Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Mer optimism bland europeiska hushåll
Stämningen över ekonomin i eurozonen är något högre i april. EU-kommissionens indikator stiger från 99,2 i mars till 99,3, skriver TT/SvD. Främst är det hushållen som är mer optimistiska. Stämningsläget bland konsumenterna i valutaunionen steg mer än väntat, till minus 17,5.
Liten tillväxt i EU – något mindre i Sverige
Preliminära siffror från Eurostat på fredagen visar att EU-ländernas ekonomier under årets först kvartal växte med 0,3 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. I Sverige var tillväxten under samma mätperiod 0,2 procent.
EU förlänger handelsuppgörelse med Ukraina
Medlemsländernas EU-ambassadörer stödde på fredagen en förläning av det tillfälliga undantag från tullar på ukrainska exportvaror med ytterligare ett år, meddelar det svenska ordförandeskapet som lett förhandlingarna. Godkännandet kommer trots att länder som Polen, Ungern och Bulgarien har kritiserat upplägget eftersom de anser att billigare ukrainsk spannmålsexport konkurrerar ut deras inhemska lantbrukares grödor.
Nya budgetregler i EU ska minska skulder och öka investeringar
EU:s nuvarande budgetregler har lett till ökade statsskulder, minskande investeringar och dämpad tillväxt menar kommissionen som lägger fram den största budgetreformen sedan finans- och eurokrisen. Vägen framåt är, enligt förslaget, mer realistiska skuldsaneringar i balans med ökade investeringar.
Svenskar tredje mest skuldsatta i EU
De svenska hushållens låneskulder låg under 2022 på 42 000 euro per invånare, motsvarande 470 000 kronor. Det var den tredje högsta skuldsättningen i EU, enligt SCB. Bara i Danmark och Luxemburg var hushållen mer skuldsatta.
– Den höga skuldsättningen gör hushållen sårbara vid ränteuppgångar, som vi sett det senaste året. Dessutom är hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, sade Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB, i ett uttalande.
Har det svenska ordförandeskapet levererat?
Mer än halvvägs in i Sveriges sexmånadersperiod som ordförandeland i EU frågar vi oss: hur har det gått för det svenska ordförandeskapet så här långt? Det skriver gästkrönikör Per Widolf, Industriarbetsgivarna.
EU och Ukraina går samman om domstolsbeslut
EU-länderna enades på måndagen om att upprätta förbindelser med Ukraina inom den så kallade Haagkonventionen om att erkänna och verkställa utländska domar inom privaträtten. Det är ett viktigt verktyg för att underlätta internationell handel.
– I och med detta beslut att erkänna och verkställa varandras domar kommer banden mellan EU och Ukraina att stärkas ytterligare, sade Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en kommetnar.
Granskare: EU-stöd i Sverige sköts i stort korrekt
Ekonomistyrningsverket, ESV, granskar hur svenska myndigheter förvaltar de EU-bidrag som delas ut i Sverige. I sin senaste årliga revision för 2022 slår ESV fast att denna förvaltning ”fungerar bra överlag” men att det ”finns förbättringsområden”.
– Framför allt för mindre program med få transaktioner kan enskilda fel vid upphandlingar få en ganska stor påverkan på den totala felprocenten, då det ofta handlar om stora belopp. Det har vi sett exempel på i revisionen för 2022, säger Ulrika Bergelv, avdelningschef, ESV, i ett uttalande.
L vill ha en ny EMU-utredning
Liberalernas ledning har beslutat att driva kravet att Sverige ska införa euron som valuta – och vill nu utreda vad ett medlemskap i EMU skulle innebära. Det här en av de frågor som partiledaren Johan Pehrson tänker prioritera i regeringsförhandlingar den kommande tiden, enligt uppgift till Ekot. Senast eurofrågan utreddes var i den så kallade EMU-utredningen 1996.
Statsskulderna i EU fortsätter minska
Efter coronaåret 2020:s stora offentliga upplåningar i EU-länderna fortsatte statsskulderna att minska under fjolåret – mest minskade Greklands skuld. Även i Sverige minskade statsskulden och är nu den femte lägsta i EU.