AKTUELLT  – Vad händer?

Medlemsländerna håller nu på att göra det lättare för polis att hitta misstänkta terrorister i EU:s databaser.

PROBLEMET – Vad ska lösas?

Med allt öppnare gränser mellan EU-länderna har det även blivit lättare för terrorister att verka gränsöverskridande. Terroristattackerna i bland annat Paris, Stockholm och Berlin har ökat trycket på medlemsländerna att samarbeta mer för att komma åt terrorister som ofta rör sig över gränserna.

FÖRSLAGEN

Revision av Schengens informationssystem

EU-parlamentet och medlemsländerna har inlett förhandlingar om en revision av Schengens informationssystem, SIS, som främst är ett samarbetsverktyg för vanliga brott men innehåller delar som rör terrorism.

Bättre informationsutbyte – interoperabilitet

I dag finns en rad olika databaser som registrerar personer som lagligt eller olagligt tar sig in i EU-länderna. Med två förslag om så kallad interoperabilitet från december 2017 vill EU-kommissionen göra det lättare för nationella myndigheter att söka i sex sådana databaser samtidigt, varav tre redan finns och tre ska införas. Det ska dessutom bli svårare för individer att dölja sig under olika identiteter i de olika databaserna.

 

12 FRÅGOR OCH SVAR

1. Vad anser Sverige?

Regeringen stödjer EU:s arbete mot terrorism som de anser är centralt för Sveriges internationella arbete mot terrorism. Sverige förespråkar bland annat att informationsutbytet mellan myndigheter ska bli större.

2. Vad anser andra EU-länder?

Medlemsländerna har en relativt enad syn på EU:s arbete mot terrorism där alla vill mot samma mål, även om vägarna dit ibland skiljer sig åt. Frankrike är ett av de länder som tydligast driver på i arbetet.

3. Vad anser EU-parlamentet?

EU-parlamentet är medlagstiftare i en del frågor som har beröring på terrorismbekämpning. Ledamöterna har dessutom genom en rad resolutioner uppmanat medlemsländerna att göra mer för att bekämpa terrorism. I EU-parlamentet finns sedan sommaren 2017 även ett tillfälligt utskott som diskuterar terrorismfrågor. EU-parlamentet håller på att förbereda sin ståndpunkt om bättre informationsutbyte, så kallad interoperabilitet.

4. Vad tycker invånarna?

Terrorism tillsammans med invandring är de frågor som invånarna i EU anser är de viktigaste för unionen, långt före ekonomiska frågor och klimatet. Att bekämpa terrorism rankas som en av de viktigaste frågorna bland EU-medborgarna, svenskarna utgör dock ett undantag som istället ser klimatfrågan som den viktigaste.

5. Vilka databaser ska ingå i informationsutbytet?

Existerande databaser

SIS

SIS står för Schengens informationssystem där nationella myndigheter kan söka och identifiera eftersökta eller saknade personer, hit räknas även personer som av någon anledning ska nekas inresa till Schengenländerna. I Sverige är det Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten och Transportstyrelsen som har tillgång till SIS. Under 2016 gjordes närmare fyra miljarder förfrågningar i databasen som är det mest använda i EU. Både EU- och icke-EU-medborgare omfattas.

VIS

Informationssystemet för viseringar, VIS, innehåller uppgifter om personer som måste ha visum för att resa in i Schengen. Det samlar in beslut om visumansökningar och transit genom Schengenländer.

Eurodac

Asylsökande och personer som korsat en EU-gräns olagligt eller olovligt vistas i EU registreras i fingeravtrycksdatabasen Eurodac.

Ännu inte verksamma databaser

Ecris

Ecris är ett register över personer som inte kommer från något EU-land och som har en brottsdom mot sig i något EU-land.

Etias

Här behandlas kommande förkontroller av personer från länder som reser utan visumtvång till något EU-land.

In- och utresesystem (EES)

Ska registrera medborgare utifrån EU som korsar en yttre EU-gräns och ska ersätta det nuvarande systemet med stämplar i passet.

 

6. Vad är ett terrorbrott?

I direktivet om bekämpning av terrorism från mars 2017 definieras terrorist och terroristrelaterade brott.

I direktivet framgår bland annat att uppsåtliga gärningar som kan betraktas som terroristbrott är de som syftar till att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning, att tvinga ett offentligt organ eller en internationell organisation att utföra eller att avstå från att utföra en viss handling, eller att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller i en internationell organisation.

Hot om att begå en sådan uppsåtlig gärning bör enligt direktivet också anses vara ett terroristbrott om det på grundval av objektiva omständigheter fastställs att hotet framfördes i ett sådant terrorismsyfte.

7. Hur ser EU:s terroriststrategi ut?

EU har en anti-terroriststrategi från 2005. Den står på fyra ben:

1.Förebygga: Att hantera grundläggande orsaker till radikalisering och rekrytering

2. Skydda: Att skydda både byggnader, infrastruktur och personer från eventuella terroristattacker

3. Förfölja: Att förstöra terroristers planerings- och organisationsförmåga som finansiering och kommunikation och lagföra dem

4. Agera: Att förbereda, hantera och minimera konsekvenserna av en terroristattack med bland annat bättre riskbedömningar och samordning mellan medlemsländernas ansvariga myndigheter.

I strategin understryks även vikten av samarbete med länder och partner utanför EU för att komma åt terrorister.

8. Vilka EU-lagar finns i dag för att bekämpa terrorism?

Flera lagar finns på plats som innehåller delar om att bekämpa terrorism som bland annat terrorismdirektivet, penningtvättsdirektivet och flygpassageraruppgiftsdirektivet.

9. Vad är PNR-direktivet?

I december 2015 enades EU-länderna och EU-parlamentet om det så kallade PNR-direktivet. PNR står för Passenger Name Record och innehåller information om passagerna som insamlas av flygbolag, till exempel namn, adress, telefonnummer, kreditkortsuppgifter, resplan, bagageinformation och platsnummer.

10. Hur bekämpar EU terrorism?

Att bekämpa terrorism är i första hand en fråga för de enskilda medlemsländerna och nationella myndigheter. I mycket handlar EU:s antiterrorismarbete om att stärka samarbeten mellan de brottsbekämpande myndigheterna i medlemsländerna och utbyta erfarenheter. Andra sätt som EU arbetar med frågan är att reglera ämnen som kan användas till sprängämnen och försvåra finansiering av terroristorganisationer. Man försöker även stoppa radikalisering och hatpropaganda på nätet genom olika samarbeten med exempelvis Facebook och Google.  Inom EU-samarbetet finns även Europeiskt centrum mot terrorism och en expertgrupp mot radikalisering, HLCEG-R, se nedan.

11. Vad är Europeiskt centrum mot terrorism – ECTC?

Europols europeiska centrum mot terrorism, ECTC vars huvudsyfte är att optimera användningen av befintliga verktyg som medlemsländerna har för att bekämpa terrorism. ECTC kan även underlätta samtal och utbyten med länder utanför EU.

12. Vad görs mot radikalisering?

Sedan sommaren 2017 träffas en expertgrupp mot radikalisering, HLCEG-R, med deltagare från medlemsländerna. Dess uppdrag är att ta fram ett antal rekommendationer för hur EU kan stärka och vidareutveckla det förebyggande arbetet mot radikalisering. Den lämnade i december 2017 en första rapport.

 

Terroristattacker 1970-2015

Storbritannien är det EU-land där flest har dött i terroristattacker mellan 1970 och 2015, därefter Spanien och Frankrike. De allra flesta dödsfallen skedde innan millennieskiftet.

 

Tidslinje

2001

Den 11 september och terroristattackerna i USA är starten på diskussioner om ökat samarbete för att bekämpa terrorism på EU-nivå. Av de dåvarande 15 EU-länderna hade bara sex (Storbritannien, Italien, Spanien, Grekland, Frankrike och Portugal) särskild lagstiftning gällande terrorbrott.

Terrorismbekämpning sätts för första gången på EU:s agenda vid ett extrainsatt möte för inrikes- och justitieministrarna i september.

I december samma år upprättade EU en förteckning över personer, grupper och enheter som anses vara inblandade i terroristdåd och som därför omfattas av restriktiva åtgärder. Listan ses över löpande.

2002

Rambeslutet om ”EU:s regler om terroristbrott och därmed relaterade påföljder” börjar gälla i juni och utgör en milstolpe för arbetet mot terrorism på EU-nivå. Där definieras bland annat vad ett terroristbrott är och att medlemsländerna ska kriminalisera terrorism och medhjälp därtill.

2004

I mars dödas 191 personer vid terroristattacker i Madrid, Spanien. Efter attacken ökar förståelsen för ett bättre gemensamt gränsskydd för EU-länderna. I ett uttalande från mars identifierar medlemsländerna för första gången kontrollen av de yttre gränserna som en viktig del av terrorismbekämpning.

I juni antas en uppdaterad handlingsplan för att motverka terrorism.

2005

Den 7 juli dödas 52 personer vid bombdåd i London, Storbritannien. EU-ländernas stats- och regeringschefer antar i december en EU-strategi för kampen mot terrorism.

2007

EU får en samordnare för terrorismbekämpning.

2008

I december antas ett direktiv om skydd av infrastruktur vid terroristattacker.

2011

Den 22 juli mördas 77 personer när Anders Behring Breivik skjuter unga på Utøya och en bilbomb detoneras i Oslo, Norge.

2013

Ministerrådet och EU-parlamentet antar ett direktiv om så kallade sprängämnesprekursorer, ofta olika typer av kemikalier, som är ämne som kan användas vid terroristattacker.

2014

Medlemsländernas utrikesministrar antar i oktober EU:s strategi mot terrorism och utländska stridande som har fokus på Irak och Syrien.

2015

EU-ländernas utrikesministrar antar i februari slutsatser som utgör en hörnsten i EU:s arbete mot terrorism utanför unionen.

EU-kommissionen lade i april fram en ny europeisk säkerhetsagenda med en rad förslag och planer som rör säkerhet där även gränsbevakning och organiserad brottslighet ingår.

Konkreta förslag ur agendan har därefter lagts fram:

1. Om skjutvapen (november 2015)

2. Kampen mot terrorism (december 2015)

3. Yttre gränsskydd (april 2016)

4. Säkerhetsindustri (september 2016)

5. Informationssystem (november 2016)

6. Terrorismfinansiering (december 2016)

7. Interoperabilitet (juni 2017)

8. Terrorism (oktober 2017)

I juni föreslår kommissionen gemensamma indikatorer för terroriststridande.

RAN, Radicalisation Awareness Network, lanseras. Nätverket består av över 3 000 experter i medlemsländerna och dess syfte är att förhindra och motverka radikalisering.

130 personer dödas vid flera terrordåd i Paris i mitten av november.

I november enas medlemsländerna och Europaparlamentet om nya regler för Europol för att stärka dess möjligheter att bekämpa terrorism så väl som IT-brott, reglerna började gälla i maj 2017. Kommissionen föreslår en revidering av direktivet för förvärv och innehav av vapen.

I december enas EU-länderna och EU-parlamentet om PNR-direktivet som samlar in uppgifter om flygpassagerare. Samma månad lanseras ett nytt förslag om att bekämpa terrorism.

2016

I januari lanseras Europols europeiska centrum mot terrorism, ECTC. Dess huvudsyfte är att optimera användningen av befintliga verktyg som medlemsländerna har för att bekämpa terrorism. ECTC kan även underlätta samtal och utbyten med länder utanför EU.

I februari släpper kommissionen en handlingsplan för att stärka kampen mot finansiering att terrorism.

Den 22 mars dödas 32 personer vid flera terroristattacker i Bryssel, Belgien.

EU-kommissionen sjösätter i april en plan på hur en ”europeisk säkerhetsunion” ska kunna bildas.

I maj föreslår kommissionen en förstärkning av fingertrycksdatabasen Eurodac.

I juni lade EU-kommissionen fram sju förslag på hur man ska förhindra unga att radikaliseras.

84 personer dödas när en person den 14 juli med en lastbil mejar ned personer i Nice, Frankrike.

I december föreslår EU-kommissionen en revidering av Schengens informationssystem, SIS.

Den 19 december utförs en terroristattack mot en julmarknad i Berlin, Tyskland, och tolv personer dödas.

2017

I februari antogs ett terrorismdirektiv som bland annat gör det straffbart att resa inom, från eller till EU för terroristsyften, att underlätta eller organisera sådana resor, genomgå utbildning i terrorsyfte och samla in medel som man vet ska användas i terrorsyfte.

I mars antog medlemsländerna i ministerrådet nya regler som att straffbelägga handlingar som att genomgå utbildning eller resa, och även att organisera eller underlätta sådana resor, för terroriständamål.

Under sommaren föreslår kommissionen en preliminär plan för ökad sammankoppling, så kallad interoperabilitet, av EU:s olika databaser för gränspassager och brottsbekämpning, ett förslag på att uppgradera brottsdomsregistret ECRIS, och stärka eu-LISA:s mandat.

I oktober lanserade EU-kommissionen ett antiterroristpaket med handlingsplaner om hur man ska hantera terroristpropaganda på nätet och skydda offentliga platser. Det innehåller dock inga skarpa förslag.

EU-parlamentet och medlemsländerna når i december en preliminär överenskommelse om stramare regelverk för pengatvätt och terroristfinansiering. Syftet med det nya regelverket är att göra det svårare att använda finanssystemet för att finansiera brotts- och terroristverksamhet och samtidigt stärka öppenhetsregler.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER