska problem i flera länder, med särskilt allvarlig oro för utvecklingen i Ungern. Sverige får återigen kritik för systemet med nämndemän som nomineras av politiska partier.
Ungerska polisen kommer inte att vidta några åtgärder mot de som deltog i Prideparaden i Budapest i juni trots regeringens förbud, enligt Dagens Nyheter. Polisen hänvisar på sin hemsida till att motstridiga uppgifter och det lokala styrets inblandning kan ha orsakat osäkerhet kring demonstrationens laglighet. Deltagarna hade tidigare hotats med böter för att ha trotsat förbudet mot paraden.
USA:s president Donald Trump lovar nu mer vapen till Ukraina, bara dagar efter att Pentagon plötsligt stoppat viktiga leveranser. Vändningen kommer efter ett telefonsamtal mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i fredags, skriver Financial Times. Det tidigare stoppet, som gällde bland annat luftvärnsrobotar, motiverades med oro för USA:s egna lager.
– Vi kommer att skicka fler vapen. Vi måste, de måste kunna försvara sig, sade Trump nu om sitt nya beslut att återuppta stödet.
EU:s ministerråd beslutade på tisdagen att inleda ett förfarande mot Österrike för alltför stora budgetunderskott och skärper kraven på Rumänien. Anledningen är att Österrikes underskott 2024 var 4,7 procent av BNP, över EU:s gräns på tre procent. Rumänien anses inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att korrigera sitt underskott. Österrike ska ha åtgärdat sitt underskott senast 2028, medan Rumänien får en tidsfrist till 2030.
Regeringen har beslutat om ett nytt stödpaket om 135 miljoner kronor till Ukraina för att stärka upp landets civila cybersäkerhet, skriver TT/SvD. Paketet finansieras inom ramen för de medel som Sida årligen får för att stödja Ukraina.