Sverige ställer sig bakom det fortsatta arbetet med EU:s nya stora forskningsramverk Horisont Europa som ska diskuteras på ett ministerråd på måndag. Satsningen föreslås omfatta 100 miljarder euro åren 2021-2027 och ska exempelvis gå till forskning inom utmaningar som klimatomställningen och hälsoproblem exempelvis cancer.

– För oss i Sverige är det ju viktigt att vi möter våra samhällsutmaningar /…/,  men att det att inte bara kommer att handla om teknisk omställning utan att vi också kan lyfta in humaniora och samhällsvetenskap, för att inte prata om jämställdhetsperspektivet, i den kommande forskningen, säger forskningsminister Matilda Ernkrans (S) till Europaportalen. På fredagen fick hon ett starkt mandat av EU-nämnden för sin linje.

År 2020 har EU som mål att minst 40 procent av alla 30-34-åringar ska ha en universitetsutbildning. Det målet uppnåddes dock redan 2017, visar färska siffror från Eurostat. Högst andel universitetsutbildade hade Litauen, Sverige låg på plats fem.

Sverige var det land som under 2017 lade störst andel av sin BNP på forskning och utveckling: 3,33 procent, enligt Eurostat. I genomsnitt lade EU-länderna drygt två procent av BNP på forskning, långt från målet på tre procent som man planerat att uppnå år 2020.

Fördjupning: Europaportalens grafer visar vilka EU-länder som satsar mest och minst på forskning över tid.

Trots att bland annat humaniora har fått mer resurser har den lärarledda tiden för studenter på universitet och högskolor inte ökat visar en rapport från Universitetskanslersämbetet . Sverige ligger i botten i Europa när det gäller antalet timmar som studenter har med lärare, skriver SvD. Undersökningen bekräftar en tidigare studie som visar att studenter i Sverige ges i snitt tio timmar lärarledd tid i veckan vilket är minst bland de undersökta 28 europeiska länderna.

Svenska studenter studerar helst i USA, Storbritannien och Australien, men den populäraste staden bland unga svenskar är London och det universitet som tilldrar sig flest svenska studenter är Riga Stradins University, som har en lärarutbildning på svenska enligt Centrala studiestödsnämnden, skriver TT/GP.

I Norge röstade Stortinget sent på tisdagskvällen för ett förbud att i undervisningssituationer bära plagg som helt eller delvis täcker ansiktet, rapporterar Ekot.

Förbudet mot till exempel burka och niqab gäller i princip alla norska skolor och utbildningsinstitutioner som universitet och högskolor.

Till år 2020 vill EU att minst 40 procent alla mellan 30 och 34 år ska ha en universitetsutbildning eller motsvarande. I fjol var den andelen 39,9 procent. För kvinnor har målet redan nåtts (44,9 procent) medan männen har en bit kvar (34,9 procent). I Sverige var den genomsnittliga siffran 51,3 procent. Det framgår från statistik från Eurostat publicerad på onsdagen.

Centraleuropeiska universitetet i Budapest har konkreta planer på att flytta sin verksamhet till Wien, rapporterar Ekot. Universitetet har av den ungerska regeringen döpts till "Soros-universitetet" eftersom det grundades av premiärminister Viktor Orbáns ärkefiende, den ungerskamerikanske miljardären George Soros.

Gapet mellan invandrade och infödda elevers prestation på Pisaprovet är större i Sverige än i många andra länder, visar en ny rapport. Samtidigt är studiemotivationen hög bland invandrade elever. Det skriver SvD.

Inför måndagskvällens informella EU-diskussioner kring framtida forskning och målinriktade insatser, så kallade missions, för att lösa specifika samhällsproblem har Sverige samlat likasinnade länder till ett förmöte meddelar regeringen.

– Sverige har fört fram att dessa insatser bör vara kopplade till FN:s hållbarhetsmål. De bör generera innovationer för ökad konkurrenskraft hos Europas näringsliv, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning,  i ett uttalande.

Efter att en miljon EU-medborgare skrivit under ett medborgarinitiativ om att förbjuda det kontroversiella ogräsmedelsingrediensen glyfosat lovade EU-kommissionen på onsdagen att under nästa år lägga fram ett förslag om att  öka insynen och kvaliteten på de studier som används vid den vetenskapliga bedömningen av ämnen.

– Jag har från början av min mandatperiod varit en stark förespråkare för ökad insyn i beslutsprocessen och ökad tillgång till de vetenskapliga studier som ligger till grund för att ett verksamt ämne godkänns, sade folkhälsokommissionär Vytenis Andriukaitis i ett uttalande.

Med 3,25 procent av den samlade ekonomin investerade Sverige mest på forskning och utveckling i EU under 2016, visar statistik från Eurostat. EU har som mål att år spendera minst tre procent av BNP på forskning år 2020 men under fjolåret var snittet bara drygt två procent. Varje land har dock nationella mål, Sveriges ligger på fyra procent.

Under mottot “upptäck din talang” har EU-kommissionen denna vecka en kampanj för att få fler att börja en yrkesutbildning. EU-kampanjen för yrkesutbildning välkomnas av den partssammansatta intresseorganisationen WorldSkills Sverige.

– Behovet av kvalificerad yrkesutbildad arbetskraft kommer att vara mycket stort på den framtida arbetsmarknaden, både i Sverige och i Europa, sade Pontus Slättman, vd WorldSkills Sverige i ett uttalande. En av fyra vuxna i Europa har svårt att hitta ett jobb eller att komma vidare i sitt yrkesliv som en följd av bristande kompetens.

– År 2025 skulle vi kunna leva i ett Europa där inga gränser hindrar utbildning och forskning och där det normala är att studera eller arbeta en tid i ett annat EU-land, sade EU:s sysselsättningskommissionär Jyrki Katainen när kommissionen lade fram sin vision för ett europeiskt utbildningsområde på tisdagen.

Idéerna ska tas upp på det sociala toppmötet i Göteborg 17 november.

Efter flera år med allt sämre skolresultat har de svenska resultaten förbättrats konstaterar EU-kommissionen i en ny mätning för 2016. Sverige ligger bättre än EU-snittet på de flesta punkter, dock inte i naturvetenskap. Andelen svenska 15-åringar som underpresterar ligger på 21,6 procent vilket är sämre än EU-snittet.

Klyftan mellan inrikes och utrikes födda nämns också som en stor utmaning i Sverige.

Kommissionen konstatera att ungas skolresultat överlag i mångt och mycket beror på den socio-ekonomiska bakgrunden.

EU-kommissionen meddelade på fredagen hur man avser satsa närmare 300 miljarder kronor på olika forskningsprojekt. Fokus för de kommande tre åren blir forskningsområden som migration, säkerhet, klimatet, ren energi och digitalisering. 26 miljarder kronor ska dessutom användas för att starta ett europeiskt innovationsråd.

Myndigheterna i Ryssland hotar med att stänga ett av landets bästa privata universitet. Både studerande och lärare försöker nu rädda vad som räddas kan, rapporterar Yle.

Av EU-länderna lade Danmark och Sverige under 2015 den relativt största delen av bruttonationalprodukten på utbildning, enligt en sammanställning från Eurostat. Minst lade Rumänien följt av Irland.

2 500 euro. Ungefär så mycket kostar det att skaffa alla de böcker som krävs för en gymnasieutbildning i Finland. För många familjer kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop. Nu höjs kravet på att skolböcker ska vara gratis, skriver Yle.

Forskare vid Leicester University säger i en rapport att hade bara ytterligare tre procent av befolkningen haft en högskoleutbildning skulle Storbritannien troligen röstat för att inte lämna EU. De menar att utbildningsnivån var mer utslagsgivande för hur man röstade än faktorer som ålder, kön, inkomst och andelen invandring, skriver The Independent. En annan omständighet som kunde gett EU-sidan segern i folkomröstningen var ett lägre valdeltagande med sju procentenheter hävdar forskarna.

Turkiets regering meddelade på tisdag att landets skolor ska sluta lära ut evolutionsteorin som utvecklades av Charles Darwin, skriver Yle.

Den ungerske nationalkonservative premiärministern Viktor Orbán lovar efter att rätta sig efter EU-kommissionens kritik mot en ny lag som hotar stänga ned det ansedda Centraleuropeiska universitetet i Budapest. Löftet gavs efter ett möte med det europeiska paraplypartiet EPP:s ledare Joseph Daul i helgen.

Tiotusentals ungrare gav sig ut på gatorna i huvudstaden Budapest för att demonstrera mot ett lagförslag som hotar det prestigefyllda Centraleuropeiska universitetet i staden, rapporterar TT/SVT. Närmare 80 000 människor deltog i protesterna på söndagskvällen, enligt arrangörerna, medan en fotograf från nyhetsbyrån AFP uppskattade antalet till 60 000. Det är därmed den största protesten mot regeringen på tre år och den senaste i en rad demonstrationer mot den nya lagen.

EU-kommissionens ordförande, kristdemokraten Jean-Claude Juncker, kritiserade på torsdagen den ungerska lag som kan tvinga det ansedda Centraleuropeiska universitetet i Budapest att stänga.

– Jag gillar inte det beslutet, sade Juncker som tillade att EU-kommissionärerna ska diskutera frågan på onsdag i nästa vecka.

Det ungerska parlamentet godkände på onsdagen en lag som riskerar att stänga ned det ansedda Centraleuropeiska universitetet i Budapest. Som försvar har det nationalkonservativa regeringspartiet Fidesz representanter i EU-parlamentet skickat ett argt mejl till partikollegorna i högergruppen EPP där de försvarar regeringen, skriver Politico. De skriver bland annat att kritiker blivit ”gravt vilseledda av den [ungersk-]amerikanske biljonären Soros propaganda och privata agenda”. Den luxemburgske kristdemokratiske EU-parlamentarikern Frank Engel, även han i EPP-gruppen, svarade:

”Skippa skitsnacket. Vi vet vad som händer och varför. Den ENDA befogade frågan är: varför lämnar ni inte både EPP och EU på era egna villkor.”

Den nationalkonservative ungerske premiärministern Viktor Orbáns tidigare utrikesminister och nuvarande EU-kommissionär Tibor Navracsics försvarar det Centraleuropeiska universitetet i Budapest som hotas av nedstängning på grund av en ny lag.

– Jag anser det betydelsefullt att [universitetet] kan fortsätta vara verksamt efter att eventuella oriktigheter har korrigerats, sade utbildningskommissionär Navracsics, i ett uttalande.

Tio tusen personer protesterade på söndagen i Budapest mot planerna att stänga ned Centraleuropeiska universitetet, uppger BBC. Den nationalkonservativa regeringen anser att en rad utländskstödda universitet måste stängas ned.

Centraleuropeiska universitetet som bildades efter kommunismens fall i Ungern skriver i ett uttalande att det ”drar slutsatsen att [ett nytt ungerskt lagförslag] skulle göra det omöjligt för universitetet att fortsätta sin verksamhet som institution för högre utbildning i Budapest”. Den nationalkonservativa regeringen anser att den nya lagen behövs efter att man kommit fram till att 28 utlandsstödda universitet har olaglig verksamhet i Ungern.

EU-kommissionen vill sätta upp en frivillighetskår för européer mellan 18 och 30 år för att hjälpa till med exempelvis att integrera flyktingar eller vid naturkatastrofer i något EU-land. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är i dag i Bryssel för att diskutera förslaget med sina EU-kollegor.

– Att man kan arbeta för föreningsliv och civilsamhälle i andra delar av Europa kan vara ett bra utbyte, sade Fridolin innan mötet.

En tredjedel av alla unga i Sverige har varit utomlands i utbildningssyfte. Av samtliga 2,2 miljoner svenskar som under 2014 var i åldern 18 till 34 år hade ungefär 700 000 någon gång i sitt liv varit utomlands i utbildningssyfte. Det motsvarar ungefär var tredje i den undersökta åldersgruppen, rapporterar Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagen.

Under fjolåret lade Sverige mest pengar i förhållande till BNP, 3,3 procent, på forskning och utveckling i EU, visar nya siffror från Eurostat.

Storbritanniens akademiska värld skakas av brexit och premiärminister Theresa Mays hårda retorik mot invandringen. Oxford, Cambridge och London School of Economics är inte bara toppuniversitet, de är också globala varumärken och en viktig brittisk export. Inom universitetsvärlden är man nu orolig över att de ska söka sig till andra länder, skriver SvD.

Antalet personer från övriga EU-länder som vill studera i Storbritannien har minskat med nio procent, skriver The Guardian. >>>

I dag måndag väntas 25 000 polska lärare demonstrera mot en reform som innebär en tillbakagång till det tidigare skolsystemet, rapporterar Polskie Radio. >>>

Närmare 28 procent av rumänska barn i skolålder går inte i skolan. Landet har en av de högsta andelarna avhoppare från skolan i EU.

EU-parlamentet röstade på onsdagen igenom ett nytt regelverk som ska göra det lättare för studenter och forskare utifrån EU att söka sig till universitet i medlemsländerna. – Jag är glad över att EU erkänner värdet av att kunna locka hit högkvalificerade personer och att uppmuntra dem till att stanna. Detta blir nu möjligt genom ett europeiskt system som är tillämpligt i alla EU-länder, sa EU-parlamentariker Cecilia Wikström (L) som lett arbetet med de nya reglerna i parlamentet, i ett uttalande. ■

EU-ländernas utbildningsministrar träffas i Bryssel på onsdagen för att diskutera en bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Diskussionen föregår ett förslag som EU-kommissionen ska lägga i maj för att öka tillgången till yrkesutbildning, högre utbildning och främjande av IT-färdigheter. ■

I veckan besöker gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) Nederländerna för att ta del av deras arbete med extern rättning och betygssättning i skolan. Hon ska också se hur landet arbetar för att stärka läraryrkets attraktionskraft. ■

OECD underkänner i en ny rapport satsningar på forskning som Alliansregeringen gjorde. OECD ser brist på styrning och visioner som ska lyfta Sverige som forskningsland, i den allt hårdare internationella konkurrensen.