EU-kommissionen: Konkreta effekter av rättstatsrekommendationer

EU-kommissionen publicerade i går onsdag den femte årliga rapporten över läget för rättsstatens principer i medlemsländerna. Principerna är grundläggande demokratiska spelregler som domstolars oberoende och pressfrihet och har under senare år undergrävts i EU-länder som Ungern, Polen och Malta. Syftet med rapporten är att i ett tidigt stadium genom rekommendationer kunna identifiera potentiella problem i medlemsländerna och genom dialog med EU-kommissionen komma till rätta med dem. Enligt justitiekommissionär Didier Reynders har arbetet börjat bära frukt

– Vi har sett de konkreta effekterna av rapporten när det gäller reformer av rättsväsendet som följer våra rekommendationer, sade Reynders i samband med att rapporten presenterades.

Han lyfte fram Spanien men även Belgien, Frankrike och Danmark som exempel på där orosmoln kring domstolsväsendets oberoende stärkts i linje med tidigare rapporters rekommendationer.

Enligt kommissionen har rapporten, som först lanserades 2020, gjort både medlemsländerna och EU "betydligt bättre på att upptäcka, förebygga och hantera framväxande utmaningar" som rör rättsstaten.

– Vi ser att medlemsländerna tar [rapporten] på stort allvar eftersom de följde […] rekommendationerna i 68 procent av fallen, sade EU:s öppenhetskommissionär Věra Jourová.

Över två tredjedelar av fjolårets totalt 137 rekommendationer till medlemsländerna har enligt kommissionen delvis eller helt uppfyllts. Sverige gjorde "vissa framsteg" i två av fjolårets rekommendationer. I ett fall har man helt åtgärdat problemet och i ett – att se till att systemet för att utse nämndemän i domstolar garanteras oberoende – har man inget gjort enligt kommissionen (se faktaruta).

Sämst på att uppfylla sina rekommendationer var under det senaste året Ungern som inte vidtog någon åtgärd på någon av sina sju rekommendationer från 2023. Slovakien med sex ofullbordade rekommendationer. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Det är dock en bild som inte delas av alla. Den oberoende MR-organisationen Liberties menar att kommissionen målar en alltför "rosenskimrande" bild av situationen.

"Detta verkar vara en överdrivet positiv tolkning av siffrorna", skriver organisationen.

Pressfriheten hotad i vissa EU-länder

De två EU-kommissionärerna varnade dock för situationen för pressfriheten i vissa medlemsländer där man sett en tillbakagång.

– Trots framsteg i vissa medlemsländer kvarstår också farhågor om bristen på transparens när det gäller distributionen av statlig reklam och tillgången till offentliga handlingar, sade justitiekommissionär Reynders.

Kommissionär Věra Jourová pekade på Slovakien där en rad kontroversiella lagar som bland annat rör public service, finansiering av icke-statliga organisationer och nedläggning av landets korruptionsgranskare granskas av kommissionen. Också i Italien identifierar kommissionen orosmoln för pressfriheten.

– Vi uttrycker oro över public service-mediernas oberoende och finansiering och vi ber myndigheterna att ta itu med situationen, sade Jourová och tillade att man även är kritisk till italienska förtalsregler.

Fyra rekommendationer för Sverige

Sverige får i år fyra förslag på åtgärder (se faktaruta). Det handlar bland annat om att stärka kampen mot utländska mutor och tydligare regler för politiker och tjänstemän som går till den privata sfären.

Sett till antalet rekommendationer toppar Ungern åter listan med åtta åtgärdsförslag. Malta, Slovakien och Rumänien ligger på delad andra plats med sju vardera.

För första gången ingår även fyra kandidatländer – Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien – i rättsstatsrapporten. För dessa utfärdas dock inga rekommendationer.