Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger nu att det är dags att omvärdera Sveriges hållning till Europeiska åklagarmyndigheten

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger nu att det är dags att omvärdera Sveriges hållning till Europeiska åklagarmyndigheten

Bild: EU

Svensk politisk strid om EU-åklagare

Efter att Moderaterna och Kristdemokraterna svängt i frågan om svensk medverkan i den Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, öppnar nu inrikesminister Mikael Damberg (S) för att se över saken. Men han vill inte att myndigheten får hantera terrorbrott.

Två år efter att riksdagen bestämde att Sverige ska stå utanför den nya Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo  – som i första hand ska hantera brott mot EU-budgeten – är allt fler svenska partier redo att omvärdera frågan om medlemskap.

I veckan meddelade Moderaterna, i en debattartikel på Europaportalen, att partiet svängt och vill se ett svenskt deltagande i EU-samarbetet och att den nya myndighetens också ska hantera terrorbrott.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger till Europaportalen att det nu – när Eppo snart är operativt och processen för att ta fram EU:s nästa flerårsbudget har påbörjats – är läge att omvärdera Sveriges ställning i frågan.

– Vi vet att det har förekommit missbruk av EU-medel och vi ser att en del EU-länder har problem med sina rättsväsenden och de har haft diskussioner kring oberoende och korruptionsanklagelser.

Och där skulle Eppo kunna fylla en funktion genom att kontrollera att EU-medel går till det de har avsetts för, säger inrikesministern.

– Det får vi återkomma till när vi har gjort analysen klar.

Ser ännu risker med myndigheten

Tveksamheter återstår dock enligt Mikael Damberg.

– Risken med en europeisk åklagarmyndighet är att den innebär dubbelarbete och att vi får en myndighet som inte blir särskilt effektiv.

Även om Mikael Damberg vill att regeringen omprövar sin inställning till Eppo är han inte, liksom Moderaterna, beredd att stödja EU-kommissionens förslag om att utvidga myndighetens mandat till att även omfatta terrorbekämpning.

Mikael Damberg pekar på att det i dag finns ett polisiärt samarbete när det gäller terrorbrott och enligt honom har svenska myndigheter som jobbar med terrorbekämpning inte uttryckt något behov av en europeisk åklagarmyndighet.

– Snarare tvärtom. Det finns en tveksamhet, inte minst från åklagarsidan, att det snarare riskerar att försämra processen. Jag har inte nåtts av några sådana önskemål från vare sig säkerhetspolisen, polisen eller åklagarmyndigheten i Sverige.

Just frågan om vilket mandat åklagarmyndigheten, som väntas vara på plats före slutet av 2020, ska få tycker Mikael Damberg blir avgörande för huruvida Sverige bör ansluta sig.

– Vi måste veta vad man går med i. Det är otroligt viktigt att man ser att det man går med i är det som Sverige har nytta av.

Även KD svänger

På torsdagen vände även Kristdemokraterna och på en direkt fråga från Europaportalen och säger sig vilja ha ett svenskt deltagande. De lyfter specifikt fram att samarbetet är intressant på grund av planerna på ett vidgat mandat.

– EU:s antiterroråtgärder måste vässas. Hotet är långt ifrån avvärjt. När nu EU-kommissionen kommit fram till att Eppo ska bli en del i det arbetet, har Kristdemokraterna landat i att Sverige måste vara med, säger Sara Skyttedal, KD:s förstanamn till Europaparlamentsvalet.

Socialdemokraternas samarbetsparti i regeringen, Miljöpartiet, stänger å sin sida dörren helt för ett svenskt närmande till Eppo med hänvisning till att myndighetens mandat är för långtgående och att man inte vill ge Eppo befogenheter över svenska åklagare.