Annons

Den 24 november ska stats- och regeringscheferna från EU:s medlemsländer och de sex östliga partnerskapsländerna i Bryssel diskutera sitt framtida samarbete.

Efter presidentvalet i Moldavien 2016 har landet börjat närma sig Ryssland.

Nederländerna är som sista EU-land och efter en särskild folkomröstning och ett förtydligade uttalandet av Europeiska rådet på väg att slutligen behandla frågan om att godkänna det stora handelsavtalet med Ukraina.

Under 2016 blev handelsavtal klart med Moldavien och Georgien. Det förs samtal om att starta handelsförhandlingar med Azerbajdzjan.

Bakgrund:

EU:s östliga partnerskap tog våren 2009 de första stegen för att föra länder i östra Europa in i ett fördjupat och långtgående samarbete med EU. Syftet är att länderna i högre grad ska anpassa sig till EU:s normer och regler för ekonomi, politik och det civila samhället. På det sättet ska länderna uppnå ökad politisk stabilitet, demokratiska reformer och ekonomisk utveckling. Förslaget om ett östligt partnerskap väcktes av Polen men initierades i EU av Polen och Sverige i maj 2008.

De sex länder som omfattas av partnerskapet är Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

Vitryssland utgör i sammanhanget ett särfall där de bristande demokratiska förutsättningarna innebär att EU inte har något partnerskaps- och samarbetsavtal med landet. 

Att EU vill fördjupa sitt samarbete med de fem tidigare sovjetrepublikerna påverkar förbindelserna mellan EU och Ryssland samt mellan Ryssland och de enskilda länderna.

Det faktum att det bor etniska ryssar och andra  minoritetsgrupper i de forna sex sovjetstaterna utnyttjas av Ryssland för att få politisk inflytande. Rysk militär finns närvarande i av Ukraina, Georgien, Armenien och Moldavien.

Rysslands olagliga militära övertagande och efterföljande annektering av den ukrainska halvön Krim 2014 strider mot interntionell rätt och har fördömts av omvärlden inte minst EU som infört sanktioner mot Ryssland som svarat med motsanktioner. 

Internationella analyser visar att de forna sovjetrepublikerna brottas med stora problem inom nästan varje område av betydelse, inte minst när det gäller ekonomi, demokrati och mänskliga rättigheter och korruption. 

Enligt tidningen The Economists demokratiindex för Europa har tre länder minst grad av demokrati i världsdelen i nämnd ordning: Azerbajdzjan, Ryssland och Vitryssland.

 

Annons


HETASTE ARTIKLAR


MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER