Annons

TEMA Klimat- och energipolitik | EU:s mål och resultat

Tabell 1. KLIMAT- OCH ENERGIMÅL FÖR EU 2020 2030
Minskade växthusgaser, jämfört med 1990 - 20% -40%*
Andel förnyelsebar energi 20% 32%
Minskad energiförbrukning (energieffektivisering) -20% -32,5%

 

Tabell 2. RESULTAT EU 27 2017 2018 2019
Minskade växthusgaser jämfört 1990  – 19,0 – 20,7 ~ – 24
Andel förnyelsebar energi 18,5% 18,9% -
Återstår till mål 2020 för minskad primär energiförbrukning 5,6% 4,9% -

Källa: Eurostat 2020, klicka på rubrikerna i tabellen för att nå källan. * 40-procentsmålet är under EU-förhandling och väntas höjas genom beslut någon gång under vår 2021, läs mer. Uppgiften om utsläpp 2019 är preliminär från EU:s miljöbyrå.

Om EU:s klimatmål:
2014 enades medlemsländernas stats- och regeringschefer och senare Europaparlamentet i en kompromiss om klimat- och energimål för 2030.  Målen för 2030 uppdaterades sedan för andelen förnyelsebar energi, se EU-direktiv punkt 8, och kravet på minskad energiförbrukning skärptes, se EU-direktiv punkt 5 och 6.
 

EU:s energimål inom räckhåll?

Mellan åren 2015 och 2017 steg energiförbrukningen i EU, under 2018 sjönk den. Den svenska förbrukningen har ökat varje år sedan 2015, se tabell 3 nedan. 

Det politiska syftet med att minska energianvändningen är enligt EU-direktiv punkt 1 följande: ...att gynna miljön, förbättra luftkvaliteten och folkhälsan, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra energitryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad konkurrenskraft, fler jobb och ökad ekonomisk verksamhet i hela ekonomin och därmed förbättra livskvaliteten för medborgarna.

Ett lands energiförbrukning mäts det på två sätt: Primär energiförbrukning och slutlig energiförbrukning. EU har fasta mål för båda måtten. Ett lands primära energiförbrukning är alltid högre än slutlig energiförbrukning eftersom primär energiförbrukning till skillnad från slutlig energiförbrukning mäter all energi som förbrukas. Här ingår energi som inte används för energiförbrukande ändamål som asfalt och vad energisektorn behöver själv och till transformations- och distributionsförluster. I våra tabeller utgår vi från primär energiförbrukning.

Målet om att minska den totala energiförbrukning i EU27, även kallad primär energiförbrukning, är satt i absoluta tal som motsvarar en förbrukning av energiinnehållet i 1312 miljoner ton råolja, Mtoe, under 2020 och 1128 Mtoe år 2030. 2018 var energiförbrukningen i EU 27 motsvarande 1 376 miljoner ton råolja, var av Sverige förbrukade 47 miljoner ton. Källa: Eurostat.

Avståndet mellan energiförbrukningen 2018 och målet 2020 är 4,9 procent och 22 procent jämfört med målet 2030. Det betyder att energiförbrukningen måste ner närmare fem procent 2020 jämfört med 2018 och 22 procent för att nå målet 2030. 

Sannolikt kommer coronakrisens minskade transporter och industriproduktion att sänka EU:s energianvändning 2020 jämfört med året innan.

Primär energiförbrukning i absoluta tal (Mtoe): Läge och mål.

Tabell 3. Energiförbrukning

2015

2018

Mål 2020

Mål 2030

EU 27

1 353,7 Mtoe

1 375,7 Mtoe

1 312 Mtoe

1 128 Mtoe

Sverige

43,8 Mtoe

46,9 Mtoe

43,4 Mtoe

 

Källa: Eurostat 6 juni 2020


NÄSTA STEG  – KLIMATPOLITIK 2050
För att säkerställa Parismålen och klimatpolitiken fram till 2050 har EU-kommissionen tagit fram ett förslag på klimatlag som Europaparlamentet och ministerrådet ska behandla. I slutet av maj 2020 presenterade den svenska rapportören Jytte Guteland (S) ett kompromissförslag om den nya klimatlagen som Europaparlamentet i oktober ska försöka att enas kring innan man möter ministerrådet i en slutförhandling.

Från svensk sida försökte regeringen på marstoppmötet 2019 driva igenom att EU skulle åta sig att vara klimatneutrala till år 2050 men fick inget gehör för det. Vid decembertoppmötet samma år kunde Europeiska rådet dock ställa sig bakom 2050-målet med undantag för Polen som ska återkomma i frågan. Riksdagen har bestämt att målet är att Sverige senast 2045 ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. 


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER