Fem frågor på tungt toppmöte

För svensk del blir migration en av nyckelfrågorna under veckans EU-toppmöte på torsdag och fredag. Medlemsländerna har inte lyckats enas kring ett nytt asylsystem och vem som ska ta ansvar för flyktingar. Omfördelning av asylsökande från ett EU-land till ett annat har varit stötestenen.

Sverige vill att alla länder ska ta ansvar. Länder som Polen och Ungern har hittills vägrat. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som leder toppmötena vill att länderna når en kompromiss inom ett halvår. Enas inte Sverige och de andra medlemsländerna till dess sägs Tusk vilja skrota idén om en obligatoriska omfördelning.  

EU-ledarna ska också diskutera asylpolitikens ”externa dimension”, det vill säga ett bredare samarbete med afrikanska länder i syfte att bekämpa flyktingsmuggling och motverka de orsaker som driver människor att migrera till Europa.

Brexitframgång

Mycket mötesfokus kommer annars att ligga på Brexit. Ledarna kommer med största sannolikhet att deklarera att EU och Storbritannien har nått vad man kallar ”tillräckliga framsteg” i Brexitförhandlingarna

Därmed skulle de också ge klartecken till att gå in i nästa fas i förhandlingarna om den framtida relationen med Storbritannien som rör såväl handel som säkerhet, försvar och utrikespolitiken vilket är en angelägenhet för britterna.

Efter intensiva förhandlingar med den brittiska regeringen rekommenderade EU-kommissionen i fredags EU-ledarna att ge grönt ljus i förhandlingarna.

– May har försäkrat mig att [uppgörelsen] har den brittiska regeringens stöd. På basis av detta anser jag nu att vi fullgjort vårt arbete. EU-kommissionen har precis formellt beslutat att rekommendera Europeiska rådet att tillräckliga framsteg gjorts, sade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker då.

Diskussioner om Brexit sker under mötets andra dag på fredagen och då i EU27-kretsen utan Theresa May. Samma dag förs också samtalen om fördjupat eurosamarbete.  

Macron drivande i framtidsdiskussion

Som grund i samtalen om euron ligger förslag som EU-kommissionen lade fram 6 december. Kommissionen ville bland annat göra om krisfonden ESM till en fullfjädrad europeisk valutafond, ökat investeringsstöd samt en ny superpost: en europeisk finansminister där en och samma person ska vara både ekonomikommissionär och ledare för eurogruppen.  

Frankrikes president Emmanuel Macron är en av dem som varit drivande i frågan och han hade velat se mer långtgående förslag. Sverige hör till de skeptiska och menar att EU i första hand borde fokusera på att genomföra de beslut som man redan har fattat, däribland färdigställa EU:s bankunion.   

Försvarssatsning välkomnas

Mindre träta lär det bli i samtalen om EU:s försvar. Stats- och regeringscheferna kommer välkomna lanseringen av Pesco -  unionens permanenta försvarssamarbete där Sverige medverkar och de ska även diskutera det fortsatta samarbetet med mellan EU och Nato.

EU-ledarna ska också följa upp det sociala toppmötet i Göteborg i november genom att anta slutsatser om unionens sociala dimension och ökade satsningar på utbildning och kultur.