Senast uppdaterad: 30 november 2022
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Öppnare vetenskap föreslås i EU
Efter att en miljon EU-medborgare skrivit under ett medborgarinitiativ om att förbjuda det kontroversiella ogräsmedelsingrediensen glyfosat lovade EU-kommissionen på onsdagen att under nästa år lägga fram ett förslag om att öka insynen och kvaliteten på de studier som används vid den vetenskapliga bedömningen av ämnen.
– Jag har från början av min mandatperiod varit en stark förespråkare för ökad insyn i beslutsprocessen och ökad tillgång till de vetenskapliga studier som ligger till grund för att ett verksamt ämne godkänns, sade folkhälsokommissionär Vytenis Andriukaitis i ett uttalande.
Sverige satsade mest på forskning
Med 3,25 procent av den samlade ekonomin investerade Sverige mest på forskning och utveckling i EU under 2016, visar statistik från Eurostat. EU har som mål att år spendera minst tre procent av BNP på forskning år 2020 men under fjolåret var snittet bara drygt två procent. Varje land har dock nationella mål, Sveriges ligger på fyra procent.
Bristande kompetens ett hinder för många
Under mottot “upptäck din talang” har EU-kommissionen denna vecka en kampanj för att få fler att börja en yrkesutbildning. EU-kampanjen för yrkesutbildning välkomnas av den partssammansatta intresseorganisationen WorldSkills Sverige.
– Behovet av kvalificerad yrkesutbildad arbetskraft kommer att vara mycket stort på den framtida arbetsmarknaden, både i Sverige och i Europa, sade Pontus Slättman, vd WorldSkills Sverige i ett uttalande. En av fyra vuxna i Europa har svårt att hitta ett jobb eller att komma vidare i sitt yrkesliv som en följd av bristande kompetens.
EU-vision inför Göteborgsmöte: Ökad rörlighet över gränserna
– År 2025 skulle vi kunna leva i ett Europa där inga gränser hindrar utbildning och forskning och där det normala är att studera eller arbeta en tid i ett annat EU-land, sade EU:s sysselsättningskommissionär Jyrki Katainen när kommissionen lade fram sin vision för ett europeiskt utbildningsområde på tisdagen.
Idéerna ska tas upp på det sociala toppmötet i Göteborg 17 november.
Bättre svenskt skolresultat – men mycket återstår
Efter flera år med allt sämre skolresultat har de svenska resultaten förbättrats konstaterar EU-kommissionen i en ny mätning för 2016. Sverige ligger bättre än EU-snittet på de flesta punkter, dock inte i naturvetenskap. Andelen svenska 15-åringar som underpresterar ligger på 21,6 procent vilket är sämre än EU-snittet.
Klyftan mellan inrikes och utrikes födda nämns också som en stor utmaning i Sverige.
Kommissionen konstatera att ungas skolresultat överlag i mångt och mycket beror på den socio-ekonomiska bakgrunden.
EU-miljarder satsas på forskning
EU-kommissionen meddelade på fredagen hur man avser satsa närmare 300 miljarder kronor på olika forskningsprojekt. Fokus för de kommande tre åren blir forskningsområden som migration, säkerhet, klimatet, ren energi och digitalisering. 26 miljarder kronor ska dessutom användas för att starta ett europeiskt innovationsråd.
Europeiska universitetet i Sankt Petersburg på fallrepet
Myndigheterna i Ryssland hotar med att stänga ett av landets bästa privata universitet. Både studerande och lärare försöker nu rädda vad som räddas kan, rapporterar Yle.
Danmark och Sverige spenderar mest på utbildning
Av EU-länderna lade Danmark och Sverige under 2015 den relativt största delen av bruttonationalprodukten på utbildning, enligt en sammanställning från Eurostat. Minst lade Rumänien följt av Irland.
Dyra skolböcker hinder för utbildning i Finland
2 500 euro. Ungefär så mycket kostar det att skaffa alla de böcker som krävs för en gymnasieutbildning i Finland. För många familjer kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop. Nu höjs kravet på att skolböcker ska vara gratis, skriver Yle.
Rapport: Högre utbildning hade stoppat brexit
Forskare vid Leicester University säger i en rapport att hade bara ytterligare tre procent av befolkningen haft en högskoleutbildning skulle Storbritannien troligen röstat för att inte lämna EU. De menar att utbildningsnivån var mer utslagsgivande för hur man röstade än faktorer som ålder, kön, inkomst och andelen invandring, skriver The Independent. En annan omständighet som kunde gett EU-sidan segern i folkomröstningen var ett lägre valdeltagande med sju procentenheter hävdar forskarna.