EU ser framsteg för rättsstaten – men problem kvarstår

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin sjunde årliga rapport om läget för rättsstatens principer i EU. Rapporten granskar domstolsväsendet, korruptionsbekämpning, mediefrihet och andra institutionella kontroller och motvikter i samtliga 27 medlemsländer, samt i fyra kandidatländer.

– Jag vill börja med de positiva nyheterna. Under det senaste året har vi sett fortsatta framsteg i många medlemsländer, med betydande reformer genomförda eller på gång inom alla områden. Men arbetet måste fortsätta – framstegen är ojämna och reformerna ofta långsammare än väntat, sade EU:s demokratikommissionär Henna Virkkunen vid presentationen.

Färre rekommendationer följs upp
Samtidigt visar rapporten att medlemsländerna blir sämre på att åtgärda de rekommendationer kommissionen utfärdar. År 2024 hade 68 procent av föregående års rekommendationer följts upp helt eller delvis. I fjolårets rapport hade andelen sjunkit till 57 procent. I år landar den under hälften.

Virkkunen och EU:s justitiekommissionär Michael McGrath avvisade på presskonferensen tolkningen att rapporten tappar betydelse.

– Jag skulle inte säga att den tappar sitt värde. Processen bygger på dialog, och att fyrtiosju procent av rekommendationerna åtgärdas inom ett år tycker jag är en ganska snabb process, sade Virkkunen.

– Kom ihåg att det här är den sjunde rättsstatsrapporten i följd. Då ligger det i sakens natur att en del av de kanske enklare rekommendationerna redan har genomförts under de senaste åren, sade McGrath.

Kommissionen påpekar också att bilden blir mer positiv om man mäter över tre år i stället för ett: då har omkring sextio procent av rekommendationerna åtgärdats åtminstone delvis. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Sverige åthutas om nämndemän – tredje året i rad
Sverige får i år tre rekommendationer, samma tre som i fjol: stärkt oberoende för nämndemän, uppföljning av karensregler för avgående statsråd och ett hårdare grepp mot mutor utomlands.

Rekommendationen om nämndemännens oberoende har funnits med sedan 2023. För tredje året i rad konstaterar kommissionen att ingenting hänt.

"Inga framsteg har gjorts när det gäller att säkerställa att systemet för utseende av nämndemän skyddar deras oberoende, eftersom inga åtgärder har införts", skriver kommissionen i landskapitlet om Sverige. Nämndemän nomineras i dag uteslutande av politiska partier, och en nationell debatt om systemets oberoende pågår alltjämt.

Karensreglerna för statsråd som lämnar regeringen för näringslivet får också underkänt: "Det har inte gjorts några framsteg när det gäller rekommendationen att följa upp utredningen om karensregler", skriver kommissionen. På ett område syns dock rörelse. Ett lagförslag mot mutor utomlands har lagts fram, och kommissionen konstaterar att "vissa framsteg har gjorts" – även om lagen ännu inte är antagen.

Ungerns snabba omsvängning
Kontrasten mellan framsteg och kvarstående problem är tydlig i Ungern, ett land som länge kritiserats för bristande rättsstatlighet. Efter regeringsskiftet i våras, då Ungerns nye premiärminister Péter Magyar tillträdde efter Viktor Orbán har landet enligt kommissionen genomfört snabba reformer: en förstärkt integritetsmyndighet, skärpta regler om tillgångsdeklarationer, ett beslut att ansluta sig till den europeiska åklagarmyndigheten Eppo och en avveckling av den omstridda myndighet för att skydda nationell suveränitet som den förra regeringen inrättade. Kommissionen har också öppnat för att släppa fram 16,4 miljarder euro i tidigare frysta EU-medel.

– Mycket har redan gjorts under den nya regeringens första veckor och vi välkomnar de framsteg som gjorts hittills, sade McGrath.

– Man ser verkligen mycket positiv rörelse och positiv dynamik i Ungern. Men allting kan inte förändras över en natt, sade en EU-tjänsteperson till journalister.

Samtidigt visar kommissionens egna rekommendationer att flera tunga problem kvarstår helt oförändrade. Ungern får fortsatt underkänt på transparensen i domstolarnas målfördelning, en strukturerad löneökning för domare och åklagare samt lagstiftning om lobbying och karensregler. Landet har heller inte fått någon rättning på anmärkningen om att bygga upp en fungerande historik av fällande domar i grov korruption på hög nivå.

Slovakien går åt motsatt håll
Om Ungern är en ljuspunkt är Slovakien dess mörkaste kapitel. "Förmågan att upptäcka, utreda och lagföra grov korruption har ytterligare försämrats", skriver kommissionen om landet, som också uppvisar ett kraftigt minskat antal åtal och fällande domar i korruptionsmål. Ingen framsteg alls noteras på rekommendationen om att bygga upp en fungerande historik av sådana fällande domar.

Mediefrihet flyttas till bindande lag
En del av rapportens rekommendationer försvinner i år – inte för att problemen är lösta, utan för att ny EU-lagstiftning tar över. Mediefrihetsförordningen EMFA, som började tillämpas i augusti i fjol, och det nya antikorruptionsdirektivet, i kraft sedan slutet av maj i år, gör flera av de frågor som tidigare bara var rekommendationer till bindande lag, med möjlighet till överträdelseärenden om medlemsländer inte lever upp till kraven. Kommissionen har redan inlett ett sådant ärende mot Ungern.

Kommissionen betonar samtidigt att rapporten kommer att fortsätta följa utvecklingen inom dessa områden, även om de formella rekommendationerna försvinner.

Rapporten knyts till nästa långtidsbudget
Rapportens roll väntas växa i nästa flerårsbudget, där rättsstatsrapportens rekommendationer ska vägas in när medlemsländernas nationella och regionala partnerskapsplaner bedöms. Kommissionen betonar dock upprepade gånger att kopplingen inte är automatisk – bristande efterlevnad av en enskild rekommendation leder inte i sig till indragna EU-medel.

Förhandlingarna om nästa långtidsbudget pågår alltjämt.