EU2020 är namnet på den strategi som de närmaste tio åren ska binda ihop klimatmål med uppgiften att ta EU ur den ekonomiska krisen. Ny grön teknik väntas ge stora globala konkurrensfördelar. EU-kommissionen har lagt ett förslag som ska diskuteras av EU-ländernas stats- och regeringschefer fram till toppmötet i juni 2010.

Den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen är den värsta som upplevts sedan EU bildades för över femtio år sedan. För att ta sig ur krisen och bygga en starkare och mer uthållig ekonomi har EU-kommissionen föreslagit en ny strategi kallad EU2020, som är en efterföljare till Lissabonstrategin.

EU-kommissionen vill prioritera tre områden fram till 2020: Utbildning, sysselsättning och grön tillväxt.

Genom förbättrad utbildning på alla nivåer och en mer flexibel arbetsmarknad med skydd för arbetskraften och en sammanhållen och miljövänligare tillväxt ska EU öka sin andel av den globala ekonomin fram till år 2020.

Ingen av reformerna kommer att vara tvingande för länderna att genomföra. I stället betonas att positiva exempel länder emellan och en tydlig uppdelning och nationell anpassning mellan EU-länderna och EU ska främja utvecklingen.

Till skillnad mot föregångaren, Lissabonstrategin, som hade målet att EU år 2010 skulle gått om USA och Japan och blivit världens mest hållbara ekonomi med hög sysselsättning och tillväxt har EU-kommissionen denna gång valt en lägre profil.

På det informella toppmötet den 11 februari 2010 presenterade EU-kommissionen följande bild av läget inom de föreslagna tre prioriterade områdena:

Mer utbildning och innovation
EU-länderna satsar relativ sett mindre pengar på forskning och utbildning jämfört med USA och Japan. Enligt kommissionen har Google en större budget för informations- och kommunikationsteknik än EU:s forsknings- och utvecklingsprogram, kallat det sjunde ramprogrammet (2007–2013).

Allt för få personer i åldern 25–34 har en universitetsexamen, i EU har färre än 33 procent en examen vilket kan jämföras med USA:s 40 procent och Japans 50 procent. En av sju ungdomar hoppar av skolan och en av fyra har lässvårigheter.

Den globala marknaden för information och kommunikation växer men andelen företag från EU uppgår bara till 23 procent. Endast 56 procent av hushållen har bredband och alltför många av dem tvekar att handla eller genomföra finansiella transaktioner på internet.

Sysselsättning och fattigdomsbekämpning
Färre arbetsföra personer förvärvsarbetar i EU (66 %) jämfört med USA och Japan där över 70 procent jobbar. Mindre än hälften av personer i åldern 55–64 år arbetar i EU jämfört med över 62 procent i USA och Japan.

80 miljoner människor i EU är lågkvalificerade eller har baskompetens medan främst högutbildade tar del av ett livslångt lärande. Fram till 2020 antas 16 miljoner nya arbetstillfällen kräva en hög kompetensnivå samtidigt som antalet lågkvalificerade jobb kommer att minska med 12 miljoner.

Innan krisen hotades 80 miljoner människor i EU av fattigdom varav 19 miljoner var barn. I dag är antalet sannolikt betydligt högre. Åtta procent av de förvärvsarbetande tjänar så lite att de lever under fattigdomsgränsen.

Grön tillväxt och ökad konkurrenskraft
De klimatskadliga utsläppen måste minskas dubbelt så snabbt de kommande tio åren som under det senaste årtiondet. Med ökad andel förnybara energikällor kan 2,8 miljoner jobb skapas inom miljösektorn.