2013 arbetade det runt 1,4 miljoner EU-migranter i Tyskland. De flesta kommer från Polen, Rumänien, Ungern och Bulgarien. Arkivbild.

2013 arbetade det runt 1,4 miljoner EU-migranter i Tyskland. De flesta kommer från Polen, Rumänien, Ungern och Bulgarien. Arkivbild.

Tysk rapport: Inget omfattande välfärdsmissbruk

Sju tyska städer rekommenderas få miljardstöd för att klara det ökade antalet EU-migranter. Dessutom ska det bland annat bli svårare för migranter att få barnbidrag och att få stanna i Tyskland.

I dag onsdag får den tyska regeringen den första delrapporten där så kallad välfärdsturism i Tyskland utreds.

Utredningen slår den fast att välfärdsturism generellt inte utgör något omfattande problem, utan att Tyskland tjänar på EU:s fria rörlighet.

– De siffror som nämns [i rapporten] är entydiga: Det finns ingen omfattande tillströmning till trygghetssystemet, det finns inget omfattande missbruk av socialsystemet av någon enskild invandringsgrupp, sade Aydan Özoguz, socialdemokratisk statssekreterare med ansvar för integration i den tyska regeringen, rapporterar Rheinische Post.

Men utredningen visar att ett antal stora tyska städer har fått problem när stora grupper EU-migranter kommit under de senaste åren.

– Utan att inskränka den fria rörligheten måste vi motverka missbruket. I absoluta tal är problemet med missbruk mindre än vad som tidigare utmålats. Regionalt sett, i sex till sju stora städer, är det dock betydande och växande, sade inrikesminister Thomas de Maizière från kristdemokratiska CSU till Rheinische Post.

Rapportförfattarna, tjänstemän från de flesta tyska departement, rekommenderar en rad åtgärder. Bland annat ska arbetssökanden från andra EU-länder få stanna högst tre månader om de inte lyckas hitta ett jobb. De som fuskar till sig pengar från det tyska välfärdssystemet ska utvisas och vägras inträde i den mån det är förenligt med EU-lag.

Barnbidrag bör, enligt rapporten, endast ges till dem som är registrerade som skattebetalare i Tyskland. I dag har 35 719 rumäner och 24 736 bulgarer barnbidrag i jämförelse med de 14,4 miljoner av den övriga tyska befolkningen som har rätt till barnbidrag. Vart tionde rumänskt barn lever dock inte i Tyskland, enligt magasinet Focus.

De sju kommunerna med flest EU-migranter ska få motsvarande sammanlagt 1,8 miljarder kronor att dela på under de närmaste åren. Pengarna ska gå till bland annat integrationsåtgärder, vaccinering av barn och språkkurser.

Extra insatser ska dessutom sättas in för att slå till mot företag som har svartjobbare.

Men flera kritiker menar att EU-regler inte kommer att göra det möjligt för Tyskland att göra lagar av rekommendationerna. Det tyska miljöpartiet kallar det ”aviserat lagbrott”.

Utredningen beställdes i januari av den tyska regeringen efter krav från det kristdemokratiska koalitionspartiet CDU och ett tiotal borgmästare från Tysklands största städer som uppgav sig ha ökade kostnader på grund av stora invandrargrupper från Rumänien och Bulgarien. I juni ska den slutliga rapporten lämnas in till regeringen.

Tyskland är i skriande behov av arbetskraft. En studie uppskattar att landet år 2030 kommer ha en arbetskraftsbrist på runt fem miljoner personer om inget görs.

Tidigare har liknande studier från EU-kommissionen och Storbritannien slagit fast att länderna tjänar mer än de förlorar på den fria rörligheten. Ändå hörs allt fler krav, bland annat i Danmark, Storbritannien och Tyskland att begränsa EU-invandringen och skärpa kraven på dem som får del av landets välfärd.