Minimilöner i EU: Regeringen osäker om utgången

Inte sedan 00-talets stora konflikt kring strejkrätten, då EU-domstolens Lavaldom tvingade fram nya regler på svensk arbetsmarknad, har en fråga som kommissionens förslag om adekvata minimilöner engagerat den svenska EU-debatten. Då var Sverige delat i frågan men nu är arbetsmarknadens parter och riksdagens partier eniga. 

– Lavaldomen är fortfarande ett öppet sår för Sverige. Vi kan inte riskera att hamna i ett läge då EU-domstolen överprövar den svenska partsmodellen. Om det blir ett initiativ [om minimilöner] så måste det vara helt vattentätt för den svenska modellen och det är det inte idag. Det är alldeles för mycket oklarheter, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), tidigare ordförande i tjänstemannafacket TCO, till Europaportalen.

EU-förslaget handlar bland annat om att fler löntagare i de 21 EU-länder som har minimilöner ska få rätt till dem. Sverige har inte statliga minimilöner utan fack och arbetsgivare som reglerar lönenivåerna i förhandlingar om kollektivavtal. 

Närmast väntar EU-länderna på att ministerrådets jurister i Bryssel ska bli färdiga med sin analys huruvida EU-kommissionens förslag om minimilöner har rättslig grund eller inte. I Lissabonfördraget, som kan kallas för EU:s grundlag, framgår att EU:s rätt att lagstifta om arbetsvillkor inte ska tillämpas på löneförhållanden. 

Sverige försöker tillsammans med Danmark samla så många länder emot förslaget att man får en blockerande minoritet i det lagstiftande ministerrådet. Men det svensk-danska påverkansarbetet går trögt och hittills har bara nio länder anslutit sig vilket inte räcker för att stoppa förslaget. Bland andra avvaktar kollektivavtalsländerna Finland och Italien med att ta ställning.

Arbetsmarknadsministern menar dock att frågan om en blockerande minoritet fortfarande är öppen.

– Vi jobbar aktivt med att samla fler medlemsländer i den här frågan. Just nu reserverar medlemsstaterna sina positioner med att ett yttrande från rättstjänsten måste komma och analyseras innan man bekänner färg, säger Eva Nordmark.

Vad är din bedömning, tror du att ni lyckas få bort förslaget alternativt göra om direktivet så att det inte träffar svensk arbetsmarknad?

– Jag tycker att det är en svår fråga att svara på, därför att jag vet att det finns ett starkt tryck för det här initiativet. Det finns stora förväntningar inte bara i många medlemsländer utan även i Europaparlamentet, säger Nordmark.

Om det råder svensk enighet i motståndet mot EU-förslaget om minimilöner så är bilden annorlunda när det kommer till en annan av vårens stora frågor;  den sociala pelaren och dess tjugo punkter som redan 2017 blev en vänster-höger fråga.

Delar av oppositionen i riksdagen säger att det är indirekt regeringens fel att EU-kommissionen föreslår ett direktiv om minimilöner eftersom regeringen höll det social toppmötet i Göteborg 2017 som antog den så kallade sociala pelaren. Vad säger du till det påståendet? 

– Jag köper inte den argumentationen, den är inte korrekt. Det finns inget i pelaren som säger att EU ska lägga fram förslag om minimilöner. Frågan om minimilöner har ju diskuterats långt innan den social pelaren, säger Eva Nordmark.

– Jag står upp för den sociala pelaren. För det här handlar om vi kan förbättra levnadsvillkoren i hela Europa så förbättras ekonomin för de människorna som får det här lyftet, men det skapar också en rättvis konkurrens vilket kommer att gynna svenska jobb och företag, säger Nordmark.

Den socialdemokratiska regeringen i Portugal som nu innehar det roterande ordförandeskapet i ministerrådet anser att den sociala pelaren måste utvecklas till mer handling än prat och har därför kallat till ett tvådagars EU-toppmöte i staden Porto i maj. I veckan kom ett första förslag till fördjupningar av den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter och politiken.

– Jag ser fram emot mötet i Porto. Vi har ett gemensamt ansvar i Europa att ta oss igenom den allvarliga coronakrisen och de effekter som pandemin har inneburit på jobben och för löntagarna. Vi behöver hjälpas åt med en återstart. Och se till att ge hopp om framtiden och skapar fler och bättre jobb, säger Eva Nordmark.