Veckans EU-toppmöte hölls på videolänk och blev en dag kortare än planerat. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-ledare vill skärpa exportregler för vaccin

EU-ländernas stats- och regeringschefer vill i större utsträckning tillfälligt kunna stoppa export av coronavaccin till länder utanför unionen. –Vi kan inte bara se på när andra hindrar sin export till EU, säger statsminister Stefan Löfven. Den svenska oppositionen var efter mötet missnöjd med vad de ser som en allt för lam EU-kritik mot läget i Turkiet.

Förslaget om att i större utsträckning kunna stoppa export av coronavaccin presenterades i onsdags av EU-kommissionen. Frågan behandlades på högsta politiska nivå på torsdagens EU-toppmöte som skedde över länk.

– Frågan är allt annat än enkel. På kort sikt kan det vara befogat med olika begränsningar när företag exporterar till andra länder istället för att hålla avtalen med EU. Vi kan inte bara se på när andra hindrar sin export till EU, sade statsminister Stefan Löfven (S) vid en pressträff på fredagsmorgonen.

I praktiken handlar det om Astra Zenecas vaccin som leverats i mindre antal till EU-länderna än vad företaget förbundit sig till. De doserna har i stället till stora delar gått till Storbritannien.

Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har EU-länderna exporterat 77 miljoner vaccindoser samtidigt som 88 miljoner levererats i medlemsländerna.

Löfven pekade på vikten av att hitta en balans mellan att se till att företag inte exporterar sina doser utanför EU innan man uppfyllt sitt åtagande för EU-länderna och att inte riskera stopp i handelskedjorna för vaccintillverkningen, något som på sikt drabbar alla.

– Samtidigt är tillverkningen av vaccin beroende av leveranser från olika länder och när handeln riskeras så riskerar vi även en minskad produktion, sade Löfven.

Vissa EU-länder krävde mer vaccin – Löfven: ”inte orättvist”

I samband med kommissionens upphandling av olika vacciner fick alla medlemsländer teckna upp sig för ett visst antal doser från varje företag. Ett antal länder valde dock att inte ta sin fulla andel av alla doser utan satsade mer på det billigare vaccinet från Astra Zeneca. När nu företaget inte hållit sina leveranser har länderna fått färre doser än de räknat med. 

Med Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz i spetsen kräver sex länder att de ska få fler vaccin från de andra länderna eftersom de anser det vara "orättvist" att de får färre trots att de tidigare avtackat sig att köpa andra vaccin. Statsminister Stefan Löfven menar dock att det inte är orättvis.

Som plåster på såren för de sex länderna Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Lettland, Slovenien och Kroatien enades EU-toppmötet om att de 10 miljoner vaccindoserna från BioNTech-Pfizer, vars leverans har tidigarelagts från fjärde till andra kvartalet i år, ska fördelas ”i en anda av solidaritet”, som det heter i mötets slutsatser. Hur en fördelning ska se ut rent konkret lyckades stats- och regeringscheferna inte enas om. Frågan skickas istället till medlemsländernas EU-ambassadörer som ska mejsla ut detaljerna.

Samtal med Joe Biden

På EU-toppmötet gjorde även den nye amerikanske presidenten Joe Biden sitt första framträdande för stats- och regeringscheferna. Biden efterfrågade nära samarbete med EU inom bland annat kampen mot coronapandemin och klimatförändringarna, fördjupa de ekonomiska banden och se till att ”demokratier snarare än autokratier sätter reglerna”. Han uttryckte även en vilja att arbeta tillsammans med EU inom utrikespolitiska frågor som Ryssland och Kina.

Att nu EU och USA, efter fyra år med Donald Trump, åter samtalar ser statsmininister Löfven som en positiv utveckling.

– Den signalen från den amerikanska administrationen här mycket, mycket viktig. [USA] visar att man har en helt annan syn på EU och Europasamarbetet än vad den förra [administrationen] hade, sade Stefan Löfven.

Oppositionen kritisk till lamt Turkietuttalande 

På mötet diskuterades även relationen till Turkiet, något som tidigare i veckan vållade debatt mellan statsministern och riksdagens EU-nämnd. 

Toppmötet välkomnade bland annat ”den senaste tidens nedtrappning i östra Medelhavsområdet i och med upphörandet av den olagliga borrningsverksamheten där” och att man är redo att föra diskussioner med Turkiet ”för att förbättra samarbetet på ett antal områden”.

”Åtgärder som riktar sig mot politiska partier och medier och andra beslut på senare tid innebär ett stort bakslag för de mänskliga rättigheterna och strider mot Turkiets skyldigheter att respektera demokrati, rättsstatsprincipen och kvinnors rättigheter”, heter det också i EU-ledarnas gemensamma uttalande.

Men flera ledamöter i EU-nämnden säger i mejl till Europaportalen efter toppmötet att de är missnöjda med vad de ser som en alltför svag kritik av Turkiet.

"Jag är inte nöjd. Skrivningar borde varit mycket skarpare. EU måste tydligare stå upp för rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter. Det finns exempelvis inget fördömande mot Erdoğans beslut att lämna Istanbulkonventionen, vilket jag i EU-nämndens samråd inför Europeiska rådet uppmanade statsministern att driva på för, men av det blev det inget," skriver nämndens oppositionsledare Jessica Roswall (M).

Även Ludvig Aspling (SD), Ilona Szatmári Waldau (V) och Maria Nilsson (L) uttrycker liknande kritik.

Sedan tidigare hade planerats att även EU:s allt sämre förhållande med Ryssland skulle diskuteras, men med anledning av att toppmötet hölls på videolänk – med risk för avlyssning – sköts den diskussionen upp till nästa toppmöte.

Eurotoppmöte om eurons internationella roll

I samband med EU-toppmötet hölls även ett kortare eurotoppmöte där även ledarna från länder som inte är med i valutaunionen deltog. I slutsatserna upprepade man bland annat tidigare löften om att man vill stärka eurons internationella roll. Att stärka eurons roll skulle dock kräva en hel del förändringar av dagens världsekonomiska realiteter något som en färsk rapport från svenska Sieps understryker.