Den kristdemokratiska och konservativa partigruppen EPP i EU-parlamentet vill se ett tillfälligt stopp för så kallade brådskande resolutioner när parlamenet med kort varsel debatterar och röstar om åsiktsyttranden om läget för mänskliga rättigheter runt om i världen. Anledningen är att EPP enligt ett uttalande ”är ytterst oroad över integriteten i Europaparlamentets utrikespolitiska ståndpunkter”. Detta i samband med Qatarhärvan där EU-parlamentariker ska ha mutats för ge en positiv bild av landet. Den liberala partigruppen RE motsätter sig dock förslaget.

– Europaparlamentets tystnad om kränkningar av de mänskliga rättigheterna är precis vad mutorna från Qatar syftade till att uppnå, och vi får inte göra dem denna tjänst, sade den liberala ungerska EU-parlamentariker Katalin Cseh i ett uttalande.

På tisdagen behandlade medlemsländernas EU-ministrar det rättsstatliga läget i bland annat Sverige. Diskussionen hade föregåtts av en kommissionsrapport där Sverige fick fyra rekommendationer. EU-minister Jessika Roswall (M) säger till Europaportalen att hon under den över 30 minuter långa genomgången av Sverige kommenterade EU-kommissionens rekommendationer och att sex medlemsländer ställde frågor om bland annat den svenska offentlighetsprincipen, skydd för journalister mot hot och våld och om desinformation. Även läget i Polen, Rumänien, Slovenien och Portugal var upp till diskussion. Där ställde Sverige dock inga frågor eftersom det enligt Jessika Roswall är praxis att inte ställa frågor vid samma tillfälle som det egna landet behandlas. Efter möte var ministern nöjd med upplägget där alla länder och inte bara “the usual suspect” är upp till granskning .               

– Jag tycker att detta är ett bra sätt att lyfta frågorna. Alla länder får rekommendationer och det visar att dessa dialoger behövs. Jag tycker själv för svensk del att det är bra att vi blir granskade, säger Jessika Roswall och tillägger att Sverige är beredda att fortsätta dialogen kring ytterligare länder under det svenska ordförandeskapet.

I början av nästa år väljer tjeckerna ny president. Den senaste opinionsundersökningen visar på ledning för ekonomiprofessor Danuše Nerudová, som stöds av högermittenalliansen Tillsammans, med 28 procent. Det är en ökning med 12 procentenheter jämfört med en månad sedan. Förre premiärminister Andrej Babiš, som i tidigare sonderingar lett, stöds av 26,5 procent av de tillfrågade. Presidenten i Tjeckien har främst en ceremoniell funktion men utser bland annat premiärministern och andra höga poster och är landets överbefälhavare.