Riksdagen åter i topp – invänder mest i EU mot nya lagförslag

Efter att tillfälligt ha förlorat förstaplatsen till Italien under 2023 är Sverige nu tillbaka i rollen som den flitigaste användaren av formella invändningar mot nya EU-förslag. Riksdagens sex invändningar utgör över 40 procent av de totalt 14 som lämnades in från samtliga 27 medlemsländers parlament under fjolåret. I inget fall nådde medlemsländerna upp till gränsen för att formellt invända mot ett EU-förslag.

Årets rapport visar på svensk invändningsdominans. Närmast efter Sverige kommer Frankrikes senat och Irlands parlament med två invändningar vardera. Italien, som förra året toppade listan med nio invändningar, lämnade under 2024 endast in en.

Enligt kommissionens rapport var det totala antalet invändningar från nationella parlament lägre under 2024 vilket förklaras med att det var ett övergångsår mellan två mandatperioder för kommissionen.

Brett missnöje med nya lagförslag
De svenska invändningarna spänner över flera politikområden. Riksdagen har bland annat kritiserat förslag om en regelverk för inkomstbeskattning för företag , nya regler för internprissättning inom koncerner och förstärkt polissamarbete mot människosmuggling.

Därutöver har man motsatt sig nya regler för praktikanters arbetsvillkor, förslag om att undanröja administrativa hinder i gränsregioner samt nya regler för informationstjänster på inre vattenvägar. Riksdagen anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga att besluten borde fattas på nationell eller lokal nivå snarare än på EU-nivå.

Historiskt en flitig granskare
Sveriges riksdag har en lång historik av att granska kommissionens lagförslag ur ett subsidiaritetsperspektiv. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har riksdagen lämnat in över 100 sådana invändningar, vilket är dubbelt så många som tvåan Frankrike och utgör ungefär en femtedel av alla invändningar totalt.

Intresset för processen understryks av att riksdagen så sent som i fjol skickade en egen skrivelse till kommissionen angående 2022 års rapport. I den undrade man bland annat varför antalet invändningar från parlamenten överlag har minskat och ifrågasatte om mekanismen är tillräckligt effektiv.

Inga "gula kort" utdelade 2024
Trots de svenska protesterna var inget lagförslag under 2024 i närheten av att utlösa ett så kallat "gult kort". För det krävs att invändningar som motsvarar minst en tredjedel av rösterna från de nationella parlamenten kommer in vilket skulle tvinga kommissionen att ompröva sitt förslag. Det förslag som fick mest kritik var det om en bolagsskatter som utöver Sverige även fick kritik från Irland och Malta.

Kommissionen skriver i sina svar till riksdagen att den vidhåller att de kritiserade förslagen respekterar subsidiaritetsprincipen. Lagstiftningsprocesserna för de aktuella förslagen fortsätter nu i ministerrådet och Europaparlamentet.

Tre gula kort
Om minst en tredjedel av medlemsländernas parlament (se faktaruta) gör en invändning mot ett förslag kan EU-kommissionen ompröva det. Det har skett vid tre tillfällen: 2012 Sverige med flera invände om strejkrätt, förslaget skrotades, 2013 Sverige med flera invände om Europeisk åklagare, förslaget ändrades och 2016 om utstationeringsdirektivet då svenska riksdagen inte gjorde en invändning. 

Det betyder att Sverige som gjort 104 invändningar bara fått gehör, för att dela ut ett gult kort till kommissionen, två gånger av övriga medlemsländer sedan 2010.