Hoppa till temats andra spalt.

TEMA Klimat- och energipolitik | EU:s mål och resultat

 

Tabell 1. KLIMAT- OCH ENERGIMÅL FÖR EU 2020 2030
Minskade växthusgaser, jämfört med 1990 - 20% -55%* 
Andel förnyelsebar energi 20% 32%
Minskad energiförbrukning (energieffektivisering) -20% -32,5%

 

Tabell 2. RESULTAT EU 27 2017 2018 2019
Minskade växthusgaser jämfört 1990  – 19,0 – 20,7  – 24 % 
Andel förnyelsebar energi 18,5% 18,9% 19,7 %
Återstår till mål 2020 för minskad primär energiförbrukning 5,6% 4,9% 3,0%

Källa: Eurostat 2020, 2021, klicka på rubrikerna i tabellen för att nå källan.  

Om EU:s klimatmål:
*Europaparlamentet och ministerrådet förhandlar om minskade utsläpp under 2021 men lägsta budet är 55 procent, det kan alltså i slutändan bli högre när förhandlingarna är klara. 

Bakgrund
2014 enades medlemsländernas stats- och regeringschefer och senare Europaparlamentet i en kompromiss om klimat- och energimål för 2030.  Målen för 2030 uppdaterades sedan för andelen förnyelsebar energi, se EU-direktiv punkt 8, och kravet på minskad energiförbrukning skärptes, se EU-direktiv punkt 5 och 6.
 

EU:s energimål inom räckhåll?

Mellan åren 2015 och 2017 steg energiförbrukningen i EU, under 2018 sjönk den. Den svenska förbrukningen har ökat varje år sedan 2015, se tabell 3 nedan. 

Det politiska syftet med att minska energianvändningen är enligt EU-direktiv punkt 1 följande: ...att gynna miljön, förbättra luftkvaliteten och folkhälsan, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra energitryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad konkurrenskraft, fler jobb och ökad ekonomisk verksamhet i hela ekonomin och därmed förbättra livskvaliteten för medborgarna.

Ett lands energiförbrukning mäts det på två sätt: Primär energiförbrukning och slutlig energiförbrukning. EU har fasta mål för båda måtten. Ett lands primära energiförbrukning är alltid högre än slutlig energiförbrukning eftersom primär energiförbrukning till skillnad från slutlig energiförbrukning mäter all energi som förbrukas. Här ingår energi som inte används för energiförbrukande ändamål som asfalt och vad energisektorn behöver själv och till transformations- och distributionsförluster. I våra tabeller utgår vi från primär energiförbrukning.

Målet om att minska den totala energiförbrukning i EU27, även kallad primär energiförbrukning, är satt i absoluta tal som motsvarar en förbrukning av energiinnehållet i 1312 miljoner ton råolja, Mtoe, under 2020 och 1128 Mtoe år 2030. 2018 var energiförbrukningen i EU 27 motsvarande 1 376 miljoner ton råolja, var av Sverige förbrukade 47 miljoner ton. Källa: Eurostat.

Avståndet mellan energiförbrukningen 2018 och målet 2020 är 4,9 procent och 22 procent jämfört med målet 2030. Det betyder att energiförbrukningen måste ner närmare fem procent 2020 jämfört med 2018 och 22 procent för att nå målet 2030. 

Sannolikt kommer coronakrisens minskade transporter och industriproduktion att sänka EU:s energianvändning 2020 jämfört med året innan.

Primär energiförbrukning i absoluta tal (Mtoe): Läge och mål.

Tabell 3. Energiförbrukning

2015

2018

2019

Mål 2020

Mål 2030

EU 27

1 353,5 Mtoe

1 375,6 Mtoe

1352 Mtoe

1 312 Mtoe

1 128 Mtoe

Sverige

43,8 Mtoe

47,3 Mtoe

45,8 Mtoe

43,4 Mtoe

 

Källa:  Eurostat 27 januari 2021.


NÄSTA STEG  – KLIMATPOLITIK 2050
För att säkerställa Parismålen och klimatpolitiken fram till 2050 har EU-kommissionen tagit fram ett förslag på klimatlag som Europaparlamentet och ministerrådet ska behandla. I oktober 2020 satte EU-parlamentet målet för utsläppsminskningarna till en minskning på 60 procent till 2030. EU-ländernas ledare i Europeiska rådet kontrade sedan med ett minskningsmål på 55 procent. Europaparlament som företräds av svenskan Jytte Guteland (S) och klimatministrarna i ministerrådet kommer under 2021 att försöka nå en kompromiss. 

Bakgrund
Från svensk sida försökte regeringen på marstoppmötet 2019 driva igenom att EU skulle åta sig att vara klimatneutrala till år 2050 men fick inget gehör för det. Vid decembertoppmötet samma år kunde Europeiska rådet dock ställa sig bakom 2050-målet med undantag för Polen. Riksdagen har bestämt att målet är att Sverige senast 2045 ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. 

Annons

Hoppa till relaterade artiklar.

Sidor