EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker debatterade på tisdagen för 105:e gången i EU-parlamentet.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker debatterade på tisdagen för 105:e gången i EU-parlamentet.

Bild: EU-parlamentet

EU-parlamentet skyndar långsamt med brexitavtal

EU-parlamentet har ingen brådska att godkänna utträdesavtalet med Storbritannien. Parlamentet kritiserar också förra veckans EU-toppmöte för att vara för mjukt mot Turkiet och för hårt mot Albanien och Nordmakedonien som vill inleda förhandlingar om EU-medlemskap.

På tisdagen debatterade EU-kommissionens utgående ordförande Jean-Claude Juncker för 105:te gången i EU-parlamentet. På dagordningen stod förra veckans EU-toppmöte, ett möte där brexit åter stod i centrum.

– I många av de här 105 debatterna har jag tvingats diskutera Storbritanniens utträde ur EU. [Det har varit] slöseri med tid och slöseri med energi, sade Juncker som tillade att EU nu gjort allt i sin makt för att se till att utträdet sker under ordnade former.

Utträdesavtalet måste nu godkännas av både det brittiska parlametet och EU-parlamentet. I Storbritannien försöker regeringen driva genom omröstningen av utträdesavtalet och den nationella utträdesavtalslagen men stött på motstånd i parlamentet där ledamöterna vill ha mer tid att sätta sig in i frågan. I synnerhet gäller detta den 110-sidiga utträdesavtalslagen som publicerades i dag måndag och som regeringen vill låta parlamentet rösta om i veckan.

Inte heller i EU-parlamentet har ledamöterna bråttom att rösta för utträdesavtalet utan vill ha tillräckligt med tid att granska den och kommer inte rösta om den innan – och om – britterna godkänner den.

– Vi i EU-parlamentet har samma rätt att göra en ordentlig utvärdering av texten. Det finns inget behov att skynda på, sade den kristdemokratiska partigruppen EPP:s ordförande Manfred Weber.

– Processen i EU-parlamentet kommer att starta först efter att ratificeringen i Storbritannien är helt klar, sade ledaren för EU-parlamentets brexitgrupp liberalen Guy Verhofstadt.

Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé förespråkar att den motvilliga begäran från premiärminister Boris Johnson om en ytterligare förlängning ska godkänns av EU.

– Det är avgörande att Europa fortsätter hålla huvudet kallt. Vi ska inte låta Boris Johnsons inrikespolitiska agenda, ett högljutt brexitparti eller för den delen en fransk Macron som inte har tillräckligt tålamod styra den här processen. Vi måste stå beredda att ytterligare tid till förlängning eller för den delen om så det brittiska parlamentet beslutar om en ny folkomröstning, sade Tomas Tobé.

Enligt Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kommer ett beslut om svar på den brittiska begäran om uppskov ”inom de kommande dagarna”, beroende på vad det brittiska parlamentet kommer fram till. 

Kraftig kritik mot att inte låta Balkanländer medlemsskapsförhandla

På förra veckans EU-toppmöte lyckades inte medlemsländernas stats- och regeringscheferna enas om att låta Nordmakedonien och Albanien inleda förhandlingar om ett eventuellt framtida EU-medlemskap. 

Både Jean-Claude Juncker och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kallade beslutet ett misstag, något som fick stöd av den stora majoriteten parlamentariker som deltog i debatten. 

– Det var ett historiskt misstag. Vi står inför frågan om huruvida vi vill exportera stabilitet till Balkan eller importera instabilitet till Europa. Det är en svår trovärdighetsförlust, sade EPP-ledaren Manfred Weber.

Frankrike, Nederländerna och Danmark ska ha blockerat Albanien medan Frankrike ensamt ska ha stoppat Nordmakedonien i frågan som kräver enhällighet.

– När [den franske presidenten Emmanuel] Macron valdes firades han som en stor europé. Tiden som gått får oss att inse att kanske inte är så stor eller så europeisk, sade den gröna partigruppens ledare Philippe Lamberts.

Nederländaren Jan Derk Eppink från nationalkonservativa ECR tackade dock Emmanuel Macron för hans veto. Han pekade på den höga graden av korruption i Albanien som en motivering att inte låta landet inleda förhandlingar.

Vill se tydligare EU-linje mot Turkiet

EU-ledarna fördömde på toppmötet Turkiet för dess anfall i delar av Syrien. Men flera EU-parlamenteriker ville att unionens ska gå betydligt längre än så.

– EU bör avbryta alla former av ekonomiskt bistånd och samtal om ett eventuellt framtida medlemskap. Signalen måste vara tydlig, sade Sverigedemokraternas Peter Lundgren.

Juncker om finsk budgetkompromiss: Oacceptabelt

Inför EU-ledarna lade det finska ordförandeskapet fram ett kompromissförslag på storleken på unionens kommande flerårsbudget för åren 2021-2027. Den ligger en bra bit under EU-kommissionens förslag och ordförande Jean-Claude Juncker kallade det för ”oacceptabelt”

Den socialdemokratiska gruppledaren Iratxe García Pérez upprepade EU-parlamentets ståndpunkt att en flerårsbudget som understiger 1,3 inte kommer att få stöd i parlamentet.