Löfvens EU-uppdrag: fler kvinnor till topposter

Efter EU-valet i helgen går spekulationerna heta i Europa om vem som ska ta över Jean-Claude Junckers jobb i november och bli ny ordförande för EU-kommissionen. Vid klockan 18 på tisdagskvällen samlas EU-ländernas stats- och regeringschefer för ett informellt toppmöte centrerat kring ett enda ämne: utnämningen av unionens topposter för de kommande åren.

Utöver ordförande i kommissionen ska EU även ha en ny utrikeschef, ny ordförande för Europeiska rådet, ny chef för Europeiska centralbanken samt ny talman för Europaparlamentet. Kvällens möte kommer inte att landa i namn utan syftet är att Europeiska rådets nuvarande ordförande, Donald Tusk, ska lägga upp hur man ska gå till väga för att utse posterna samt påbörja en diskussion om aktuella kandidater.

Stats- och regeringscheferna ska sedan vid sitt mötet i juni föreslå en kandidat till kommissionsordförande. Och flera EU-ledare, bland annat Donald Tusk och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, har betonat vikten av att processen inte drar ut på tiden.

Vid EU-nämndens möte på måndagen instämde statsminister Stefan Löfven (S) i detta.

– Med de utmaningar vi har framför oss vore det olyckligt om arbetet med att tillsätta ledning för unionens institutioner skulle dra ut på tiden. Och det är viktigt att vi därför får de här positionerna på plats i ordnade former så snart som det är möjligt.

Spitzenkandidatprocessen ifrågasätts

En stridsfråga gällande tillsättningen av ny EU-kommissionsordförande är om man ska följa den så kallade spitzen- eller toppkandidatprocessen som Europaparlamentet tillsammans med EU-kommissionen har varit pådrivande bakom och lyckades få gehör för efter förra EU-valet 2014. Enligt denna ska man utse den kandidat till kommissionsordförande som företräder den partigrupp, eller koalition av partigrupper, som blivit störst i EU-valet.

Men det är en modell som många stats- och regeringschefer har ifrågasatt. Statsminister Stefan Löfven sade vid toppmötet i Sibiu för drygt två veckor sedan att man var tvungna att förhålla sig till spitzenkandidatprocessen och att Socialdemokraterna stödjer de europeiska socialdemokraternas kandidat Frans Timmermans.

Vid EU-nämndens möte lät han dock betydligt mer tveksam till det.

– Regeringens uppfattning är att Europeiska rådet inte är bundet av att välja endast bland dessa kandidater. Kommissionen ska naturligtvis ha bästa möjliga ordförande, oavsett vad den så kallade toppkandidatprocessen ger för utfall.

Bland de svenska riksdagspartierna verkar det inte heller finnas några ivriga försvarare av spitzenkandidatsystemet. Riksdagsledamoten Jessika Roswall från Moderaterna, som tillhör EPP – den partigrupp som blev störst vid EU-valet och vars ledare Manfred Weber är en av kandidaterna till kommissionsordförandeposten, instämde i Löfvens inställning i frågan.

– I den processen är det viktig att man inte bara tar fram de fåtal namn som partigrupperna har lyft utan att det finns även andra goda kandidater. Europa och EU är ju större än partigrupperna.

Sverige vill se kvinnor på topposter

Många av riksdagsledamöterna i EU-nämnden tryckte på betydelsen av jämställdhet vid tillsättningarna av topposterna inom EU. Magnus Ek från Centerpartiet poängterade att på tre av de tyngsta posterna i EU har det aldrig suttit en kvinna: kommissionsordförande, Europeiska rådets ordförande och ordförande för Europeiska centralbanken.

– När vi nu blickar framåt så vill vi från Centerpartiet betona att det vore ett misslyckande om vi inte fick med oss jämställdhetsaspekten in i det här och se att hälften av de här kandidaterna borde kunna var kvinnor. Det är att kasta bort den kompetens som vi behöver ha med oss in i de här svåra åren om vi inte lyckas med den saken.

Stefan Löfven bekräftade att Sverige inte är ensamt om att lyfta betydelsen av att få fler kvinnor valda till toppositionerna utan har stöd från de andra nordiska länderna samt Frankrike och Nederländerna. Ändå ser det svårt ut att få gehör.

– Jag tror att det kommer att bli tufft men jag hoppas att alla verkligen tar sitt förnuft till fånga.

Spelet igång om ny kommissionsordförande

På andra håll i Europa har det politiska spelet om topposterna börjat. På måndagen träffade Frankrikes president Emmanuel Macron, vars parti med sina 21 mandat i EU-valet bidragit till att göra den liberala Alde-gruppen tredje störst i Europaparlamentet, Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, vars parti nu är störst i socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet.

Det spekuleras kring en allians mellan socialdemokrater och liberaler, som eventuellt kan omfatta även den gröna gruppen, som också gick fram i valet. Macron har uttryckligen motsatt sig den konservativa gruppens toppkandidat Manfred Weber. Samtidigt gick en av de liberala ledarna, danska Margrethe Vestager, ut på måndagen och sade att hon vill bli kommissionens ordförande.

Men Manfred Weber är inte heller någon given kandidat för de konservativa, såsom de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna visat. En annan kandidat som nämns i spekulationerna om kommissionsordförandeposten är Michel Barnier, som varit EU:s brexitförhandlare och även han tillhör EPP.