Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Ungerns hbtqi-personer mest missnöjda med sin regering
Ungern sticker ut som det land i Europa där hbtqi-personer känner sig mest missnöjda med deras regerings arbete för att bekämpa fördomar och intolerans, enligt en undersökning som Ekot hänvisar till. Flera lagar som införts av Fidesz-regeringen gör livet svårare för hbtqi-personer.
Hbtqi-rättigheter på frammarsch i Baltikum
Som första land i Baltikum röstade Estland ja till samkönade äktenskap förra året, och från årsskiftet är det tillåtet för samkönade att både ingå äktenskap och adoptera barn tillsammans, rapporterar Ekot. Även i de baltiska grannländerna har rättigheterna för hbtqi-personer stärkts. I Lettland antogs nyligen en lag som tillåter samkönade par att registrera partnerskap och landet har också EU:s första öppet homosexuella statschef i form av presidenten Edgars Rinkēvičs.
Georgien på väg att kopiera rysk lag mot hbtqi-personer
Just nu håller Georgien på att anta flera anti-hbtqi-lagar i parlamentet och de är i stil med den kontroversiella agentlagen som antogs för en månad sedan, uppger Ekot. Lagen anklagas för att vara närmast en kopia av den ryska anti-hbtqi-lag som antogs 2013.
Polska protester mot stränga abortlagar
Tusentals polska kvinnor demonstrerade utanför parlamentet i Warszawa i veckan mot landets strikta abortlagstiftning, rapporterar Bloomberg. Protesterna är den senaste utmaningen för premiärminister Donald Tusk, vars försök att lätta på restriktionerna har gått i stöpet bara sju månader in på hans mandatperiod. Kvinnorna uttrycker besvikelse över att Tusks koalitionsregering, som lovat att riva upp många av den tidigare nationalistiska regeringens lagändringar, misslyckats med att avkriminalisera abort. Polens nationalkonservtive president Andrzej Duda har dessutom lovat att lägga in veto mot alla förslag om att liberalisera abortlagarna.
EU-kommissionen: Konkreta effekter av rättstatsrekommendationer
EU-länderna hörsammar i de flesta fall de rekommendationer på åtgärder för att stärka rättsstaten som utfärdats, slår kommissionen fast. I flera EU-länder är situationen för domstolars och journalisters oberoende dock alltjämt hotad.
Estland får ny premiärminister
Det estländska parlamentet godkände på måndagen den liberale tidigare klimatministern Kristen Michel som ny premiärminister och ersättare för Kaja Kallas som fått uppdraget som EU:s nästa utrikesrepresentant, skriver Reuters. Den nya regeringen väntas bli insvuren i morgon tisdag. Premiärministerbytet innebär att det för närvarande endast finns fyra kvinnliga premiärministrar i Europa.
Bakslag för Tiktok i EU-domstolen
EU fortsätter att nagelfara den kinesiska appen Tiktok. Nu avslår EU-domstolen bolagets försök att runda EU:s nya tuffa digitala marknadslag, DMA, skriver TT/Di.
Velande Sverige går med i EU:s åklagare
EU-kommissionen tog i dag tisdag beslutet om Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo. Sverige valde till en början med bland annat Ungern och Polen att stå utanför det nya samarbetet som har till uppdrag att utreda och lagföra brott mot unionens finansiella intressen. Men omsider svängde flera partier i frågan och i år beslutade regeringen att Sverige skulle gå med.
– Det ligger i allas intresse att se till att EU:s budget är skottsäker mot bedrägeri och korruption, och det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan ta itu med en gränslös utmaning, sade EU-kommissionär Věra Jourová i ett uttalande.
Alla EU-länder förutom Ungern, Danmark och Irland ingår därmed i Eppo.
X misstänks bryta mot EU:s dataregler
EU-kommissionen meddelade på fredagen att man i en preliminär bedömning anser att x, tidigare Twitter, bryter mot unionens nya digitala tjänstelag, DSA. Kommissionen anser att verifierade konton på X utformats på ett sätt som vilseleder användarna eftersom vem som helst kan köpa en sådan. X uppfyller vidare inte EU-kraven på öppenhet i sin annonsering och ger inte forskare tillgång till offentliga uppgifter. X riskerar böter på upp till sex procent av sin totala globala årsomsättning om man inte rättar sig efter EU-reglerna.
Trendbrott: Färre kvinnliga EU-parlamentariker
För första gången sedan det första EU-parlamentsvalet hölls 1979 minskade andelen kvinnliga EU-parlamentariker i årets EU-val och utgör numera 38,8 procent av de 720 ledamöterna, rapporterar Euronews.