Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Fem år efter att Storbritannien lämnade EU kommer landets premiärminister Keir Starmer att välkomnas till ett EU-toppmöte igen, skriver TT/GP. Starmer och även Natos generalsekreterare Mark Rutte bjuds in som särskilda gäster när EU:s tillträdande rådsordförande António Costa håller ett särskilt möte om försvarsfrågor den 3 februari 2025. Mötet är det första av en ny informell typ, där avsikten är att stats- och regeringscheferna ska kunna prata mer avslappnat, utan krav på beslut eller gemensamma uttalanden.
Näringsminister Ebba Busch pläderar för att EU måste ta större ansvar för den europeiska batterisektorn med finansiellt stöd och regelförenklingar. – Ett europeiskt problem måste också ha en europeisk lösning och det är det vi ber om i dag, säger Busch.
Efter att två datakablar skadats i Östersjön förra veckan driver Polen på för gemensam sjöbevakning bland nordiska och baltiska länder. Vid ett toppmöte i Sverige föreslog Polens premiärminister Donald Tusk en marinpoliskår liknande Natos luftpatrullering över Baltikum, skriver FT.
– Om Europa står enat är Ryssland en teknologisk, finansiell och ekonomisk dvärg i förhållande till Europa. Om Europa är splittrat är Ryssland ett hot mot varje enskild stat, sade Tusk. Östersjöländernas ledare lovade samtidigt att stärka försvaret mot både traditionella och hybridattacker.
Riksdagsledamoten och Ukrainastödjaren Magnus Jacobsson (KD) vill att Sverige, tillsammans med andra EU-länder och Storbritannien, går in med marktrupper i Ukraina, rapporterar SvD. Det handlar enligt honom om fredsbevarande trupper vid gränsen till Belarus, att hålla en flygförbudzon över västra Ukraina och att upprätta en sjözon runt hamnstaden Odessa för att säkra sjöhandeln till och från landet.
– Syftet är inte att öka mängden krig, utan att se till att Ukraina kan hålla sina gränser och på sikt få fred. Ryssland måste förstå att vi kommer att hjälpa och stötta Ukraina, sade Magnus Jacobsson som för närvarande talar för sig själv och inte partiet.
Rumäniens högsta domstol har beslutat att rösterna i första omgången av presidentvalet ska räknas om, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Den överraskande segern för den högerradikala kandidaten Călin Georgescu, som tidigare hyllat fascistiska politiker och kritiserat Nato, har väckt frågor om valprocessen. Georgescu, som före valet hade lågt stöd i opinionsmätningarna, går vidare till andra omgången mot mittenkandidat Elena Lasconi den 8 december. Omräkningen begärdes av en konservativ kandidat som fick 1 procent av rösterna. Beslutet ökar oron kring valprocessen i Rumänien som ska hålla tre val på tre veckor.
Rysslands diktator Vladimir Putin hotar att använda den nya hypersoniska missilen Oresjnik mot mål i Kiev, skriver FT. Hotet kommer samtidigt som Ryssland genomfört omfattande attacker mot Ukrainas energianläggningar i elva regioner.
– Temperaturen i träffpunkten når 4 000 grader. Allt i explosionens centrum splittras till fragment och elementära partiklar. I princip förvandlas det till damm, sade Putin.
USA förbereder ytterligare ett vapenpaket till Ukraina, värt motsvarande 7,9 miljarder kronor. Det uppger källor för Reuters, enligt Ekot. Det rör sig bland annat om en mängd olika pansarvärnsvapen som redan lagerhålls av den amerikanska militären. Avgående president Biden arbetar för att så snabbt det går, före den tillträdande presidenten Donald Trumps inträde i Vita huset, använda det stöd som kongressen har anslagit till Ukraina.
Tyskland erbjuder sig att i januari placera ut luftvärnssystemet Patriot i Natogrannen Polen för att skydda försörjningskedjor till krigets Ukraina, meddelar försvarsdepartementet i Berlin, rapporterar TT/GP.
Det kinesiska fartyget, Yi Peng 3, som misstänks ha rivit sönder två kablar utanför Sveriges kust släpade sitt ankare på botten i flera mil, uppger Wall Street Journal. Enligt Hans Friberg vid branschorganisationen Svensk sjöfart är det otänkbart att besättningen inte märkte något.
– Hela båten hoppar och skakar av en sån historia, sade han till Ekot.
För första gången någonsin har Frankrikes lånekostnader överstigit Greklands. På torsdagen nådde räntan på franska 10-åriga statsobligationer 3,02 procent, strax över Greklands 3,01 procent, enligt Financial Times.Utvecklingen speglar en oro bland investerare för Frankrikes politiska och ekonomiska situation. Premiärminister Michel Barniers minoritetsregering kämpar med att få igenom ett åtstramningspaket värt 60 miljarder euro.