EU-rapport: Rättsstatsreformer går långsammare – allvarlig oro för Ungern

I dag tisdag presenterade EU-kommissionen sin sjätte årliga rapport om läget för rättsstatens principer i unionen. Rapporten, som syftar till att upptäcka och förebygga problem som hotar demokratin, visar att endast 57 procent av förra årets rekommendationer har genomförts helt eller delvis. Det är en tydlig nedgång från 68 procent året innan och den lägsta siffran sedan mätningarna började.

Enligt justitiekommissionär Michael McGrath beror den avtagande takten på att de enklaste reformerna nu är genomförda.

– De lågt hängande frukterna har plockats i det här skedet. Vi rör oss nu i vissa fall in i reformer som är djupare, mer strukturella och som kanske tar mer tid, sade Michael McGrath vid en presskonferens.

Samtidigt framhålls att positiva trender och viktiga reformer har genomförts i många medlemsländer inom områden som rättsväsendets oberoende och korruptionsbekämpning. Rättsstatsrapporten granskar utvecklingen inom fyra huvudområden: rättsväsendet, korruptionsbekämpning, mediefrihet och övriga institutionella kontroller och motvikter.

Nytt för i år är ett särskilt fokus på kopplingen mellan rättsstatens principer och den inre marknadens funktion. Enligt kommissionen är ett förutsägbart och rättssäkert klimat avgörande för EU:s konkurrenskraft och för att locka investeringar.

Allvarlig oro för Ungern och Slovakien
Rapporten visar på fortsatta och allvarliga brister i flera medlemsländer. Situationen i Ungern beskrivs som särskilt problematisk. Landet har inte gjort några framsteg i sju av de åtta rekommendationer som utfärdades förra året.

– När det gäller Ungern hyser vi allvarlig oro, sade kommissionär Henna Virkkunen.

Michael McGrath kallade Ungerns brist på framsteg för en "djup besvikelse".

Även utvecklingen i Slovakien, där den nya regeringen bland annat lagt ner den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbrott, inger oro. Flera av de negativa tendenserna där liknar dem som tidigare observerats i Ungern. Mer specifikt pekar kommissionen på risker med nya regler som kan hålla domare straffrättsligt ansvariga för sina domar, och en brist på garantier för oberoendet hos medlemmar i landets domarråd.

Minskande utrymme för civilsamhället
Ett genomgående orosmoln i rapporten är den ökade pressen på civilsamhällesorganisationer. I Ungern ser kommissionen en "försämrad miljö" där nya lagförslag, som en planerad "transparenslag", hotar att ytterligare strypa det civila samhällets och oberoende mediers verksamhet. I Slovakien möter organisationer liknande problem med nya lagar som inför ytterligare administrativa bördor och rapporteringskrav.

Henna Virkkunen, målade upp en dyster bild av det rådande läget och betonade vikten av kommissionens granskning.

– Vi ser verkligen att våra demokratier är under attack, så vi kan inte ta för givet att vår rättsstat är tillräckligt stark i alla medlemsländer, sade Henna Virkkunen.

Som ett svar på utvecklingen meddelade hon att kommissionen senare i år kommer att presentera initiativet "europeiskt demokratiförsvar" för att stärka demokratiska institutioner, fria val och oberoende medier, samt en strategi för att skydda och främja civilsamhällesorganisationer i hela unionen.

Sverige får både ris och ros
Sverige får i år tre rekommendationer. Den mest framträdande, som återkommer från tidigare år, rör systemet för att utse nämndemän. Kommissionen anser att det nuvarande systemet, där politiska partier nominerar nämndemän, inte tillräckligt garanterar deras oberoende. Sverige uppmanas även att stärka kampen mot utländska mutor och att följa upp utvärderingen av karensregler.

Av de fyra rekommendationer Sverige fick 2024 har landet enligt kommissionen inte gjort några framsteg alls gällande nämndemännen och karensreglerna. Samtidigt får Sverige beröm för pågående arbete med att stärka domstolarnas oberoende genom förslag till grundlagsändringar och för "betydande framsteg" i arbetet med att säkerställa att regelverket för civilsamhället inte påverkar deras engagemang negativt.

Framöver avser kommissionen att stärka kopplingen mellan rättsstatsrapportens rekommendationer och utbetalningen av EU-medel.