De sex svenska EU-parlamentarikerna i miljöutskottet. Övre raden: Pär Holmgren (MP) Jessica Polfjärd (M) Karin Karlsbro (L). Nedre raden: Malin Björk (V) Jytte Guteland (S) Fredrick Federley (C).

De sex svenska EU-parlamentarikerna i miljöutskottet. Övre raden: Pär Holmgren (MP) Jessica Polfjärd (M) Karin Karlsbro (L). Nedre raden: Malin Björk (V) Jytte Guteland (S) Fredrick Federley (C).

Bild: EU-parlamentet

EU-utskott rivstartar med ny klimatlag

EU-parlamentets miljöutskott inleder hösten med att rösta om en av de tyngsta frågorna för de kommande åren. Europaportalen har pejlat det politiska läget med de svenska ledamöterna.

Utskotten i EU-parlamentet är platsen där mycket av ledamöternas arbete pågår. Europaportalen har lagt luppen på fyra tunga utskott för att se vilka som blir de viktigaste frågorna under hösten. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, ENVI, är först ut.

Klimatarbete leds av svenska

Den mest aktuella frågan är det pågående arbetet med att få en europeisk klimatlag på plats – den första i sitt slag i EU. Lagen syftar bland annat till att rättsligt binda unionens mål att bli klimatneutralt senast 2050 och vägen dit. 

Miljöutskottet håller som bäst på att ta fram parlamentets hållning inför förhandlingarna med medlemsländerna. Det arbetet leds av den svenska ledamoten Jytte Guteland (S). En knäckfråga är hur mycket EU bör minska utsläppsmålen till 2030 för att nå klimatneutralitet 20 år senare. Nuvarande mål är 40 procent.    

– Jag har lagt fram ett förslag om 65 procents reduktion. Några av grupperna är inte riktigt där än. Det blir [förhandlingar] ända in i kaklet, sade Guteland när Europaportalen pratade med henne för en vecka sedan.

Moderaternas Jessica Polfjärd är en av dem som anser att ett alltför högt mål riskerar att driva iväg europeiska företag och på andra sätt skada medlemsländernas ekonomier. 

– Den springande punkten är att vi ska kunna bibehålla industrin i EU. Det är viktigare än någonsin nu när vi fått den ekonomiska nedgången i hela Europa, säger Polfjärd som tror att målet kommer hamna mellan 55 och 60 procent i utskottet. Hon driver även att skogen ska få en viktigare roll i klimatarbetet.

Å andra sidan driver Miljöpartiets Pär Holmgren och Vänsterpartiets Malin Björk på för att EU-parlamentet ska föra en ännu mer långtgående klimatpolitik med kraftigare utsläppsmål.

– [Klimatlagen] kommer att vara viktig på otroligt lång sikt. Vi måste se till att alla dessa fina ord som yttras av så många politiker och partier faktiskt också blir verkstad, säger Holmgren som driver på för 65-70 procents minskning till 2030.

Vänsterpartiet vill se 70 procent.

– EU-parlamentet har en viktig roll i att höja ambitionerna, säger Malin Björk och syftar på de kommande slutförhandlingarna med medlemsländerna i ministerrådet där aptiten på högre mål är måttlig.

Fredrick Federley (C) förespråkar 65 procent men tror inte det är möjligt.

– Den politiska realiteten är inte där, säger Federley på torsdagen, precis innan omröstningens första dag i miljöutskottet.

Flera ledamöter pekar på att klimatlagsförslaget innehåller fler viktiga aspekter än bara 2030-målet. Såsom huruvida klimatneutralmålet ska gälla alla medlemsländer eller bara EU som helhet, möjlighet att kunna ställa medlemsländer som inte ställer om tillräckligt snabbt till svars, utfasning av stöd till fossila energikällor och om kommissionen ska ta fram en så kallad koldioxidbudget.

I morgon fredag håller miljöutskottet sin slutomröstning, därefter skickas frågan till hela EU-parlamentet. 

Kopplas till handel

Miljöutskottet hanterar en rad andra frågor med klimataspekt. En är huruvida EU ska införa en ny tull på varor som kommer från länder som inte har lika höga klimatkrav som medlemsländerna. Syftet är dels att inte låta europeiska företag konkurreras ut för att kraven på dem är högre än på andra, dels att öka pressen på länder utanför EU att själva höja sina klimatambitioner. Liberalernas Karin Karlsbro, som även sitter i handelsutskottet, arbetar på att ta fram EU-parlamentets samlade syn på hur en sådan klimattull bör se ut.

– Vi är i inledningsskedet. Den stora frågan är nu det principiella – hur kan man rigga en klimatpolitik som gör handeln mer hållbar inom de spelregler vi har inom handelspolitiken och lever upp till Paris-avtalet, säger Karlsbro.

Förbereda för varmare klimat

Inför att kommissionen i början av nästa år ska lägga fram en strategi om klimatanpassning – hur medlemsländerna bör svara på den pågående uppvärmningen och förändring av klimatet – håller miljöutskottet på att ta fram sina synpunkter på innehållet. 

– De är något oerhört viktigt som helt faller i glömska. Sjukt mycket kommer hända även om vi håller oss till Paris-avtalet, säger Fredrick Federley och syftar på det globala klimatmålet om högst 1,5 graders uppvärmning.

Det kan handla om allt från hur uppvärmningen påverkar infrastruktur, husbyggen, vattensystem, jordbruk till nya djur- och växtarter och sjukdomar som kommer med varmare klimat.

– Så länge vi inte gör tillräckligt mycket [för att minska klimatpåverkan], så kommer vi behöva lägga mer och mer fokus på hela klimatanpassningsfrågan, säger Miljöpartiets Pär Holmberg.

Han menar att fokus tidigare legat på tekniska lösning men att man även bör börja kolla på sociala trygghetsfrågor och rättviseaspekter.