Den före detta chefen för Polens tillsynsmyndighet för finansmarknaden, KNF, åtalas för korruption och har häktats i två månader efter att en domstol fattat ett tillfälligt häktningsbeslut, uppger Reuters.

I Finland har man nått över tröskeln på 50 000 namnunderskrifter för ett medborgarinitiativ för att införa en lag om samtycke till sex i landet, skriver Yle. Initiativet måste nu behandlas i den finska riksdagen.

Som en följd av skattebedrägeriskandalen CumEx Files beslutade den franska Nationalförsamlingen på tisdagen att tillsätta en utredning, som ska undersöka olika upplägg och luckor i lagarna när det gäller att fly undan skatt i Frankrike i syfte att sätta stoppa för dem, skriver Le Monde.

EU-kommissionen publicerade i veckan sin årliga rapport över arbetet mot korruption i Rumänien. Rapporten är kritisk och pekar på att utvecklingen på vissa håll gått bakåt. Det socialdemokratiska regeringspartiet PSD överväger nu att ta rapporten till EU-domstolen.

– Vi måste använda alla verktyg och möjligheter för att försvara landet och folket, sade Nicuşor Halici, parlamentsledamot för PSD, enligt Romania-Insider.

Makedoniens tidigare premiärminister Nikola Gruevski ska enligt BBC ha sökt politisk asyl i Ungern efter att ha flytt sitt hemland där ett två års fängelsestraff för korruption väntar honom. Gruevski ska ha meddelat sitt beslut i ett Facebookinlägg som nu håller på att kontrolleras av makedonska myndigheter.

Sex personer misstänks ha förberett ett attentat mot Frankrikes president Emmanuel Macron. Personerna har enligt Le Figaro kopplingar till extremhögern och greps vid polisrazzior under tisdagen. De misstänkta har förhörts av fransk underrättelsetjänst och en förundersökning om medhjälp till terroristbrott har inletts, enligt L’Express.

Den ukrainska anti-korruptionsaktivisten Kateryna Gandziuk har avlidit tre månader efter att hon blev attackerad med ett frätande ämne av en okänd man, skriver TT/SvD.

Londonpolisen meddelade idag, fredag, att de inleder en brottsutredning om påstådda antisemitiska brott utförda av personer  inom Labourpartiet, rapporterar BBC.

Den spanska socialdemokratiska regeringen avser lägga fram ett lagförslag om att helt ta bort preskriptionstiden på sexualbrott mot barn, skriver El País. De enda brotten i Spanien som i dag inte har någon preskriptionstid är terrorism och folkmord. Beskedet kommer efter att det avslöjats att den spanska katolska kyrkan dolt barnövergrepp i årtionden.

Spansk polis har avslöjat ett tiggerinätverk där flera rumäner, varav många med handikapp, förts till Spanien där de tvingats tigga – ofta utklädda till mimare eller statyer, skriver TT/SvD.

Den EU-styrka som skyddar internationella fartyg från pirater utanför Somalias kust sprängde på söndagen en attackbåt tillhörande en grupp pirater, skriver DN.

Tyskland varnade inte andra EU-länder för ett gigantiskt bedrägeri som drabbade landets skattebetalare. Bedragarna kom i Tyskland över minst 50 miljarder kronor, genom en svindel med skatt på aktieutdelning, tills kryphålet täpptes till 2012. Då drog en del av dem vidare till Danmark, som bestals på 18 miljarder kronor fram till 2015. Nu ska den danske skatteministern prata allvar med Tyskland, rapporterar TT/SvD.

En tidigare SEB-chef bekräftar för Sveriges Television att omfattande skatteupplägg med aktieägartransaktioner i stor skala gjorts också i Sverige. Förfarandet ska ha syftat till att minska aktieägares skatt vid aktieutdelningar.

Bankens nuvarande Tysklandschef förnekar att sådana regelvidriga affärer ägt rum. Ekobrottsutredningar pågår utomlands men svenska skatteverket anser att det råder ett ”svårt bevisläge”.

Under minst ett decennium har en liten grupp finansmän och advokater tillsammans med världens största banker genomfört ett avancerat upplägg för att komma åt skattemedel i minst sex europeiska länder däribland Tyskland, Danmark och Norge. – Skadan är enorm, säger en tysk skatteexpert. Det handlar om minst 70 miljarder kronor, det visar en granskning som SVT och TT gjort under ett års tid i samarbete med ett internationellt journalistnätverk.

Den franske vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon utreds för att ha knuffat poliser och åklagare vid räder i hans hem och partihögkvarter. Han direktsände själv sina ilskna utspel i sociala medier. Franska myndigheter utreder om vänsterledaren använt EU-pengar på ett olovligt sätt, skriver TT/GP/AFP.

EU har beslutat om nya skärpta lagar för penningtvätt. Lagarna ska göra det lättare för nationella polisiära och rättsliga myndigheter att samarbeta vid gränsöverskridande brott. Även nya minimiregler för straff av penningtvätt införs, där maxstraffet lägst ska uppgå till fyra års fängelse. Företag ska också kunna dömas för penningtvätt. Medlemsländerna har nu två år på sig att lagstifta om detta.

Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy har fått avslag på sin överklagan gällande att slippa åtal för misstänkt korruptionsbrott, uppger SvD. Huruvida det blir någon rättegång eller ej är dock inte klart eftersom domstolen nu har att ta ställning till ytterligare en överklagan från ex-presidenten.

I dag måndag inleddes den franska rättegången mot Banque Suisse UBS AG och dotterbolaget UBS i Frankrike, i Paris.

Den schweiziska storbanken står åtalad för att ha skapat ett avancerat system för skatteflykt och därigenom hjälpt rika fransmän att smita undan fransk skatt på sina intäkter under åren 2004-2012.

Enligt den franska finanstidningen Les Echos kan uppåt 10 miljarder euro i skatt ha undanhållits.

En domstol i Bryssel har dömt en EU-tjänsteman att betala 500 euro i böter till en kvinnlig kollega som han slagit ansiktet samtidigt som han gjorde antisemitiska uttalanden i ett bråk juli 2015. Bråket började med att kvinnan konfronterade mannen för att denne bar omkring en skylt med den italienske fascisten Mussolinis namn på. Domaren anser att ”en EU-tjänsteman borde vara en förebild för respekten för mångfald och för lagen”. Det skriver belgiska Bruzz.

De senaste åren har samarbetet ökat mellan åklagare i olika EU-länder i fall som handlar om terrorism och det har blivit vanligare att åklagare i andra länder som utreder misstänkta terrorbrott vill ha information om kopplingar till Sverige, rapporterar Ekot.

Den undersökande tv-journalisten Marinova har blivit brutalt mördad i Bulgarien. Dödsorsaken uppges vara flera hårda slag mot huvudet och strypning, enligt åklagaren som har hand om fallet. Polisen utreder alla tänkbara motiv till mordet, såväl personliga som professionella kopplingar, rapporterar TT/SVT.

I februari mördades den slovakiske undersökande journalisten Ján Kuciak och hans partner. Nu misstänks minst två av deras mördare även ha haft åklagaren Petr Šufliarsky på sin dödslista, enligt Aktuality som citerar icke namngivna källor. Šufliarsky var åklagare i en rättegång mot Mikuláš Černák, Slovakiens störste maffialedare på 1990-talet.

EU-parlamentet bekräftade på torsdagen en tidigare överenskommelse med medlemsländerna om att göra det lättare för brottsbekämpande myndigheter att be sina motsvarigheter i andra länder att frysa eller konfiskera kriminellas tillgångar. Enligt Europol konfiskerades under 2016 bara 1,1 procent av kriminellas tillgångar i medlemsländerna.

Två namngivna män har pekats ut av Storbritannien som ryska underrättelseagenter och ansvariga för nervgiftattacken i Salisbury i mars, skriver TT/SvD. Nu hävdar Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov att en av männen också hjälpte den Moskvavänlige expresidenten Viktor Janukovitj att fly till Ryssland 2014.

I ett vittnesmål inför EU-parlamentets särskilda kommitté kring ekobrott och skatteflykt nyligen uppgav Andreas Frank, tidigare banktjänsteman i Schweiz, att landet kvarstår som ”alla skatteparadis moder” och fortsätter att inta en slapp attityd gentemot ekonomiska brottslingar.

Likaså vittnade visselblåsaren Rudolf Elmer om att även om gamla, generösa skatteregler avskaffats, så är nya ”lika skadliga” bestämmelser på väg att införas.

EU:s svarta lista över skatteparadis krymper i rask takt efter att EU i fjol ställde krav på reformer. I december 2017 fanns det 17 länder eller territorium på listan medan det nu, i oktober 2018, endast är sex kvar: amerikanska Samoa, Guam, Namibia, Samoa, Republiken Trinidad och Tobago och amerikanska Jungfruöarna.

EU-ländernas ekonomiministrar enades på tisdagen om att införa hårdare kontroller av in- och utförseln av kontanter till och från EU för att bekämpa finansiering av terrorism, skattefusk och pengatvätt.

– Den nya föreskriften ger oss de nödvändiga verktyg för att vara mer effektiva vid bekämpningen av sådana hot, sa Hartwig Löger, finansminister för värdlandet Österrike efter mötet.

De nya reglerna innebär bland annat att även sådant som bankcheckar, resecheckar och guld som har ett värde på 10 000 euro eller mer måste deklareras till tullmyndigheterna.

Under tisdagen kom EU-ländernas ekonomiministrar överens om nya regler för att enklare komma åt dem som fuskar med momsbetalningar. Enligt siffror som kommissionen presenterade nyligen förlorar medlemsstaterna 150 miljarder euro per år i moms på grund av fusk. Regeländringarna kommer att införas i början av 2020 och innebär ett ökat informationsutbyte mellan medlemsländerna.

Mot bakgrund av skandalen i Danske Bank, som misstänks ha tvättat pengar till ett värde av minst 53 miljarder danska kronor, fick EU-kommissionen vid en presskonferens i Bryssel på fredagen frågan om det inte är läge att sätta upp Danmark på EU:s svarta lista över länder där penningtvätt sker. Svaret från kommissionens talesperson Christian Wigand var att listan bara finns till för länder utanför EU. Han pekade också på att kommissionen i förra veckan presenterade nya förslag för att skärpa EU:s regler mot penningtvätt.

Sverige står tillsammans med Ungern, Polen, Irland, Danmark och Storbritannien utanför samarbetet kring en Europeisk åklagarmyndighet som ska utreda misstänkta brott mot EU-budgeten. Men statsminister Stefan Löfven (S) sade på onsdagen att Sverige kan komma att gå med.

– Vi har anledning att ser över det beslutet [att Sverige hittills stått utanför] med tanke på hur myndigheten har utvecklats, sade Löfven i riksdagens EU-nämnd på onsdagen.

Belgien lämnar inte ut den internationellt efterlyste rapparen Valtonyc till Spanien, där han dömts till flera års fängelse för sina låttexter. En domstol i Gent slår fast att texterna ryms inom yttrandefriheten och därmed inte är brottsliga, enligt TT/SvD.

Tysk polis grep på onsdagen en 31-årig rysk medborgare i Berlin. Mannen misstänks ha förberett en islamistisk bombattack i Tyskland 2016 tillsammans med en fransman som i fjol greps i Frankrike misstänkt för terrordåd.

Enligt den tyske åklagaren planerade de att använda sprängmedlet TATP för att göra en bomb och ”döda så många som möjligt,” skriver Euronews.

EU-kommissionen planerar att införa böter för att tvinga bolag som Facebook, Youtube och Twitter att ta bort propaganda för terrorism och extremt våld från sina sajter, avslöjar Financial Times. 

Julian King, EU:s säkerhetskommissionär, uppger i en intervju med tidningen att EU inte hittills sett tillräckliga framsteg från bolagens sida. Direktivet som förbereds ger internetbolag en timme på sig att avlägsna våldsbefrämjande material efter att det publicerats.

I dag fredag högtidlighålls årsdagen av de två terrorattackerna på La Rambla  i kuststaden Cambril i Katalonien. Bland annat kommer Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och kung Felipe att hedra offren för dåden vid en ceremoni i Barcelona. 15 människor dog och över 130 skadades när fordon körde på fotgängare, uppger TT/GP.

London drabbades på tisdagen av ett nytt, misstänkt terrorattentat när en 29-årig man körde på en grupp cyklister innan bilen kraschade in i en cementvägg.

Två personer fick föras till sjukhus, men kunde senare åka hem. Mannen greps kort efter dådet, som skedde i parlamentskvarteren i centrala delarna av huvudstaden. Brittisk polis genomförde senare under dagen flera razzior i Birmingham och Nottingham.

EU:s justitiekommissionär Vera Jourova  varnar i en intervju i Die Welt på tisdagen flera medlemsländer för att utfärda medborgarskap och ”gyllene pass” till personer från länder utanför EU, bland annat från afrikanska länder, Turkiet och Ryssland, i utbyte mot att personerna investerar i EU-länderna.

”En del medlemsländer måste göra mer för att försäkra sig om att medborgarskap inte ges till kriminella” sade hon.

Samlag utan uttalat godkännande ska enligt den nya lagen som den socialdemokratiske premiärministern Pedro Sánchez presenterade på tisdagen betänkas som våldtäkt, skriver De Volkskrant. Bakgrunden till lagförslaget är ett uppmärksammat fall från 2016 då fem män som anklagades för att ha gruppvåldtagit en 18-årig kvinna under tjurrusningen i Pamplona friades. Lagen liknar den svenska samtyckeslagen som trädde i kraft i början av juli.

Rumäniens president Klaus Iohannis har avskedat landets ledande korruptionsåklagare Laura Codruța Kövesi i enlighet med en dom från författningsdomstolen i maj, skriver Yle. Presidenten har länge vägrat avskeda den bland folket populära Kövesi, trots att landets vänsterregering har krävt det. Kövesi har lett anti-korruptionsmyndigheten sedan 2013 och under hennes tid har andelen dömda stigit kraftigt.

Lettlands centralbankschef Ilmars Rimsevics har mot sitt nekande åtalats för att bett om och accepterat en muta, enligt ett uttalande från landets riksåklagare. Utredningen om att Rimsevics tagit en muta på minst 100 000 euro har pågått i fyra månader och om han döms riskerar han elva års fängelse, skriver TT/SvD.

Tio personer har gripits runtom i Frankrike misstänkta för planering av terroristbrott riktat mot muslimer. Samtliga gripna kopplas till den radikala extremhögern i landet, rapporterar flera franska medier, enligt SVT.

Antalet terrorattacker i EU ökade med 45 procent 2017 jämfört med året innan. Nio medlemsländer rapporterade tillsammans 205 angrepp i fjol, mot 142 under 2016. Det rapporterar Europol i 2018 års trendrapport.

De flesta angreppen utfördes av etniska nationalister och separatister (137 av 205). Jjhadist-angreppen, som beskrivs varit de mest dödliga, dubblerades från 13 (2016) till 33 stycken 2017.

Med fler attacker 2017 skadades också fler personer det året: 844 stycken att jämföra med 379 året innan. Däremot var det färre som dog i terrorattacker i EU förra året, 68 att jämföra med 142 året innan.

Polis i 28 europeiska länder har kunnat gripa 95 misstänkta kreditkortsbedragare, varav en svensk, vid ett gemensamt tillslag, uppger Ekot. Totalt stod de gripna för omkring 20 000 misstänkt brottsliga transaktioner med stulna kreditkortsuppgifter – till ett uppskattat värde av mer ungefär 82 miljoner svenska kronor.

Den brittiska polisen för kontraterrorism har gripit en 29-årig finländsk man som misstänks för förberedelse av terrorbrott, enligt Yle.

Det kriminella gänget Osmanen Germania, med nära kopplingar till det turkiska regeringspartiet, har pekats ut som de som skulle göra verklighet av de misstänkta turkiska planerna på politiskt motiverade mord i Danmark, rapporterar Ekot.

EU-kommissionen vill satsa motsvarande 13 miljarder kronor för att förbättra medlemsländernas tullkontroller genom högteknologisk utrustning i syfte att hindra olaglig handel med förfalskade varor. Pengarna är en del av det ökade anslaget för gränsförvaltning som kommissionen föreslog på tisdagen.

Den danska säkerhetspolisen 2017 hade uppgifter om att Turkiet planerade politiskt motiverade mord på oppositionella Gülenanhängare i Danmark, enligt Ekot. I Turkiet är Gülen-rörelsen terrorstämplad och landets regering hävdar att den låg bakom den misslyckade statskuppen i Turkiet sommaren 2016.

Ukrainas premiärminister Volodymyr Hrojsman hotar att sluta om inte det ukrainska parlamentet röstar ja till att öppna en särskild antikorruptionsdomstol. Den lagstiftning som krävs för att domstolen ska kunna öppnas har mött hårt motstånd i parlamentet och fått massor av tillägg. På torsdag ska ledamöterna rösta om förslaget, skriver TT/SvD.