EU-kommissionärer Valdis Dombrovskis, Paolo Gentiloni och Nicolas Schmit.

EU-kommissionärer Valdis Dombrovskis, Paolo Gentiloni och Nicolas Schmit.

Bild: EU

EU-kommissionär om coronakrisen: Exceptionell osäkerhet

Coronakrisen gör att EU-kommissionen tillfälligt ändrar de ekonomisk målen och uppmanar medlemsländerna att investera i sjukvård, skydda jobben, klimatomställningen och digitalisering. Samtidigt varnar man för ökade klyftor inom och mellan länderna.

På senvåren varje år sedan 2011 utfärdar EU-kommissionen rekommendationer till medlemsländerna om hur de bör stärka sina ekonomier och nå gemensamt satta mål. Samtidigt granskas länderna för om de riskerar att bryta mot unionens budgetregler. I år är situationen på grund av coronapandemin dock helt annorlunda.

– Vi står inför en exceptionell osäkerhet. I detta skede är det inte möjligt att ge någon meningsfull ekonomiskpolitisk rådgivning, sade EU:s eurokommissionär Valdis Dombrovskis på onsdagen i samband med att årets ekonomiska vårpaket presenterades.

Istället uppmanar EU-kommissionen länderna att öppna plånböckerna och investera i sjukvård, skydda jobben och se till att företag har tillräckliga likviditet för att klara krisen.

EU-länderna uppmanas parallellt att inte tappa fokus på de stora målen som man enats om: klimatomställning, digitalisering och större social rättvisa. 

I början av coronakrisen aktiverades EU:s allmänna undantagsklausul vilket gör att kommissionen inte kommer att sätta något nytt medlemsland i det så kallade förfarandet vid alltför stora underskott. Detta trots att alla medlemsländer i år beräknas få ett budgetunderskott som med bred marginal överstiger de tre procent som EU-reglerna gör gällande.

Varnar för ökade klyftor

Samtidigt varnar EU-kommissionen för att coronakrisen kommer slå olika hårt, inte bara mot de olika medlemsländerna, utan även mot olika branscher, regioner och åldersgrupper.

– Vi måste se till att denna kris inte kommer att bli ihågkommen som den Stora fragmenteringen, sade ekonomikommissionär Paolo Gentiloni.

Kommissionen uppmanar medlemsländerna att lägga extra fokus på mer utsatta grupper som unga, långtidsarbetslösa romer, migrantarbetare och egenföretagare. Bland annat vill man se stöd till företag som tar lärlingar. Sysselsättningskommissionär Nicolas Schmit pekade på att ungdomsarbetslösheten i vissa länder nu övergår 50 procent.

– Vi finner oss i en situation som kanske är ännu värre än under förra krisen. Vi kan inte acceptera, en gång till, att en generation offras, sade Schmit och tillade att kommissionen inom några veckor ska lägga fram ett nytt förslag för att motverka att ungdomsarbetslösheten blir alltför stor.

Rekommendationer ska knytas till coronafond

Om en vecka ska EU-kommissionen presentera sitt förslag på en corona- eller återhämtningsfond som ska stödja de mest drabbade regionerna och branscherna. Kommissionärerna hintade på onsdagen om att pengar från den fonden ska knytas till rekommendationerna och därmed göra dem mer attraktiva för medlemsländerna att följa. Hittills har många länder varit mer eller mindre framgångsrika att följa kommissionens årliga rekommendationer, men ett finansiellt incitament kan ändra detta.

– Det kommer finnas en tydlig länk mellan de landspecifika rekommendationerna och finansiering från [coronafonden], sade Dombrovskis.

Sverige gör inte tillräckligt mot penningtvätt

När kommissionen i fjol presenterade sina rekommendationer varnade man för första gången en rad EU-länder, däribland Sverige, för att inte göra tillräckligt för att komma till rätta med penningtvätt i storbanker. I år lägger kommissionen till ytterligare fem länder på listan. 

– Medlemsländerna måste vidta bestämda åtgärder för att stänga dörren för smutsiga pengar som skadar de offentliga finanserna och den finansiella stabiliteten, sade eurokommissionär Valdis Dombrovskis.

Sverige är kvar på listan trots att man har stärkt Finansinspektionen som har till uppdrag att granska misstänkt penningtvätt. Inte tillräckligt anser kommissionen.

”Myndighetens kapacitet är fortfarande låg i förhållande till storleken på den svenska finanssektorn”, heter det i rekommendationerna för Sverige.

Liksom sedan många år tillbaka tar kommissionen upp den svenska bostadsmarknaden med övervärderade huspriser och ökande privat skuldsättning som en fortsatt oroshärd. De åtgärder som hittills vidtagits ”har haft begränsad effekt än så länge”, enligt kommissionen. Med anledning av de rådande coronaomständigheterna tas detta dock inte upp i de formella rekommendationerna till Sverige.