Riksdagen invänder inte längre mest mot EU-förslag

Svenska riksdagen har historiskt sett gjort klart flest invändningar mot förslag på nya EU-lagar för att de ansetts bryta mot den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att lagar ska stiftas så nära medborgarna som möjligt. Med andra ord att riksdagen anser att EU-förslaget bör dras tillbaka eller göras om.

Men när EU-kommissionen nu gjort sin årliga sammanställning över EU-arbetet i medlemsländerna för 2023 är riksdagen inte längre i topp. Istället var det de två kamrarna i Italiens parlament som gjorde flest invändningar mot nya EU-förslag: nio. Riksdagen gjorde under 2023 "endast" fem invändningar. Tillsammans stod Sverige och Italien för närmare två tredjedelar av de 22 inlämnade subsidiaritetsinvändningarna.

Den svenska riksdagen invände mot EU-förslag om att bekämpa korruption, bekämpa sena betalningar i handelstransaktioner, samarbeta om beskattning, införa ytterligare regler för dataskydd och inrätta ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag och små och medelstora företag.

I överlägsen topp

Sedan 2010 har riksdagen lämnat in närmare 100 invändningar, och fått medhåll vid två tillfällen, mot att föreslagna EU-lagar bryter mot subsidiaritetsprincipen. De svenska protesterna är dubbelt så många som tvåan Frankrike och en femtedel av alla invändningar.

Tre gula kort

Om minst en tredjedel av medlemsländernas parlament (se faktaruta) gör en invändning mot ett förslag kan EU-kommissionen ompröva det. Det har skett vid tre tillfällen: 2012 om strejkrätt, förslaget skrotades, 2013 om Europeisk åklagare, förslaget ändrades och 2016 om utstationeringsdirektivet.