Tyskland förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron samarbetar allt mer.

Tyskland förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron samarbetar allt mer.

Rapport: Frankrike och Tyskland överens i allt fler frågor

Sverige bör vara med och påverka den nya samförståndspolitik i europeiska frågor som växer fram mellan Frankrike och Tyskland. Det anser EU-experten Katarina Engberg, som har kartlagt hur sammarbetet utvecklats.

I skuggan av den uppslukande brexitprocessen växer nu ett nytt stort fransk-tyskt samarbete fram i Europa.

Det är något som den svenska regeringen mer borde uppmärksamma, anser Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier.

– Inte minst i Paris finns det en väldig öppenhet kring vad Sverige tycker och president Emmanuel Macron intresserar sig också för den svenska välfärdsmodellen. Och i Tyskland är man alltid intresserad av sina nordgermanska kusiner, säger hon.

Frankrike och Tyskland enades exempelvis i somras om den så kallade Mesebergdeklarationen, som innehåller mål om hur eurozonen kan fördjupas. Och i januari i år förnyade man det 56 år gamla Elyséeavtalet som en gång grundlade deras gemensamnma samarbete, genom att skriva på en ny sådan överenskommelse –  Aachenavtalet.

Det Katarina Engberg – via ett stort antal intervjuer i Paris och Berlin nu har undersökt – är hur långt det fransk-tyska samarbetet kommit i dag. Se faktaruta.

Stabilisera euron

Bland annat är länderna överens om att stabilisera eurozonen genom att bygga vidare på bankunionen och införa en Europeisk valutafond, liksom om att fördjupa försvarssamarbetet och förnya industripolitiken.

På det ekonomiska området diskuterar de också tillsammans en finansiell transaktionsskatt, en skatt på de amerikanska nätjättarnas annonsintäkter med tre procent, samt storleken på EU:s kommande flerårsbudget.

Dessutom hoppas länderna att EU ska sätta upp ett samordnat system för att kunna skicka varningar inför utländska investeringar i europeiska viktiga hamnar och bredbandsnät, som kan innebära säkerhetsrisker.

Enligt Katarina Engberg vill Frankrike och Tyskland också införa riktmärken för minimilöner i Europa som skulle vara 60 procent av den nationella medianinkomsten.

– Är det ett problem att de [Frankrike och Tyskland] driver på i dessa frågor? Ja, man kan säga att det alltid är problem när de stora spelarna tar bollen från de små, sade hon lite skämtsamt på ett seminarium på Sieps i onsdags.

Engberg anser att Sverige måste vara aktivt när det politiska landskapet inom Europa skiftar, inte minst efter brexit.

Löfven avvaktande

Men statsminister Stefan Löfven (S), som så sent som i söndags hade överläggningar på tu man hand med Tysklands förbundskansler Angela Merkel, lämnade inget rakt svar till Europaportalen i Bryssel i går om det finns något i det tysk-franska samarbetet som Sverige vill ansluta sig till. I stället uppgav han avvaktande att Sverige deltar i olika initiativ i EU.

– Det är inte så att vi är lämnade ensamma utan Storbritannien utan då stärker vi befintliga konstellationer, hittar nya konstellationer och ser också  hur vi stärker relationen med de sydliga länderna, och naturligtvis också öst, sade Stefan Löfven.