Andersdotter: Kejsaren har inga byxor

Amelia Andersdotters skrivbord syns knappt för alla papper. Det lilla kontoret ligger i halvdunkel. Jag är fem minuter tidig. Andersdotter tittar fram från bakom datorn, nickar hej och fortsätter hamra på tangentbordet. Det går ofattbart snabbt.

Det intryck man får av Amelia Andersdotter är att hon intresserar sig för i princip allt hon kommer i kontakt med och tar reda på hur det ligger till med saker och ting, men att hon är ointresserad av att bygga politiska allianser och att bli omtyckt. Mer nörd än politiskt djur.

Som de flesta personer som inte låter sig bekommas av vad folk tycker om dem har Amelia Andersdotter lätt att se bristerna i andras logiska resonemang.

– Jag känner ofta att jag kommer in i en diskussion och berättar att kejsaren inte har några byxor, ungefär. Det finns en tendens i alla parlamentariska miljöer, och framför allt i EU-parlamentet, att man diskuterar detaljerade grejer som man inte har så bra koll på, säger hon som svar på frågan om vad hon har uträttat under sina år i EU-parlamentet.

Amelia Andersdotter djupdyker i detaljer och slänger sig med ord som funktionell separation, vertikal integration och local loop unbundling. De frågor hon inte följer har hon ingen direkt åsikt om. Och så ser i mångt och mycket EU-parlamentets politiska arbete ut: ledamöterna tenderar att bli experter inom ett eller ett par fält.

Andersdotter har satsat på att jobba med IT- och telekomfrågor, i EU-parlamentets industriutskott.

EU:s flaggskepp inom IT stavas den digitala agendan – EU:s strategi för den digitala ekonomin. Under den rubriken samsas förslag på att skrota roamingavgifter inom EU, använda EU-budgeten till att bygga ut bredband och skapa en enhetlig digital marknad inom unionen.

Andersdotter är mycket kritisk till den ansvariga kommissionären Neelie Kroes som hon anser har presenterat dåligt förberedda förslag, inte beaktar forskningsresultat och över huvud taget fokuserar på fel områden – något hon också gärna poängterar för kommissionen.

Vad är det du vill att EU-kommissionen ska föreslå?

– Ett bra första steg kan vara att utgå från vad Europa är bra på. Det är öppen källkod och peer to peer-teknologier [datornätverk där ingen dator är server. Sådana nätverk används bland annat för fildelning, chatt och telefoni]. Facebook och Google kom in på nätmarknaden sex-sju år efter att européer redan hade skapat ganska stora nätverk och plattformar som Demonoid, The Pirate Bay, Skype och Osiris. Det är också framför allt i Europa som man använder decentraliserade kryptovalutor [digitala valutor för att betala på internet]. Vi har uppenbarligen någon typ av talang för distribution som vi inte lyckas utnyttja. Tvärtom skapar man ofta lagstiftning av säkerhetsskäl eller upphovsrättskäl som motverkar det vi är bra på, säger hon.

– Problemet är att EU har två stora och gamla industrier, telekomindustrin och utsändarindustrin, alltså broadcastingindustrin. De bygger på gamla affärsmodeller och EU har inte hittat ett sätt att förlika de här industrierna med att skapa utrymme för nya.

När Europaportalen granskade hur flitiga de svenska EU-parlamentarikerna varit stack Andersdotter ut i ett avseende. Hon ställde överlägset flest frågor till EU-kommissionen – fler än hundra på sina tre år i parlamentet. Skriftliga frågor kan anses vara ett mått på i vilken utsträckning en EU-parlamentariker tar på sig rollen att vara en granskare av den verkställande makten, kommissionen.

När Andersdotter tog plats i EU-parlamentet 2011 var hon bara 24 år, yngst i församlingen.

– Jag är en udda fågel i den här miljön på många sätt. Och det har inget med min ålder att göra, utan att jag är udda, säger hon.

Hennes infallsvinklar på EU:s ödesfrågor är om inte udda så ganska oväntade. Det närmre samarbete mellan euroländerna i spåren av den ekonomiska krisen tycker hon är problematiskt eftersom ett sådant samarbete per automatik utesluter de flesta öst- och centraleuropeiska EU-länderna som inte har euron som valuta. Det tror hon är otaktiskt eftersom de har störst intresse av ett demokratiskt system.

– Titta på Acta. Vilka EU-länder var det som såg till att medborgarnas röst blev hörd i EU-parlamentet? Det var Central- och Östeuropa. De har instabila politiska och institutionella system och är mer beroende av att det fungerar demokratiskt i EU, mer än vi är i Sverige där vi har demokratisk stabilitet i det egna landet.

I dagsläget pekar opinionen på att Piratpartiet förlorar sina båda mandat efter valet. Men Andersdotter verkar inte bli sysslolös. I mars i år bildade 300 piratpartister från 20 länder ett europeiskt piratparti, Pirates, och Andersdotter valdes till ordförande. Hon är också Europapiraternas kandidat till kommissionsordförande.

Blir Amelia Andersdotter omvald hoppas hon få vara kvar i industriutskottet. Men hon spanar också på budgetkontrollutskottet, där hon idag är ersättare. Det är det utskott som granskar hur EU-institutionerna sköter sina räkenskaper och som varje år okejar eller avslår kommissionens budget. Det är stället för den som gillar att påpeka att kejsaren är naken.

– Budgetkontrollutskottet anses vara tråkigt och inte särskilt väljarvänligt. Det är väldigt konkret. Jag har lagt ett antal ändringsyttranden om kommissionens upphandlingsstrategi för de kommande fem åren. Jag tycker att kommissionen ska splitta ett av sina IT-support-kontrakt i mindre delar. Typiskt sånt osexigt.