Anna Hedh: Sätt människan före marknaden

Vi träffas i Anna Hedhs kontor i EU-parlamentet i Bryssel. I tio år nu har hon pendlat mellan Bryssel, Strasbourg och hemmet på Öland. Hon har nyligen sagt upp sin övernattningslägenhet och bor nu på hotell de dagar hon är i Bryssel, berättar hon.

Anna Hedh är ordinarie medlem i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter. För fyra år sedan antog EU-parlamentet ett direktiv som stärker skyddet för offer för människohandel och skärper straffen för dem som ligger bakom brotten. Det var första gången någonsin som ett EU-direktiv harmoniserade straffsatser i medlemsländerna.

– Jag är glad att alla medlemsländer nu har någon form av människohandelslagstiftning som är okej, men jag hade velat komma längre, säger Anna Hedh, som var ansvarig EU-parlamentariker för direktivet.

Om hon blir omvald vill hon fortsätta jobba med frågan.

– Det jag lyckades få in i lagstiftningen är att alla medlemsländer ska återkomma 2016 till EU-parlamentet och EU-kommissioen och tala om hur man arbetar med att minska efterfrågan, berättar hon.

Vill du att EU ska lagstifta om sexköp?

– Inte så att [hela EU] ska ha Sveriges lagstiftning. Men det här är gränsöverskridande brottslighet där man måste hjälpas åt och då måste man åtminstone kunna straffa dem som medvetet köper sex av människohandelsoffer. Men det är klart, det hade varit jättebra om hela Europa hade något liknande som Sverige, säger hon.

Anna Hedhs hjärtefrågor är jämställdhet, asyl och migration, barn och ungdomar och hbtq-frågor. I EU-parlamentet har hon också verkat för en restriktiv alkohol- och narkotikapolitik.

– Det jag är mest nöjd med är att jag har lyft upp barns och ungdomars rättigheter på dagordningen. Jag kämpade i två år för att se till att alla utskott och partigrupper ska ha någon som har ansvar för att ha barnglasögon på sig när vi lagstiftar. Det är en intern fråga men den är oerhört viktig.

Anna Hedh är kritisk till det överstatliga EU-samarbetet, alltså när EU-institutionerna har makt över medlemsländerna. Samtidigt, i specifika sakfrågor, efterlyser hon just detsamma. Hon håller dock inte med om den beskrivningen.

– Jag är en den sista som vill ha mer överstatlighet. Men nu när vi har det här [EU-]samarbetet vill jag se till det mer sociala. Varför ska vi bara samarbeta om det som är hårt och skita i människorna? Vi måste ha ett Europa som sätter människan före marknaden.

En fråga där Anna Hedh efterlyser mer makt till EU är en fördelning av kvotflyktingar mellan EU-länder, något som inte finns i dag. Hon vill också att EU-institutionerna ska vara tuffare mot de medlemsländer som inte följer EU-regler eller lever upp till EU:s grundläggande värderingar, till exempel diskriminerar romer eller hbtq-personer.

– Jag älskar inte Lissabonfördraget men jag accepterar att vi är där nu. Om ett land inte bryr sig om de medborgerliga fri- och rättigheterna eller skiter i EU-lagstiftning ska det bli tillsagt. Sköter du dig inte i skolan skickar man hem varningar till föräldrarna. Det handlar om ren och skär hyfs.

Anna Hedh valdes in i EU-parlamentet på ett uttalat EU-kritiskt program. Hon kryssades in till tredje plats, från plats 31 på valsedelns baksida. Hon är den mest EU-kritiska av de svenska socialdemokraterna.

Hur märks din EU-kritik i hur du röstar?

– Det märks till exempel i frågor som budgeten. Jag vill inte att man ska ge mer, jag vill omfördela. Marita [Ulvskog] och jag brukar avvika från de andra. Sedan alla frågor som rör försvarspolitik, ofta utrikespolitik och polisfrågor, som jag tycker att vi ska sköta hemma.

Hennes EU-kritiska hållning har gjort att hon blivit styvmoderligt behandlad av både hemmapartiet och partigruppen, berättar hon. Hon var den enda av 200 socialdemokrater i EU-parlamentet som röstade mot EU:s nya regelsamling Lissabonfördraget. Då stormade det ordentligt kring henne. Men därefter fick hon beröm av dåvarande partigruppsledaren, nuvarande talman, Martin Schulz för att hon varit tydlig med att hon tänkte rösta nej. Några andra socialdemokrater lade i stället ned sina röster.

– Efter att han hade sagt det har det blivit accepterat. Men det finns en del som försöker omvända mig, även i vår svenska grupp, säger Anna Hedh.

Med åren har EU-kritiken kanske inte mildrats men tagit sig nya uttryck. Anna Hedh säger att EU:s demokratiska underskott framför allt beror på att människor inte kan tillräckligt mycket om EU och att Sverige är sämst i Europa på att förklara hur den nationella politiken hänger samman med EU-politiken.

Felet är till stor del de politiska partiernas, säger hon.

– Jag tar på mig det här. Vi gjorde fel från början. Det berodde på att vi hade en ja- och nej-sida i alla partier. Vi stoppade undan EU-politiken för det var inte kul att vara osams inom partierna. Det har blivit bättre på tio år, men vi har jättelångt kvar. Så länge det ser ut så här i Sverige är EU ett odemokratiskt projekt.

– Det är inget roligt att vara beslutsfattare då. Det känns faktiskt rätt så obehagligt.