Sveriges justitieminister Morgan Johansson på väg till ett möte EU:s justitieministrar. (Arkivbild)

Sveriges justitieminister Morgan Johansson på väg till ett möte EU:s justitieministrar. (Arkivbild)

Experter varnar: EU-kompromiss äventyrar svensk grundlag

Den svenska meddelarfriheten kan spricka varnar experter efter regeringens EU-kompromiss för att skynda på utlämning av e-bevisning till andra medlemsländer.

Den 7 december ställde sig EU:s justitieministrar bakom ett förslag som ska förkorta tiden för brottsbekämpande myndigheter att få ut så kallade e-bevis från ett internetföretag i ett annat EU-land. Med e-bevis avses digitalt sparat information hur någon exempelvis ringt, mejlat eller messat och innehållet i samtal och meddelanden.

Tidsvinsten uppstår genom att enskilda företag – och inte ansvariga myndigheter – ska fatta beslut om att lämna ut e-bevis till EU-länder. Samtidigt kan rättssäkerheten, skyddet för svenska journalisters källor och den svenska meddelarfriheten hamna i kläm.

Men efter att riksdagens EU-nämnd behandlat frågan den 30 november, uppgav justitieministern Morgan Johansson (S) för Europaportalen att risken för att bolagen skulle hamna i grundlagskonfilkter var löst.

– När det finns en sådan risk ska medlemsstaten kunna sätta stopp, sade Morgan Johansson.

Det skulle bli möjligt genom att ett EU-land notifierar ansvarig myndighet när man begär ut känsliga uppgifter från ett svenskt internetföretag.

Även vice justitieministern Heléne Fritzon (S) intygade för svenska journalister i Bryssel, att grundlagsskyddet var säkrat via notifieringslösningen.

Kompromiss vann

Men när Fritzon sade ja till förslaget i Bryssel den 7 december antogs en kompromiss som innebär att endast en av fyra informationskategorier skyddas på detta sätt – nämligen innehåll i exempelvis samtal, sms och Messenger-meddelanden.

Någon skyldighet att notifiera en svensk myndighet när det gäller abonnemangsuppgifter, trafikdata, eller transaktionsdata finns däremot inte bekräftar regeringskansliet.

Detta trots att alla fyra kategorier ses som lika integritetskänsliga av både EU-domstolen och Europeiska dataskyddsstyrelsen.

Kompromissen förutsätter också att alla EU-länder har koll på tillämpningen av svenska grundlagar och vad som i sammanhanget kan vara känsliga uppgifter – exempelvis när det gäller skyddet för svenska journalisters källor och individers meddelarfrihet.

På EU-nämnden den 30 november förmedlade Morgan Johansson dock en annan och mer komplex bild av förhandlingsläget än vad man uppgav för media efter sammanträdet.

Det visar samtalsuppteckningar från mötet i EU-nämnden som blev offentliga i veckan.

Inför nämndledamöterna betonar justitieministern i stället att: ”... det finns inskränkningar i förfarandet. Bland annat behöver [notifiering] endast ske när en order avser särskilt känsliga data”.

Dessutom säger han: ”Vi hade egentligen velat göra om hela det föreslagna systemet från grunden”.

“Ingen blockerande minoritet”

Han driver också på för att få stöd för regeringens linje att rösta ja till kompromissen. Bland annat med argumentet att förslaget kommer att antas oavsett hur Sverige röstar, eftersom det inte finns någon blockerande minoritet.

Men enligt rådets presstjänst var en sådan nära. Minst fem länder, däribland Tyskland, ventilerade öppet missnöje med brister i notifieringsskyldigheten. Och när frågan togs upp vid rådsmötet i oktober var elva länder inklusive Sverige för notifiering.

Morgan Johansson påpekar också att förhandlingar med Europaparlamentet väntar och att: ”För att vi ska kunna vara med att påverka även de diskussionerna är det viktigt att vi inte ställer oss utanför den fortsatta processen.”

Även det tillbakavisas av rådets presstjänst med att ordförandeskapet sköter förhandlingarna men att alla länder får delta i ministerrådets diskussioner.  

Jens Holm (V), ledamot i EU-nämnden, ställer sig mycket tveksam till att regeringen röstade ja till kompromissen och är oroad över hur det ska gå med skyddet för journalisters källor och meddelarfriheten.

"Svart på vitt"

– Nu ser vi svart på vitt att det inte går att skydda svenska grundlagar, säger han till Europaportalen.

Det vara bara Vänsterpartiet av riksdagspartierna som gjorde en formell invändning under mötet i EU-nämnden den 30 november.

Eskil Erlandsson (C), EU-nämndens vice ordförande, är överraskad av att viss data inte skyddas och uppger för Europaportalen att regeringen under mötet lovat skydda grundlagarna.

Och enligt Anna Ståhlgren, pressansvarig hos Moderaterna, har regeringen under nämndens sammanträde inte gett oppositionen “någon anledning att tro att det kan finnas allvarliga problem när det gäller grundlagsskyddet”.

Daniel Westman, expert på dataskyddsfrågor, säger om Sveriges beslut att godta kompromissen:

– Det ska ske en myndighetsprövning när det gäller innehåll, men man kan inte säga att Sverige löst problemet när det gäller att skydda de svenska grundlagarna.

Om förslaget blir verklighet bedömer han att meddelarfriheten kan spricka. Detta eftersom ett medlemsland kan få ut uppgifter om vem som kommunicerat med en journalist utan att Sverige får information om det.

Även Nils Funcke, yttrande- och tryckfrihetsexpert, menar att källskyddet och andra grundlagsfästa rättigheter äventyras med nuvarande förslag. En svensk myndighet måste vara inkopplad när det gäller all slags data, anser han.

– Jag blir klart oroad över sådana här tendenser när man gör avsteg från de sedvanliga spärrar som finns ifråga om begäran om rättshjälp mellan länder. Även om det är olika ”system" så bör ju rättssäkerhetsaspekten och integritetsskyddet vara lika starka här som vad gäller övrigt internationellt samarbete.

–  Man lägger ju ett oerhört ansvar på teleoperatörerna att göra sådana avgöranden själva.