EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i möte i Kiev på lördagen 11 juni 2022.

Bild: EU-kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

Inför toppmötet: Oklart läge om Ukrainas EU-framtid

På fredag förväntas EU-kommissionen rekommendera att Ukraina ges kandidatstatus för förhandlingar om ett framtida EU-medlemskap. Men EU-länderna, som äger frågan, är splittrade. 

Kandidatstatus skulle sända en tydlig politisk signal om EU:s stöd till Ukraina, tycker vissa. Det är en mer komplex fråga än bara ja eller nej till Ukraina, säger andra. 

På fredag förväntas EU-kommissionen att lägga fram ett förslag om att Ukraina ska ges status som kandidatland till EU. Att bli kandidatland är både ett symboliskt och formellt viktigt steg framåt mot starten av verkliga medlemskapsförhandlingar, något som i sin tur kan ta många år. Kommissionen antas även ge besked i frågan om Moldaviens och Georgiens kandidatlandsstatus. 

De tre ländernas EU-ansökan ska diskuteras när EU:s stats- och regeringschefer ses på nästa veckas toppmöte i Bryssel – en fråga där länderna har vetorätt.

– Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick för Ukraina, EU och hela Europa, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på en pressträff med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på besök i Kiev i helgen, och uppmanade EU att ge ett positivt svar på ansökan. 

Zelenskyj har tidigare sagt att kandidatstatus till EU skulle vara en stark markering mot Ryssland och att det skulle ge ukrainska folket värdefull krigsmoral. 

EU-länderna splittrade

Men frågan om att bevilja Ukraina kandidatlandsstatus splittrar EU-länderna. 

En mindre grupp länder, bestående av framför allt Polen och de baltiska länderna, är uttalat starkt positiva. Även bland annat Slovakien, Italien och Tjeckien har givit positiva signaler kring Ukrainas kandidatstatus. 

– Vi hoppas att Ukraina som ett resultat av kommissionens yttrande i juni uttryckligen kommer att ges status som kandidatland. Detta kommer att vara ett historiskt beslut, inte bara för Ukrainas framtid, utan för Europas säkerhet och välstånd. Det är också en chans att återställa trovärdigheten och farten för hela utvidgningspolitiken, säger en polsk utrikestjänsteman till Europaportalen. 

Litauens EU-representation i Bryssel skriver till Europaportalen att Ukraina redan har gjort betydande framsteg när det gäller att genomföra associeringsavtalet och att införliva delar av EU:s regelverk, och har redan visat sin förmåga och vilja att genomföra reformprocesser. 

– Ännu viktigare är dock att genom att försvara sitt land försvarar ukrainare europeiska värderingar, frihet och demokrati. Ukraina har redan betalat ett högt pris för sitt europeiska val. Att bevilja Ukraina kandidatstatus skulle sända en tydlig politisk signal om vårt stöd till Ukraina och dess folk när det gäller anslutningsperspektivet till EU, skriver representationen. 

Samtidigt som man respekterar att det inte finns någon "snabbväg" för EU-medlemskap, bör EU välja en "snabb start" för Ukraina givet aldrig tidigare skådade omständigheter, anser man. 

Sverige inväntar EU-kommissionens yttrande 

Flera EU-länder som Europaportalen har varit i kontakt med uppger att de ännu inte har någon formell uppfattning om frågan utan att de inväntar EU-kommissionens förslag på fredag för att kunna ta ställning.

Även Sverige inväntar kommissionens yttrande. 

– Det är väldigt viktigt att vi stödjer Ukraina i deras medlemskapsambitioner och regeringen välkomnar Ukrainas ansökan. Vi inväntar nu EU-kommissionens svar på ansökan och kommer därefter att ta ställning till vad som är nästa steg, sade Ann Linde på en utrikespolitisk debatt i riksdagen i fredags. 

– Det är viktigt att behålla integriteten i utvidgningsförhandlingarna och ta saker steg för steg. Det är också det som gynnar Ukraina bäst, tillade Ann Linde.

Enligt vad Europaportalen erfar ingår Sverige i den grupp EU-länder som fortfarande har frågor och reservationer, tillsammans med bland annat Tyskland, Portugal, Nederländerna, Danmark och Belgien. 

– Utgångspunkten är att vi alla ser den geopolitiska vikten av att stödja Ukraina och Zelenskyj men det finns också en legal och teknokratisk utvidgningsprocess att ta hänsyn till och vi behöver hitta ett sätt att kombinera de två, säger en EU-diplomat från den mer tveksamma gruppen som Europaportalen har pratat med, och som hoppas att EU-kommissionen yttrande ska lyckas med den kombinationen. 

Ingen enkel ja- eller nejfråga

Enligt EU-diplomaten kommer de beslut som tas kring Ukraina ha stor inverkan på framtida utvidgningsprocesser.

– Om man bara kunde hantera Ukraina helt isolerat från andra så skulle det kunna vara ett alternativ att ge Ukraina kandidatstatus rakt av. Men det faktum att det är sammanlänkat med andra kandidatländers och möjliga kandidatländers processer gör det här så svårt. Vilket beslut vi än tar nu så kommer de länderna att ta det i beaktande framöver, säger diplomaten, och tillägger: 

– Det är ett väldigt svårt pussel som kokas ner i en ja eller nej-fråga som inte gör alla andra underliggande frågor rättvisa.

Alternativa typer av samarbete

Frågan som många EU-länder brottas med nu är om det finns ett sätt för EU att inte bevilja Ukraina kandidatstatus just nu och ändå fortsatt visa sitt stöd och behålla den goda relationen till landet. 

Det har redan gjorts försök att hitta alternativa vägar till att ge Ukraina kandidatstatus. Den franske presidenten Emmanuel Macron föreslog för några veckor sedan ett alternativt samarbete med länder utanför EU, i en så kallad Europeisk politisk gemenskap. 

Förslaget förväntas diskuteras på nästa veckas toppmöte och enligt tidningen Politico håller det franska ordförandeskapet just nu på att förankra förslaget hos medlemsländerna. 

Det här är dock ett förslag som den ukrainske presidenten förkastat