Risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor ökar i och med klimatförändringarna, rapporterar Sveriges Radio. Nu ska forskare i ett EU-finansierat projekt ta fram ett varningssystem för att snabbare kunna upptäcka och begränsa utbrott likt covid-19.

–Jag tror att många fått upp ögonen för att vi är sårbara för den typen av händelser och katastrofer, säger forskningsledare Joacim Rocklöv till radion.

Under 2021 satsades i Sverige motsvarande drygt 400 euro per invånare på forskning och utveckling. Det placerar Sverige på en fjärdeplats i EU efter Luxemburg, Danmark och Tyskland, enligt Eurostat. Sedan 2011 har Sveriges position pendlat mellan tredje och femte plats i EU.

Generationsorättvisan syns tydligt i Italien. Italienska barn klarar inte skolan, i synnerhet inte om de inte får skollunch, rapporterar Yle. Enligt en rapport som Rädda Barnen Italien har tagit fram klarar många skolelever inte kunskapskraven och riskerar slås ut från skolsystemet utan att ha gå klart skolan.

För att säkerställa kontinuitet i skolan och främja integrationen av flyktingbarn från Ukraina i EU publicerade EU-kommissionen på torsdagen ett arbetsdokument med en uppsättning principer och bästa praxis. Dokumentet riktar sig till utbildningsinstitutioner i EU för att stödja dem i att svara på de sociala, utbildningsmässiga och känslomässiga behoven hos flyktingbarn, från tidig ålder upp till 18 år. Arbetet med att ta fram dokumentet har gjorts i samarbete med internationella organisationer och det ukrainska utbildningsväsendet. Några av rekommendationerna fokuserar på att bevara barnens koppling till det ukrainska utbildningssystemet. 

Svenska universitet och högskolor bör bryta all kontakt och samarbete med statliga institutioner i Ryssland och Belarus, enligt utbildningsminister Anna Ekström (S). Det skriver TT/SvD.

För att öka andelen vuxna i arbetsför ålder som vidareutbildar sig, inte minst när det gäller digitala färdigheter, föreslog EU-kommissionen på fredagen att medlemsländerna ska enas om att införa individuella utbildningskonton för alla. Kontona ska sedan finansiera utbildningen. Till det föreslås också ett gemensamt utbildningsintyg kallat mikromeriter som alla länder ska erkänna. Den exakta utformningen av systemet bör ske i samarbete med arbetsmarknadens parter anser kommissionen. Bakgrunden till förslaget är att EU-ländernas stats- och regeringschefer vill att minst 60 procent av alla vuxna senast 2030 årligen deltar i någon form av vidareutbildning för att utveckla sin kompetens. 2016 deltog 37 procent i sådan utbildning inom EU.

Skolverket har fått kraftig kritik efter förra Pisa-undersökningen då 11 procent av eleverna i Sverige inte deltog, att jämföra med 4 procent i de andra länderna. Idag redovisar Skolverket för regeringen hur man ska undvika att samma fel upprepas. Bland annat ska Skolverket ge tydligare instruktioner till skolorna om hur elever ska exkluderas och kräva en högre svarsfrekvens, rapporterar Ekot.

Över tretusen forskare har undertecknat ett upprop mot att danska politiker, enligt deras mening, försöker begränsa forskningsfriheten i landet, rapporterar Ekot. Förra veckan antog Folketinget ett förslag mot vad man kallar överdriven aktivism i vissa forskningskretsar där man bland annat slår fast att universitetens ledningar ska försäkra sig att ”politik inte förkläs som forskning”.

EU-ländernas forskningsministrar beslutade på fredagen att säkra den fortsatta finansieringen av det gemensamma superdatorföretaget EuroHPC. Syftet är att bygga och upprätthålla ett världsledande och säkert ekosystem på superdator- och kvantdatorområdet. Med hjälp av en superdator kan man lösa mycket komplexa och krävande problem. Det öppnar för möjligheten för viktig teknik som artificiell intelligens, dataanalys och cybersäkerhet att utnyttja den enorma potentialen i stordataekonomin, heter det i ministrarnas beslut.

Det ungerska parlamentet har röstat för en ny lag som ökar premiärminister Viktor Orbáns inflytande över landets universitet, skriver Der Spiegel. Lagen innebär att många offentliga utbildningsinstitutioner överförs till styrelser som står premiärministerns parti Fidesz nära och inte kan avsättas utifrån.

Universitets- och högskolerådet har fått i uppdrag att analysera konsekvenserna för svenska studenters möjligheter att studera i Storbritannien efter att landet nu helt lämnat EU och studentutbytesprogrammet Erasmus. Utredningen ska vara klar senast den 15 mars 

De digitala nationella proven som var tänkta att införas i Sverige 2023 blir försenade. Anledningen är den så kallade Schrems II-domen från EU-domstolen som underkände EU:s dataskyddsavtal med USA, skriver TT/GP.

Den 3 mars väntas EU-kommissionen lägga fram sin handlingsplan för att förverkliga den så kallade europeiska pelaren för sociala rättigheter. Enligt nyhetsbrevet BOSTU väntas minst tre mål för 2030 presenteras; en sysselsättningsgrad på 78 procent, mer fortbildning för vuxna och 15 miljoner färre personer  än i dag ska ligga i riskzonen för fattigdom. 

Europeiska investeringsbanken har tecknat ett låneavtal på 1 600 miljoner kronor med Malmö stad till stöd för en förbättring av skolor och förskolor. Lånet ska användas för nybyggnation, renovering av byggnader och utbyggnad av flera skollokaler i Malmö.

Utvecklingen i Europa går långsamt vad gäller forskning för att ta fram nya jordbruksgrödor med bättre egenskaper. Orsaken är att ny växtförädlingsteknik med så kallade gensaxar, bland annat nobelprisade CRISPR/Cas9, är omgärdad med ett strikt regelverk, rapporterar Vetenskapsradion.

Runt 8 000 personer demonstrerade på söndagen i den ungerska huvudstaden Budapest mot regeringens planer att ta över ledningen för teater- och filmuniversitetet SZFE, rapporterar BBC. Det är den sjunde institutionen där regeringen överför kontrollen till privata stiftelser där styrelsen utses av regeringen, enligt BBC. Tidigare har det ansedda Centraleuropeiska universitet CEU tvingats lämna Ungern.

”Elimineringen av SZFE-universitetets självbestämmanderätt är det senaste kapitlet i den systematiska undermineringen av akademisk frihet i Ungern”, skriver CEU i ett uttalande.

Coronakrisen har visat på ett ökat behov av välutbildad arbetskraft i EU. Det är en av slutsatserna efter att arbetsmarknadsministrarna i EU möttes i en informell videokonferens på tisdagen.

– En motståndskraftigare ekonomi i EU kräver en mer kvalificerad arbetskraft. Vi måste därför satsa brett på utbildning, särskilt kompetensutveckling och omskolning för arbetare och anställda i hela EU, sade mötesordförande Josip Aladrović, Kroatiens arbetsmarknads- och pensionsminister i ett uttalande efter mötet.

Det kinesiska universitetet Fudan med nära band till landets styrande kommunistparti ska öppna ett campus i Ungern. Det sker samtidigt som en rättsprocess pågår i EU-domstolen mot den ungerska regeringen om lagligheten att förbjuda det Centraleuropeiska universitetet som grundats och finansieras av finansmannen George Soros. Nyligen uppmärksammades att det Shanghai-baserade Fudan ändrat i sina stadgar, man tog bort en skrivning om fritt tänkande och lade till en om lojalitet till det kinesiska kommunistpartiet, rapporterar Ekot.

Under tisdagen enades ministrarna för forskning och utbildning om att länderna måste fördjupa sitt samarbete för att hantera coronavirusets effekter. Bland annat föreslogs en ny arbetsgrupp som samlar experter från EU-länderna. Ministrarna vill också involvera medborgare för att finna nya lösningar. Norge och Schweiz var också med på mötet.

Den offentliga sektorn i Sverige utgjorde knappt hälften, 49,8 procent, av den samlade bruttonationalprodukten under 2018. Det är den femte högsta andelen i EU. Det visar en sammanställning från Eurostat. Störst offentlig sektor hade Frankrike. Med 6,9 procent av de svenska offentliga utgifterna lade Sverige störst andel på utbildning. 

Besök Europaportalens temasida för att se hur alla EU-länder fördelar sina skattemedel.

Den ungerska nationalkonservativa regeringen har uppdaterat landets läroplan för grundskoleelver.

”[Läroplanen] stärker den nationella identiteten, introducerar nationell kultur, kristna kulturella värderingar, nationella traditioner, ungersk konst och ungerska språket, sade statssekreterare Zoltán Maruzsa med ansvar för utbildningsfrågor, enligt regeringens hemsida. 

I samband med uppdateringen har två ungerska lärarförbud protesterat mot uppdateringen av läroplanen.

”Det är problematiskt om ett ramverk för utbildning grundas på ideologi snarare än professionella principer”, heter det i ett uttalande från lärarförbundet PDSZ, rapporterar Reuters.

– Vi har aldrig förut haft ett möte där utbildnings- och finansministrarna sitter tillsammans. Jag ser det som ett tecken på att det finns ett intresse för utbildningens betydelse för hur ekonomin funkar, sade utbildningsminister Anna Ekström (S) inför fredagens möte i Bryssel.

Hon sade även att Sverige kan ha mycket att lära av andra EU-länder där utbildningssystemen gett bättre resultat i Pisa-testerna där Sverige halkat ned.

– Vi har allt att vinna på att lära oss mer. Vi har mycket att lära oss av exempelvis de polska eller tyska delstaternas utbildningssystem som visar ganska stora framsteg, sade Ekström.

Var tredje gymnasieelev i EU läser franska som ett andra språk. Sedan följer tyska 23 procent av eleverna och spanska 17 procent. Men störst av alla andrahandsspråk var engelskan som studerades av 98 procent av eleverna. Det rapporterar Eurostat inför Europeiska språkdagen på torsdag.

Den första investeringsfonden för nordiska teknikbolag, Voima, som startar i dag måndag, har beviljats 20 miljoner euro (cirka 220 miljoner kronor) från Europeiska investeringsfonden. ”Startup-bolagen som Viola kommer att investera i jobbar med banbrytande genombrott och högteknologiska innovationer som kan förändra våra liv”, kommenterar EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen i ett pressmeddelande.

EU har som mål att minst 40 procent av 30-34-åringar ska ha en universitetsutbildning år 2020. Det målet nådde man redan i fjol med en andel på 40,7 procent, visar uppgifter från Eurostat. Det andra utbildningsmålet till 2020 – att högst tio procent av unga ska hoppa av grundskolan i förtid – låg dock under 2018 på 10,6 procent. Läs mer om EU:s alla så kallade 2020-mål här.

EU:s lagstiftare enades tidigt i morse om ramarna för EU:s kommande forskningsprogram Horisont Europa för åren 2021-2027. Vid sidan av de 15 procent av budgeten som ska gå till renodlad klimatforskning, ska 35 procent gå till projekt inom andra ämnesområden som bidrar till minskade klimateffekter.

Nytt är också att att revisorer ska granska att projektet har verklig klimatpåverkan, uppger EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) som förhandlat för den gröna partigruppens räkning, för Europaportalen. Medlen som klimataggas ska även kunna användas i industriell utveckling.

Medan EU-kommissionen föreslår en forskningsbudget på 97 miljarder euro,vill parlamentet att den kommande satsningen ska få kosta 120 miljarder euro.  

Med 6,8 procent av BNP var Sverige det land i EU som under 2017 lade störst andel av sin samlade ekonomi på utbildning, visar en sammanställning från Eurostat. I genomsnitt lade EU-länderna 4,6 procent av BNP på utbildning.

Svenska Erasmusstudenter får stanna i Storbritannien terminen ut, även vid en hård brexit. EU står fortsatt för terminsavgifter och Erasmusstipendiet för de studenter som är på plats, skriver TT/GP.

Sverige ställer sig bakom det fortsatta arbetet med EU:s nya stora forskningsramverk Horisont Europa som ska diskuteras på ett ministerråd på måndag. Satsningen föreslås omfatta 100 miljarder euro åren 2021-2027 och ska exempelvis gå till forskning inom utmaningar som klimatomställningen och hälsoproblem exempelvis cancer.

– För oss i Sverige är det ju viktigt att vi möter våra samhällsutmaningar /…/,  men att det att inte bara kommer att handla om teknisk omställning utan att vi också kan lyfta in humaniora och samhällsvetenskap, för att inte prata om jämställdhetsperspektivet, i den kommande forskningen, säger forskningsminister Matilda Ernkrans (S) till Europaportalen. På fredagen fick hon ett starkt mandat av EU-nämnden för sin linje.

År 2020 har EU som mål att minst 40 procent av alla 30-34-åringar ska ha en universitetsutbildning. Det målet uppnåddes dock redan 2017, visar färska siffror från Eurostat. Högst andel universitetsutbildade hade Litauen, Sverige låg på plats fem.

Sverige var det land som under 2017 lade störst andel av sin BNP på forskning och utveckling: 3,33 procent, enligt Eurostat. I genomsnitt lade EU-länderna drygt två procent av BNP på forskning, långt från målet på tre procent som man planerat att uppnå år 2020.

Fördjupning: Europaportalens grafer visar vilka EU-länder som satsar mest och minst på forskning över tid.

Trots att bland annat humaniora har fått mer resurser har den lärarledda tiden för studenter på universitet och högskolor inte ökat visar en rapport från Universitetskanslersämbetet . Sverige ligger i botten i Europa när det gäller antalet timmar som studenter har med lärare, skriver SvD. Undersökningen bekräftar en tidigare studie som visar att studenter i Sverige ges i snitt tio timmar lärarledd tid i veckan vilket är minst bland de undersökta 28 europeiska länderna.

Svenska studenter studerar helst i USA, Storbritannien och Australien, men den populäraste staden bland unga svenskar är London och det universitet som tilldrar sig flest svenska studenter är Riga Stradins University, som har en lärarutbildning på svenska enligt Centrala studiestödsnämnden, skriver TT/GP.

I Norge röstade Stortinget sent på tisdagskvällen för ett förbud att i undervisningssituationer bära plagg som helt eller delvis täcker ansiktet, rapporterar Ekot.

Förbudet mot till exempel burka och niqab gäller i princip alla norska skolor och utbildningsinstitutioner som universitet och högskolor.

Till år 2020 vill EU att minst 40 procent alla mellan 30 och 34 år ska ha en universitetsutbildning eller motsvarande. I fjol var den andelen 39,9 procent. För kvinnor har målet redan nåtts (44,9 procent) medan männen har en bit kvar (34,9 procent). I Sverige var den genomsnittliga siffran 51,3 procent. Det framgår från statistik från Eurostat publicerad på onsdagen.

Centraleuropeiska universitetet i Budapest har konkreta planer på att flytta sin verksamhet till Wien, rapporterar Ekot. Universitetet har av den ungerska regeringen döpts till "Soros-universitetet" eftersom det grundades av premiärminister Viktor Orbáns ärkefiende, den ungerskamerikanske miljardären George Soros.

Gapet mellan invandrade och infödda elevers prestation på Pisaprovet är större i Sverige än i många andra länder, visar en ny rapport. Samtidigt är studiemotivationen hög bland invandrade elever. Det skriver SvD.

Inför måndagskvällens informella EU-diskussioner kring framtida forskning och målinriktade insatser, så kallade missions, för att lösa specifika samhällsproblem har Sverige samlat likasinnade länder till ett förmöte meddelar regeringen.

– Sverige har fört fram att dessa insatser bör vara kopplade till FN:s hållbarhetsmål. De bör generera innovationer för ökad konkurrenskraft hos Europas näringsliv, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning,  i ett uttalande.

Efter att en miljon EU-medborgare skrivit under ett medborgarinitiativ om att förbjuda det kontroversiella ogräsmedelsingrediensen glyfosat lovade EU-kommissionen på onsdagen att under nästa år lägga fram ett förslag om att  öka insynen och kvaliteten på de studier som används vid den vetenskapliga bedömningen av ämnen.

– Jag har från början av min mandatperiod varit en stark förespråkare för ökad insyn i beslutsprocessen och ökad tillgång till de vetenskapliga studier som ligger till grund för att ett verksamt ämne godkänns, sade folkhälsokommissionär Vytenis Andriukaitis i ett uttalande.

Med 3,25 procent av den samlade ekonomin investerade Sverige mest på forskning och utveckling i EU under 2016, visar statistik från Eurostat. EU har som mål att år spendera minst tre procent av BNP på forskning år 2020 men under fjolåret var snittet bara drygt två procent. Varje land har dock nationella mål, Sveriges ligger på fyra procent.

Under mottot “upptäck din talang” har EU-kommissionen denna vecka en kampanj för att få fler att börja en yrkesutbildning. EU-kampanjen för yrkesutbildning välkomnas av den partssammansatta intresseorganisationen WorldSkills Sverige.

– Behovet av kvalificerad yrkesutbildad arbetskraft kommer att vara mycket stort på den framtida arbetsmarknaden, både i Sverige och i Europa, sade Pontus Slättman, vd WorldSkills Sverige i ett uttalande. En av fyra vuxna i Europa har svårt att hitta ett jobb eller att komma vidare i sitt yrkesliv som en följd av bristande kompetens.

– År 2025 skulle vi kunna leva i ett Europa där inga gränser hindrar utbildning och forskning och där det normala är att studera eller arbeta en tid i ett annat EU-land, sade EU:s sysselsättningskommissionär Jyrki Katainen när kommissionen lade fram sin vision för ett europeiskt utbildningsområde på tisdagen.

Idéerna ska tas upp på det sociala toppmötet i Göteborg 17 november.

Efter flera år med allt sämre skolresultat har de svenska resultaten förbättrats konstaterar EU-kommissionen i en ny mätning för 2016. Sverige ligger bättre än EU-snittet på de flesta punkter, dock inte i naturvetenskap. Andelen svenska 15-åringar som underpresterar ligger på 21,6 procent vilket är sämre än EU-snittet.

Klyftan mellan inrikes och utrikes födda nämns också som en stor utmaning i Sverige.

Kommissionen konstatera att ungas skolresultat överlag i mångt och mycket beror på den socio-ekonomiska bakgrunden.

EU-kommissionen meddelade på fredagen hur man avser satsa närmare 300 miljarder kronor på olika forskningsprojekt. Fokus för de kommande tre åren blir forskningsområden som migration, säkerhet, klimatet, ren energi och digitalisering. 26 miljarder kronor ska dessutom användas för att starta ett europeiskt innovationsråd.

Myndigheterna i Ryssland hotar med att stänga ett av landets bästa privata universitet. Både studerande och lärare försöker nu rädda vad som räddas kan, rapporterar Yle.

Av EU-länderna lade Danmark och Sverige under 2015 den relativt största delen av bruttonationalprodukten på utbildning, enligt en sammanställning från Eurostat. Minst lade Rumänien följt av Irland.

2 500 euro. Ungefär så mycket kostar det att skaffa alla de böcker som krävs för en gymnasieutbildning i Finland. För många familjer kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop. Nu höjs kravet på att skolböcker ska vara gratis, skriver Yle.

Forskare vid Leicester University säger i en rapport att hade bara ytterligare tre procent av befolkningen haft en högskoleutbildning skulle Storbritannien troligen röstat för att inte lämna EU. De menar att utbildningsnivån var mer utslagsgivande för hur man röstade än faktorer som ålder, kön, inkomst och andelen invandring, skriver The Independent. En annan omständighet som kunde gett EU-sidan segern i folkomröstningen var ett lägre valdeltagande med sju procentenheter hävdar forskarna.

Turkiets regering meddelade på tisdag att landets skolor ska sluta lära ut evolutionsteorin som utvecklades av Charles Darwin, skriver Yle.

Den ungerske nationalkonservative premiärministern Viktor Orbán lovar efter att rätta sig efter EU-kommissionens kritik mot en ny lag som hotar stänga ned det ansedda Centraleuropeiska universitetet i Budapest. Löftet gavs efter ett möte med det europeiska paraplypartiet EPP:s ledare Joseph Daul i helgen.

Tiotusentals ungrare gav sig ut på gatorna i huvudstaden Budapest för att demonstrera mot ett lagförslag som hotar det prestigefyllda Centraleuropeiska universitetet i staden, rapporterar TT/SVT. Närmare 80 000 människor deltog i protesterna på söndagskvällen, enligt arrangörerna, medan en fotograf från nyhetsbyrån AFP uppskattade antalet till 60 000. Det är därmed den största protesten mot regeringen på tre år och den senaste i en rad demonstrationer mot den nya lagen.

EU-kommissionens ordförande, kristdemokraten Jean-Claude Juncker, kritiserade på torsdagen den ungerska lag som kan tvinga det ansedda Centraleuropeiska universitetet i Budapest att stänga.

– Jag gillar inte det beslutet, sade Juncker som tillade att EU-kommissionärerna ska diskutera frågan på onsdag i nästa vecka.

Det ungerska parlamentet godkände på onsdagen en lag som riskerar att stänga ned det ansedda Centraleuropeiska universitetet i Budapest. Som försvar har det nationalkonservativa regeringspartiet Fidesz representanter i EU-parlamentet skickat ett argt mejl till partikollegorna i högergruppen EPP där de försvarar regeringen, skriver Politico. De skriver bland annat att kritiker blivit ”gravt vilseledda av den [ungersk-]amerikanske biljonären Soros propaganda och privata agenda”. Den luxemburgske kristdemokratiske EU-parlamentarikern Frank Engel, även han i EPP-gruppen, svarade:

”Skippa skitsnacket. Vi vet vad som händer och varför. Den ENDA befogade frågan är: varför lämnar ni inte både EPP och EU på era egna villkor.”

Den nationalkonservative ungerske premiärministern Viktor Orbáns tidigare utrikesminister och nuvarande EU-kommissionär Tibor Navracsics försvarar det Centraleuropeiska universitetet i Budapest som hotas av nedstängning på grund av en ny lag.

– Jag anser det betydelsefullt att [universitetet] kan fortsätta vara verksamt efter att eventuella oriktigheter har korrigerats, sade utbildningskommissionär Navracsics, i ett uttalande.

Tio tusen personer protesterade på söndagen i Budapest mot planerna att stänga ned Centraleuropeiska universitetet, uppger BBC. Den nationalkonservativa regeringen anser att en rad utländskstödda universitet måste stängas ned.

Centraleuropeiska universitetet som bildades efter kommunismens fall i Ungern skriver i ett uttalande att det ”drar slutsatsen att [ett nytt ungerskt lagförslag] skulle göra det omöjligt för universitetet att fortsätta sin verksamhet som institution för högre utbildning i Budapest”. Den nationalkonservativa regeringen anser att den nya lagen behövs efter att man kommit fram till att 28 utlandsstödda universitet har olaglig verksamhet i Ungern.

EU-kommissionen vill sätta upp en frivillighetskår för européer mellan 18 och 30 år för att hjälpa till med exempelvis att integrera flyktingar eller vid naturkatastrofer i något EU-land. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är i dag i Bryssel för att diskutera förslaget med sina EU-kollegor.

– Att man kan arbeta för föreningsliv och civilsamhälle i andra delar av Europa kan vara ett bra utbyte, sade Fridolin innan mötet.

En tredjedel av alla unga i Sverige har varit utomlands i utbildningssyfte. Av samtliga 2,2 miljoner svenskar som under 2014 var i åldern 18 till 34 år hade ungefär 700 000 någon gång i sitt liv varit utomlands i utbildningssyfte. Det motsvarar ungefär var tredje i den undersökta åldersgruppen, rapporterar Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagen.

Under fjolåret lade Sverige mest pengar i förhållande till BNP, 3,3 procent, på forskning och utveckling i EU, visar nya siffror från Eurostat.

Storbritanniens akademiska värld skakas av brexit och premiärminister Theresa Mays hårda retorik mot invandringen. Oxford, Cambridge och London School of Economics är inte bara toppuniversitet, de är också globala varumärken och en viktig brittisk export. Inom universitetsvärlden är man nu orolig över att de ska söka sig till andra länder, skriver SvD.

Antalet personer från övriga EU-länder som vill studera i Storbritannien har minskat med nio procent, skriver The Guardian. >>>

I dag måndag väntas 25 000 polska lärare demonstrera mot en reform som innebär en tillbakagång till det tidigare skolsystemet, rapporterar Polskie Radio. >>>

Närmare 28 procent av rumänska barn i skolålder går inte i skolan. Landet har en av de högsta andelarna avhoppare från skolan i EU.

EU-parlamentet röstade på onsdagen igenom ett nytt regelverk som ska göra det lättare för studenter och forskare utifrån EU att söka sig till universitet i medlemsländerna. – Jag är glad över att EU erkänner värdet av att kunna locka hit högkvalificerade personer och att uppmuntra dem till att stanna. Detta blir nu möjligt genom ett europeiskt system som är tillämpligt i alla EU-länder, sa EU-parlamentariker Cecilia Wikström (L) som lett arbetet med de nya reglerna i parlamentet, i ett uttalande. ■

EU-ländernas utbildningsministrar träffas i Bryssel på onsdagen för att diskutera en bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Diskussionen föregår ett förslag som EU-kommissionen ska lägga i maj för att öka tillgången till yrkesutbildning, högre utbildning och främjande av IT-färdigheter. ■

I veckan besöker gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) Nederländerna för att ta del av deras arbete med extern rättning och betygssättning i skolan. Hon ska också se hur landet arbetar för att stärka läraryrkets attraktionskraft. ■

OECD underkänner i en ny rapport satsningar på forskning som Alliansregeringen gjorde. OECD ser brist på styrning och visioner som ska lyfta Sverige som forskningsland, i den allt hårdare internationella konkurrensen.