Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till Artiklar i ämnet
Fördjupning:

Riksdagens EU-beslut | EU-nämnden

Senast uppdaterad: 8 oktober 2024

Stor enighet i svensk EU-politik
Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2022 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Ordningen är att riksdagens EU-nämnd bestämmer EU-politiken och regeringen förhandlar i rådet. Riksdagen bestämmer inte hur de svenska ledamöter ska rösta i Europaparlamentet.

I en stor kartläggning av Europaportalen visar att det råder en relativt stor politisk enighet  i EU-frågor hos en majoritet av riksdagspartierna i Sverige. Under regeringen Kristerssons första år var sex partier S, M,C,KD,MP och L helt överens i 72 procent av samtliga 286 EU-frågor, stora som små. För första gången var Sverigedemokraterna det partiet utanför regeringen som minst gick emot riksdagens EU-politik, vilket är en tydlig förändring mot SD:s tidigare hållning.
 

Den höga graden av enighet står i kontrast till mediabilden som ibland rapporterar om stora konflikter och oenighet i EU-politiken. Därmed inte sagt att det inte bråkas i svensk EU-politik, se här

 

Om enigheten är relativt stor i EU-nämnden är det inget mot den höga grad av enighet som råder mellan medlemsländerna när nya EU-lagar beslutas.  Som regel är alla överens utom i några färre fall. Notera att Ungern, som är EU-landet som flest gånger röstar nej, bara gör det i knappt fyra procent av fallen.

Mer fakta

Debatt i andra medier

Annonser
annons
annons från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Mer fakta

Debatt i andra medier

Annonser
annons
annons från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret