“Jag är passionerad EU-vän”

Vi ses i Tina Acketofts (FP) arbetsrum på riksdagen och slår oss ner vid hennes stora kontorsbord. På hennes dörr sitter en plansch ned texten: "Att sitta på sin stora svenska stjärt och lösa världsproblemen det är lätt, men att resa sig upp och handla det är svårare. Vi försöker!".

Affischen togs fram av Folkpartiets ungdomsförbund på 80-talet. Acketoft var inte aktiv i partiet då. Hon gjorde först karriär i reklambranschen. Men hon var redan då politiskt intresserad och 1996 gick hon med i Folkpartiet. Två år senare blev hon invald i Höganäs kommunfullmäktige och 2002 kom hon in i riksdagen. I dag är Acetoft även ledamot i Europarådets parlamentariska församling som är en europeisk sammanslutning av 47 stater med uppdraget att skydda och värna de mänskliga rättigheterna i Europa. Nu står hon på fjärde plats på Folkpartiets EU-valsedel.

– Jag är passionerad EU-vän och tror in i märgen på att unionen är nödvändig om vi vill ha frihet, fred och ett ökat välstånd, säger Tina Acketoft som uttrycker sig kärnfullt på skånska.

Om Tina Acketoft blir invald ska hon dra nytta av att hon lärt sig  kompromissandets konst i Europarådet där hon ”hanterat ryssar, armenier och georgier i samma rum”.  Dessutom talar Acketoft  flytande franska och förstår danska, tyska och italienska. Även hennes mångåriga erfarenhet från reklambranschen kan komma till användning  för att få gehör för lagförslag i Bryssel.

– Ska man sälja in något måste man förstå vad produkten står för. Jag kan inte sätta den i en fet rubrik utan måste ta fram produktens essens och formulera den kort och begripligt, säger Tina Acketoft och tillägger att hon ska se till att alltid vara påläst och att träffa många människor i olika sammanhang för att bli en framgångsrik EU-parlamentariker.

När hon höll ett tal på Maidantorget i Kiev under protesterna i vintras stärktes hennes tro på EU ytterligare.

– För ukrainarna var det viktiga att känna att EU hör och ser dem, säger Tina Acketoft som välkomnar Ukraina in i unionen när landet uppfyller kriterierna för medlemskap.

På frågan om hon själv känner sig som en europé svarar Acketoft snabbt ja. Hon är född i finlandssvenska Karleby i Finland, men växte upp i Småland och Skåne.

– Jag känner mig både som finlandssvensk, skåning, svensk och i allra högsta grad som europé.

Blir hon invald ska hon vara en tydlig motvikt till de EU- och invandringskritiska partier som ser ut att bli fler i

EU-parlamentet efter valet. Acketoft betonar att det behövs fler liberaler i Bryssel som står upp för människors lika värde.

– Det är oerhört viktigt att vi som står upp för demokratiska värderingar tydliggör att vi är ett alternativ och visar vad vi står för. [EU- och invandringskritiska partierna] delar samma övertygelse om att nationalstaten är viktigast och delar upp människor i vi och dem, där vissa är mer värda än andra. Det är ett väldigt farligt tankesätt, säger Tina Acketoft.

En av Acketofts hjärtefrågor är EU:s inre marknad. Hon välkomnar det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA som hon anser kommer att leda till jobb och tillväxt. Hon vill också harmonisera den inre marknad för att skapa mer likvärdiga villkor för unionens företagare. Som exempel pekar hon på att Danmark inte har lika strikta djurskyddslagar som Sverige vilket medför billigare danskt kött och snedvridning av konkurrensen.

– Jag har pratat med många företagare i främst Skåne. Återkommande är att de vill ha mindre regelkrångel samt gemensamma EU-regler, säger Tina Acketoft som antingen vill sitta i EU-parlamentets utskott för den inre marknaden eller i industriutskottet.

Acketoft är även engagerad i migrationsfrågor och vill att EU ska ta emot fler flyktingar eftersom ”alla människor har rätt till en trygg famn när världen runt omkring dem rasar samman”. Hon tillägger att forskning visar att flyktingmottagande länder tjänar på invandringen eftersom den ger tillväxt. Mottagandet måste dock fördelas mer solidariskt mellan EU-länderna.

Trots att Acketoft är en stor EU-vän anser hon att unionen inte heller i framtiden ska lägga sig i kultur- och utbildningspolitiken, eftersom medlemsstaterna själva har bättre insyn i och förståelse för de frågorna än EU.

– Kultur och utbildning bör omfattas av närhetsprincipen, säger hon.