Senast nästa år ska EU-kommissionen lägga fram sitt åttande så kallade miljöhandlingsprogram som ger politisk vägledning för unionens miljö- och klimatpolitik för perioden 2021–2030. Det beslutade medlemsländernas miljöministrar på fredagen. Ministrarna framhåller bland annat att det är ”bråttom att bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa”.

G20-länderna minskade sin användning av kol med bara 0,9 procent mellan 2012 och 2017. Detta trots att användningen av kol och andra fossila energikällor nästan måste ner till noll till år 2050 om man ska nå målen i Parisavtalet. Det är miljöorganisationen Climate Transparency som har jämfört användningen av kol i G20-länderna. Storbritannien, Italien och Frankrike är de G20-länder som har varit mest framgångsrika med att få ner kolanvändningen.

54 aktionsplaner för att stödja den cirkulära ekonomin inom EU har lanserats sedan 2015. Det framgår i en rapport som EU-kommissionen publicerat i dag, måndag. Eurostat har också publicerat nya siffror som visar på att 55 procent av alla sopor, borträknat mineralavfall, återvanns år 2016, att jämföra med 53 procent år 2010.

Brittisk energipolitik drabbades på torsdagen av ett hårt slag när energijätten Hitachi meddelade att man skrotar planerna på att bygga två nya kärnkraftsreaktorer i Storbritannien eftersom man inte lyckats enas med regeringen kring finansieringen.

Hitachis beslut kommer bara två månader efter att bolaget Toshiba meddelade att man drar sig ur ett annat kärnkraftsprojekt i landet. Det innebär att tre av de sex planerade reaktorbyggena påverkas. Av av de sex projekterade reaktorerna är hittills bara en under konstruktion, uppger Politico.

Efter över 12 timmars förhandlingar har ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen enats om en provisorisk uppgörelse kring regler för användingen av engångsartiklar i plast, vilket ska minska plast i haven. Det twittrade det österrikiska ordförandeskapet på tisdagskvällen.

Kostnaderna för sjukdomar och hälsoproblem som kan kopplas till avgaser och luftföroreningar från fordon uppgick i EU:s 28 länder till över 66 miljarder euro under 2016.

Det visar en studie som publiceras i dag tisdag av organisationen Europeiska folkhälsoalliansen. Utsläppen från dieselbilar svarade för 83 procent av vårdutgifterna.

Norsk oljeindustri ökar sina investeringar i oljefält och projektering efter nya gas- och oljefyndigheter mer än väntat. Det sker trots klimatproblem och sjunkande oljepriser, rapporterar Ekot. Ökningen hittills i år uppgår till åtta procent och väntas växa till 175 miljarder norska kronor nästa år.

Den franska regeringen har beslutat att höja skatten på fossila bränslen för att minska beroendet av olja. Den första januari planerar man att höja skatten på bensin med ungefär 30 öre litern och priset på diesel med sextio öre. Det har fått många att reagera och en gräsrotsrörelse har uppstått som planerar att blockera bensinstationer och motorvägar på lördag, rapporterar Ekot.

Den spanska regeringen har börjat minska det statliga stödet till kolkraft i syfte att följa en EU-plan som innebär förbud mot så kallade kapacitetsutbetalningar till kraftverk som släpper ut mer än 550 gram koldioxid per kilowattimme.

Det meddelade landets minister för ekologisk omställning Teresa Ribera tidigare i veckan, skriver Euractiv. Landet var tidigare emot planen.

Vid det informella energiministermötet i Linz i Österrike har man i dag tisdag diskuterat om EU ska införa gemensamma regler för sina respektive reservkraftverk, eller om medlemsländerna själva ska få bestämma utformningen och nivåer på utsläppen.

Ett dussintal EU-länder undertecknade också ett stort vätgasinitiativ som lanserades av det österrikiska ordförandeskapet. Men Sverige avvaktar tills vidare att ge sitt stöd, uppger regeringskansliet.

Det råder delade meningar i Sveriges riksdag om EU-förslagen att förbjuda engångsprodukter i plast såsom sugrör och bestick, uppger Ekot som frågat samtliga riksdagspartier vad de tycker. Enligt enkäten är Sverigedemokraterna det enda parti som motsätter sig förbuden. Övriga partier vill dock fasa ut plastprodukterna fast olika snabbt.

Den ryska gasledningen Nordstream 2 är på väg att bli ett politiskt problem för Tysklands förbundskansler Angela Merkel, rapporterar Euractiv/Reuters. Inrikespolitiskt är tyska partier splittrade och utrikespolitiskt kritiseras projektet av USA:s president Donald Trump för att öka Europas beroende av rysk gas. I Ukraina befarar man att landet som ska upphöra vara transitland för rysk gas, vilket är lukrativt för landet.

EU:s miljöministrar antog på tisdagen nya regler som ska göra det enklare för transportbolag att jämföra bränsleåtgång och utsläpp från olika lastbilsmodeller. Med de nya reglerna skapas en standardiserad övervakning och rapportering för koldioxidutsläpp från tunga fordon. Liknande EU-regler finns redan för bilar och skåpbilar.

Delar av den europeiska solindustrin vill att EU slopar importtullar på kinesiska solceller framöver, skriver Euractiv. Enligt Christian Westermeier, ordförande för handelsorganisationen SolarPower Europe, skulle avskaffandet skapa uppåt 40 000 nya monteringsjobb i Europa.

EU:s antidumpningåtgärder, som tillkom efter klagomål på att billiga kinesiska solceller slog ut europeisk tillverkning med oschyssta medel, löper ut i september om de inte förnyas.

Bryssel, Madrid och Paris utmanar EU:s nya regler för utsläpp från bilar, skriver EU Observer. Städerna kämpar med höga nivåer av kväveoxider som bland annat kommer från dieselbilar och de motsäger sig EU:s nya regler som tillåter större utsläpp än tidigare.  

Nio medlemsländer som överskrider EU:s godkända nivå av luftföroreningar får till slutet av nästa vecka på sig att lämna besked om hur de ska åtgärda problemet. Annars kommer kommissionen starta överträdelseförfaranden som kan ge böter.

Det framkom på onsdagen efter ett möte mellan länderna och EU:s miljökommissionär Karmenu Vella. De nio länderna är Frankrike, Italien, Rumänien, Spanien, Slovakien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.

Volvo Cars har skrivit ett låneavtal med EU värt 245 miljoner euro, motsvarande 2,3 miljarder kronor. Pengarna ska användas till utveckling inom uppkoppling, bensinhybridmotorer och elbilar. Lånet faller inom ramen för den så kallade Junckerfonden för strategiska investeringar.

Luxemburg planerar att köpa delar av Litauens kvot av förnybara energikällor för att nå EU-mål. Affären, den första i sitt slag, ska signeras på torsdag enligt The Baltic Times. Litauen har överträffat EU:s mål på förnybart medan det har varit svårare för Luxemburg. Köpesumman ligger på motsvarande 100 miljoner kronor.