EU kräver att Storbritannien åter betalar till unionens budget, för första gången sedan brexit. Enligt Financial Times är det priset för nya avtal om bland annat enklare livsmedelskontroller. Kravet, som diskuteras på fredag, har skapat nya spänningar sex månader efter löften om en ”omstart” i relationen. Flera andra förhandlingar, bland annat om ungas rörlighet och försvarssamarbete, uppges också ha kört fast.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz stöder protektionism för att skydda landets stålindustri, en markant omsvängning från landets frihandelslinje. Enligt Financial Times sade Merz på torsdagen att EU-förslag om tullar mot billigt kinesiskt stål är nödvändiga. 
– Tyvärr är de tiderna förbi och därför måste vi skydda våra marknader, sade Merz. 
Policyskiftet är en reaktion på att amerikanska tullar har lett till att en flod av stål omdirigerats från USA till EU-marknaden vilket pressar europeiska tillverkare.

EU-länderna måste betala upp till 5,6 miljarder euro årligen i räntor om de inte når en överenskommelse om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera ett 140 miljarder euro-lån till Ukraina, varnar EU-kommissionen i ett dokument, rapporterar Financial Times.

Förslaget blockerades vid toppmötet förra månaden av Belgien, där värdepappersförvaltaren Euroclear förvarar de frysta tillgångarna. Landet kräver garantier mot juridiska och ekonomiska konsekvenser om Ryssland slår tillbaka.

Frankrike skulle betala nästan en miljard euro årligen, Italien 675 miljoner och Belgien 200 miljoner, enligt kommissionens beräkningar.

Belgiens regering har misslyckats med att enas om en flerårig budget, vilket har utlöst en politisk kris och hård kritik i parlamentet. Premiärminister Bart De Wever bad på torsdagen kungen om ytterligare 50 dagar för att nå en uppgörelse, rapporterar public service VRT. Oppositionen anklagar regeringen för att ha störtat landet i kaos. 
– Er regerings facit är en veritabel katastrof, sade Pierre-Yves Dermagne (PS). 
Om ingen överenskommelse nås före jul riskerar regeringen att falla.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán träffar president Donald Trump på fredagen för att be om ett undantag från USA:s sanktioner mot rysk olja, rapporterar Financial Times.

Sanktionerna, som träder i kraft den 21 november, hotar att strypa importen via Druzjba-ledningen. Inför valet i april hävdar Orbán att Ungern saknar alternativ, ett påstående som dock ifrågasätts. Enligt en högt uppsatt EU-tjänsteman är den ungerska regeringen "besatt av frågan".

Frankrikes president Emmanuel Macron signalerar att han kan stödja EU:s handelsavtal med Mercosurländerna i Sydamerika, en helomvändning från Paris tidigare hårda motstånd, rapporterar Euractiv. Anledningen är nya skyddsklausuler från EU-kommissionen för att skydda vissa bönder. Beskedet möts av stark kritik i Frankrike, där den största lantbruksorganisationen FNSEA kallar det ett svek. Avtalet, som EU vill slutföra i år, väntas nu gå vidare för godkännande.

Rysslands diktator Vladimir Putin har beordrat förslag om att förbereda nya kärnvapenprov. Beskedet på onsdagen är ett direkt svar på Donald Trumps uttalande förra veckan om att återuppta amerikanska tester, rapporterar Financial Times. Rysslands försvarsminister Andrej Belousov föreslog att förberedelser för tester på ögruppen Novaja Zemlja kan inledas inom kort. Enligt Kreml syftar utredningen till att "förstå USA:s avsikter".

Det norska kollektivtrafikbolaget Ruter inför skärpta säkerhetskrav efter att tester visat att kinesiska elbussar teoretiskt kan stängas av på distans av tillverkaren. Upptäckten, som rapporteras av nyhetsbyrån AP, gjordes i förra veckan. Sårbarheten ligger i att tillverkaren Yutong har tillgång till bussarnas styrsystem för uppdateringar. Även i Danmark ses riskerna över.