Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål
Senast uppdaterad: 7 oktober 2026
Klimat- och energimål 2030
EU-länderna har beslutat att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Fram till 2030 ska utsläppen av växthusgaser och energiförbrukningen minska medan andel förnybar energi och upptagning av växthusgaser ska öka, se tabell 1 och 2 nedan. Till 2040 skräps kraven ytterligare.
Utsläppen ska minska genom tre åtgärder: handel med utsläppsrätter inom EU (ETS), nationella åtgärder för att minska utsläppen (ESR) och ökat upptag av växthusgaser i skog och mark (LULUCF).
Utsläppsminskningar genom handel med utsläppsrätter (ETS) är gemensamma för EU, här finns inga nationella mål för medlemsländerna. Men det finns två nationella mål kallat ESR-målet och LULUCF-målet. Sverige har bundit sig att halvera sina nationella utsläpp till 2030 (ESR) och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark (LULUCF).
| TABELL 1. EU:s klimat och energimål | Läge i EU 2024 | Mål 2030 för EU |
| Minskade utsläpp i EU av växthusgaser jmf. 1990 (ETS + ESR) | 37,2 procent | 55 procent* |
| Upptag i EU av växthusgaser i skog och mark (LULUCF) | 231 MtCO2e** | 310 MtCO2e** |
| Andelen förnybar energi i EU | 25,2 procent | minst 42,5 procent |
| Energianvändning i EU (slutlig) | 900 Mtoe*** | Max 763 Mtoe*** |
Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källa. * Enligt kommissionens uppskattningar kommer ett fullständigt genomförande av 55 % -paketet att leda till en minskning på 57 %.** MtCO2e betyder miljoner ton koldioxidekvivalenter, ett mått på mängden växthusgaser. *** Mtoe betyder miljoner ton oljeekvivalenter, ett mått på energiinnehåll.
EU:s klimatråd anser att medlemsländerna gör för lite för att nå de överenskomna klimatmålen. Fler åtgärder behövs, inte minst skrota statliga stöd till fossila bränslen, större krav på jord- och skogsbruket och en fyrdubbling av klimatsatsningar.
Till 2040 ska EU minska utsläppen med 90 procent jämfört med 1990-års nivåer.
Sveriges mål enligt EU-beslut
Sverige har bundit sig i EU att minska sina utsläpp av växthusgaser (ESR) och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark (LULUCF). Sverige måste halvera sina utsläpp till 2030 jämfört med 2005. Likaså måste skog och mark i Sverige lagra närmare fyra miljoner ton mer växthusgaser 2030 jämfört med ett genomsnitt för åren 2016-2018. Utöver dessa mål finns i Sveriges fall även olika mål som riksdagen satt upp, dessa behandlas inte här.
Enligt Klimatpolitiska rådet, som är en statlig myndighet, vars uppgift är att oberoende och tvärvetenskapligt granska det svenska klimatarbetet kommer Sverige sannolikt inte att uppnå ESR-målet på grund av Tidöregeringens klimatpolitik. Däremot finns möjligheterna att nå LULUCF-målet till 2030, det sedan Naturvårdsverket presenterade ny statistik i december 2025. Enligt Klimatpolitiska rådet har Sveriges inhemska utsläppsökningar och ökade gap till 2030-målen bidragit till att försvaga Sveriges klimatledarskap i EU. Även EU-kommissionen kritiserade Sverige 2026 för utsläppspolitiken.
| TABELL 2. Sveriges klimat och energimål i EU | Sveriges läge 2024 | Sveriges EU-mål 2030 |
| Minskade utsläpp av växthusgaser jmf. 2005 (ESR) då Sverige släppte ut 42,2 MtCO2e. | -29,4 procent, eller 30,2 MtCO2e, 2024 |
-50 procent, eller högst utsläpp på 21,6 MtCO2e |
| Öka inlagring av växthusgaser i skog och mark med 3,955 MtCO2e jämfört med snittet för 2016-2018: 43,366 (LULUCF) | Inlagring 54,238 MtCO2e 2024 | Öka upptaget växthusgaser: med 3,955 MtCO2e från 43,366 till inlagring totalt 47,321 MtCO2e |
Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källan. MtCO2e betyder miljoner ton koldioxidekvivalenter, ett mått på mängden växthusgaser.
Energieffektivisering och förnybart
Jämfört med 2005 ska EU till 2030 minska sin primära energiförbrukning med 34 procent till högst 992,5 Mtoe. Här finns dock inget specifikt krav på enskilda medlemsländer utan målet är gemensamt.
Andelen förnybar energi i EU ska fördubblas mellan 2020 och 2030 till minst 42,5 procent, men gärna 45 procent. Sverige har i särklass den största andelen förnybar energi bland EU-länderna. Inte heller här finns något specifikt krav på enskilda medlemsländer utan målet är gemensamt.
| TABELL 3. Andelen förnyelsebar energi i EU och Sverige | Läge 2025 | Mål 2030 |
| EU-genomsnitt | 26 procent | 42,5 – 45 procent |
| Sverige | 65 procent | Inget bindande EU-mål |
Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källan.
Svenskarnas energianvändning och utsläpp i EU
När all energi som förbrukas i ett EU-land, den så kallade primära energianvändningen, delas med antalet invånare framgår vilka som förbrukar mest energi. Svenskarna förbrukar mer energi än andra i EU räknat per person och hamnar på tredje plats i förbrukningsligan efter Luxemburg och Finland. Minst energi per person i EU förbrukar rumäner och malteser.
| TABELL 4. Energianvändning per capita i EU och Sverige | 2011 | 2024 | Förändring |
| EU-genomsnitt | 3,20 toe | 2,65 toe | - 17 % |
| Sverige | 5,03 toe | 3,95 toe | - 21 % |
Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källa.
Världens tio största utsläppare av växthusgaser totalt 2025 och 1990, andel samt per capita
De tio största utsläpparna i världen står för 70 procent av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Kina är den enskilt största utsläpparen 2025. Räknat per invånare släpper Indien släpper ut minst medan Saudiarabien släpper ut mest. EU släpper ut mer än det globala snittet per invånare men betydligt mindre än USA.
| TABELL 5. Utsläppare |
Mton CO2eq 2025 |
Mton CO2eq 1990 |
Andel 2025 i % | Skillnad 1990-2025 i % | Utsläpp i ton per capita 2025 |
| Hela världen | 54 149 | 32 137 | 100 | + 41 | 6,6 |
| Kina | 15 981 | 3 695 | 29,5 | + 332 | 11,1 |
| USA | 6 018 | 6 216 | 11,1 | - 3 | 17,5 |
| Indien | 4 508 | 1 320 | 8,3 | + 241 | 3,1 |
| EU 27 | 3 135 | 4 859 | 5,8 | - 35 | 7,1 |
| Ryssland | 2 574 | 3 060 | 4,8 | - 16 | 18,1 |
| Indonesien | 1 359 | 347 | 2,5 | + 291 | 4,8 |
| Brasilien | 1 307 | 641 | 2,4 | + 104 | 5,9 |
| Iran | 1 119 | 330 | 2,1 | + 239 | 12,9 |
| Japan | 1 063 | 1 289 | 2,0 | - 21 | 8,6 |
| Saudiarabien | 845 | 236 | 1,6 | + 258 | 22,6 |
| Tio utsläppare tot | 37 909 | 21 993 | 70,0 | + 72 | |
Källa: EDGAR 2025. Sveriges data i EDGAR visar en utsläppsminskning från 75 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till 55 miljoner ton 2025, det är en minskning på 27 procent. Utsläppen per capita i Sverige var 2025 5,3 ton, vilket är lägre än genomsnittet för både EU och världen.
Grekland redan i mål – Sverige på plats 13
I graf 1 nedan framgår att Grekland som enda land redan uppnått sitt klimatmål när det gäller de skarpa ESR-målen. Sverige ligger på trettonde plats i den ligan. I botten återfinns Malta, Cypern och Bulgarien.
