Klimat- och energimål 2030

EU-länderna har beslutat att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Fram till 2030 ska klimatutsläppen och energiförbrukningen minska medan andel förnybar energi och upptagning av växthusgaser ska öka, se tabell 1 och 2 nedan. Utsläppen ska minska med hjälp av tre åtgärder: handel med utsläppsrätter inom EU (ETS), nationella åtgärder (ESR) och för det tredje att upptaget av växthusgaser i skog och mark ökar (LULUCF).

Utsläppsminskningar genom handel med utsläppsrätter (ETS) är gemensamma för EU, här finns inga nationella mål för medlemsländerna. Men det finns två nationella mål när det gäller minskning av utsläpp som inte omfattas av ETS kallat ESR-målet, det andra är LULUCF-målet. Sverige har bundit sig att halvera sina nationella utsläpp till 2030 (ESR) och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark (LULUCF). 

Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källa. * Enligt kommissionens uppskattningar kommer ett fullständigt genomförande av 55 % -paketet att leda till en minskning på 57 %.** MtCO2e betyder miljoner ton koldioxidekvivalenter, ett mått på mängden växthusgaser. *** Mtoe betyder miljoner ton oljeekvivalenter, ett mått på energiinnehåll.

Sveriges mål enligt EU-beslut

Sverige har bundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark. Sverige måste halvera sina utsläpp till 2030 jämfört med 2005. Likaså måste skog och mark i Sverige lagra närmare fyra miljoner ton mer växthusgaser 2030 jämfört med ett genomsnitt för åren 2016-2018, för närvarande motsvarande 9,1 procent mer än i dag. Utöver dessa mål finns i Sveriges fall även olika mål som riksdagen satt upp, dessa behandlas inte här.

Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källan. *Uppgiften för 2022 är preliminär. ** MtCO2e betyder miljoner ton koldioxidekvivalenter, ett mått på mängden växthusgaser. 

Hur går det för Sverige?

År 2022 hade Sverige minskat sina utsläpp inom ESR – sektorer som transport och jordbruk –  preliminärt med 35,7 procent sedan 2005, vilket är den största minskningen i EU, se graf 1 nedan. Det kan också jämföras med EU-genomsnittet under samma period på preliminärt 14,8 procents minskning. Sverige låg 2022 på fjärde plats av 27 bland de EU-länder som är närmast sitt ECR-mål, se graf 1 nedan.

När det gäller upptag av växthusgaser i skog och mark varierar det från år till år och Sverige har de senaste tio åren både haft ett lägre och ett högre upptag enskilda år än det nu uppsatta målet för 2030. Notera att upptaget av växthusgaser i Sverige minskade 2021 med 1,6 MtCO2e. Alltså återstår 3,955 + 1,656 = 5,611 MtCO2e för att nå målet. Det var inte bara i Sverige som skog och mark minskar sin upptagningsförmåga – det gäller överlag i EU.  

Regeringen har meddelat en ny politik, att minska inblandningen av biodrivmedel i fordonsbränsle, som ökar utsläppen av växthusgaser och konstaterar att Sveriges ESR-mål 2030 “Uppnås inte”(statsbudgeten för 2024 om klimat sid. 16). Därefter blev regeringspartierna och Sverigedemokraterna överens i november 2023 om att “Sverige ska leva upp till våra [nationella] ESR-åtaganden inom EU”.  I februari 2024  lovade  dock SD att försöka stoppa delar av EU:s klimatmål 2030. Frågan hur Sverige ska uppnå sin klimatmål 2030 ska enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) utredas med start 2024 och där  förslag ska läggas fram  2026 och bli till ny klimatpolitik 2027-2030.

I mars 2024 kom det svenska statliga expertorganet Klimatpolitiska rådet med sin analys över regeringens klimatpolitiska handlingsplan. De konstaterar att:

• Handlingsplanen lever inte upp till klimatlagens krav.
• Handlingsplanen brister i konkretion och ger få svar på hur Sverige ska nå klimatmålen. 
• En utredning av 2030-målen inte kommer att göra någon betydande praktisk skillnad för politik och aktörer. 
• Påståendet att handlingsplanen leder ”hela vägen till nettonoll” brister i saklighet.

Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen slutligen att skyndsamt besluta om och genomföra politik för att minska utsläppen i närtid så att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 kan nås. 
 

Energieffektivisering och förnybart

Jämfört med 2005 ska EU till 2030 minska sin primära energiförbrukning med 34 procent till högst 992,5 Mtoe. Minskningen av energianvändningen 2021 går saktare i Sverige -1,6 procent än i EU -12,6 procent, jämfört med 2005. Här finns dock inget specifikt krav på enskilda medlemsländer utan målet är gemensamt. 

Andelen förnybar energi i EU ska fördubblas mellan 2020 och 2030 till minst 42,5 procent, men gärna 45 procent. Sverige har i särklass den största andelen förnybar energi bland EU-länderna: 62,5 procent 2021. Inte heller här finns något specifikt krav på enskilda medlemsländer utan målet är gemensamt.

Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källan.
 

Svenskarnas energianvändning och utsläpp i EU

När all energi som förbrukas i ett EU-land, den så kallade primära energianvändningen, delas med antalet invånare framgår vilka som förbrukar mest energi. Svenskarna förbrukar mer energi än andra i EU räknat per person och hamnar på delad tredje plats i förbrukningsligan efter Luxemburg och Finland. Minst energi per person i EU förbrukar malteser.

Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källa.

Grekland redan i mål 

I graf 1 nedan framgår att Grekland som enda land redan uppnått sitt klimatmål när det gäller de skarpa ESR-målen.  Sverige ligger på fjärde plats i den ligan. I botten återfinns Malta, Litauen och Irland.

Svenskar släpper ut näst minst klimatgaser per person

Trots den höga energikonsumtionen släpper Sverige inom landet efter Malta ut minst klimatskadliga gaser i EU per capita. Det beror på att Sverige har en mycket hög andelen fossilfri energi som vatten-vind-sol- och kärnkraft. Alla svenskar släpper dock inte ut lika mycket utan vissa släpper ut betydlig mer än andra, visar en rapport.

Källa:  Klicka på länkarna i tabellen för att se källa. * Uppskattat värde.