LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Arkivbild.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Arkivbild.

Bild: Fredrik Hjerling

LO ratar europeiska minimilöner – fokuserar på tillväxt

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson oroas för europeiska minimilöner, federalister och vill att EU ska fokusera mera på ekonomisk tillväxt.

Idén om att införa en europeiska minimilön har florerat ett tag och den kommande EU-kommissionen har lovat att lansera ett förslag för att införa en sådan i alla medlemsländer. I den nordiska fackföreningsrörelsen är dock oron stor för hur ett sådant förslag ”allvarligt” skulle påverka hur löner sätts, enligt LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

– Det är en jättefråga i de nordiska länderna och väcker känslor bland LO:s medlemsorganisationer. Det blir tufft om det går vidare, säger Thorwaldsson till Europaportalen på onsdagen.

Han och hans nordiska kollegor jobbar hårt för att se till att idén inte blir ett skarpt lagförslag utan bara en icke-bindande rekommendation för medlemsländerna. 

Flera europeiska fackliga organisationer och det europeiska socialdemokratiska paraplypartiet PES driver på för en minimilön på EU-nivå. Europafacket vill gärna se nationella minimilöner som är 60 procent av medellön eller medianlönen.

Den tillträdande arbetsmarknadskommissionären, den luxemburgske socialdemokraten Nicolas Schmit, har i ovanligt tydliga ordalag försökt avvisat oron för att en lagstadgad europeiska minimilön skulle inkräkta på den nordiska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar fram löner och andra arbetsvillkor utan att staten blandar sig i.

Thorwaldsson säger sig inte ha någon anledning alls att misstro Schmits löfte men att de långsiktiga konsekvenserna av EU-minimilöner, även med undantag för den nordiska modellen, kan påverka lönebildningen ändå.

– Problemet är att jag inte riktigt tror att han överskådar vad som blir konsekvenserna om man gör en reglering, säger LO-ledaren och pekar på Lavaldomen där EU-domstolen dömde ut svenska fackens stridsåtgärder mot ett lettiskt byggföretag med hänvisning till EU-regler om så kallad utstationering – tillfälligt arbete i andra medlemsländer.

– Då finns det ytterligare ett lagligt motiv för de företagen att ha utstationerad arbetskraft i Sverige på en reglering långt under våra kollektivavtal. Vi vet att när man gör den typen av regelförändringar […] så påverkar det otrolig mycket, säger han.

Sociala pelaren hotar inte svenska modellen – om det inte blir lagstiftning

Idén om en europeisk minimilön fick mer bränsle i och med att EU-länderna antog den så kallade sociala pelaren på svenskt initiativ i Göteborg 2017. Den sociala pelaren innehåller 20 rekommendationer och riktlinjer kring arbetsmarknad och sociala rättigheter i medlemsländerna. En av punkterna lyder: Löner som garanterar en anständig levnadsstandard.

Frågan är en vattendelare i svensk EU-politik där de borgerliga partierna förutom Liberalerna kritiserar den sociala pelaren som de menar ger EU större incitament att lagstifta mer på området.

LO:s Karl-Petter Thorwaldsson tycker att den är ”väldigt, väldigt bra” och ser den som en delförklaring till att stödet för EU hos allmänhet och fack ökat de senaste åren. Han anser inte att den sociala pelaren som sådan hotar den nordiska modellen, så länge det inte kommer nya lagar på området.

– Om det blir lagstiftningsarbete på varje område på europeisk nivå då hotar den den nordiska modellen, säger han och tillägger att den nordiska linjen riskerar att bli svagare i frågan när Storbritannien lämnar. Brittiska och nordiska fack har enligt honom liknande inställning.

– Det finns en risk för att de mer federalistiska stämningarna i södra Europa, inte minst i fackföreningarna, kommer in i politiken. 

Kommissionen går åt vänster – vill se fokus på tillväxt

Thorwaldsson säger sig inte vara missnöjd med den tillträdande kommissionen, snarare tvärtom ser han ”ett väldigt tydligt steg vänsterut bland kommissionärerna”. Dess viktigaste uppgift för de kommande fem år är enligt honom mer fokus på ekonomisk tillväxt.

– Man har minskat trycket på att få länderna att fokusera på högre tillväxt, säger han och vill att man lättar på EU:s budgetregler så att medlemsländerna kan investeras mer i bland annat infrastruktur, utbildning och forskning med mer gränsöverskridande satsningar.

– Man kan öka tillväxten i Europa med rätt små medel.