Brottsutredningen mot Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš, som misstänkts för bedrägeri, återupptas meddelar landets statsåklagare, enligt TT/GP. Fallet behöver utredas mer för att avgöra om det kan leda till åtal eller läggas ner, tillägger statsåklagaren.

EU-kommissionen har kommit fram till att Tjeckien måste betala tillbaka motsvarnade 100 miljoner kronor i EU-stöd som gått till koncernen Agrofert som tidigare ägdes av premiärminister Andrej Babiš. Kommissionen anser att det förekommit intressekonflikter trots att Babiš skrivit över ägarskapet för koncernen på närstående och att stöden betalats ut i strid med både europeisk och tjeckisk lag. Det rapporterar Český rozhlas som läst den läckta EU-granskningen. Tjeckien har två månader att svara på kommissionens invändningar. Premiärminister Andrej Babiš kallar dock redan nu resultatet ”absurt” och ”helt ogrundat”.

Maltas socialdemokratiske premiärminister Joseph Muscat väntas inom kort meddela att han avgår, skriver Times of Malta. Flera honom närstående medarbetare misstänks för inblandning i mordet på den grävande journalisten Daphne Caruana Galizia 2017.

En åklagare har i dag fredag åtalat EU-parlamentarikern Peter Lundgren (SD) för sexuellt ofredande, alternativt ofredande. Händelsen ska ha ägt rum på ett hotellrum i Nacka i mars 2018, enligt ett uttalande från Åklagarmyndigheten.

Som EU-parlamentariker har man immunitet men den kan tas bort genom en omröstning. Läs mer om hur den parlamentariska immuniteten fungerar.

EU-parlamentet röstade på torsdagen med siffrorna 500-91 för en uppmaning om att alla EU-länder bör ratificera Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor från 2011. Sju EU-länder har i dag inte gjort det.

Alla svenska EU-parlamentariker som deltog i omröstningen röstade för resolutionen förutom Sverigedemokraternas Peter Lundgren och Charlie Weimers som lade ned sina röster.

På Malta har en tjänsteman nära premiärminister Joseph Muscat avgått, rapporterar Ekot. Mannen har under morgonen förhörts av polis av allt att döma angående utredningen kring mordet på den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia för två år sen. Tjänstemannen misstänks ha band till den företagsledare som greps i förra veckan och som förekommer i den undersökning om korruption bland politiker och tjänstemän på Malta som journalisten höll på med när hon mördades.

Polismyndigheter i Europa har med stor framgång attackerat terrorrörelsen IS verksamhet på internet genom att slå ut flera servrar som användes av rörelsen, uppger det europeiska polissamarbetet Europol.

Svenska SIS leder arbetet med att ta fram en EU-standard för integritet och ansvarighet i offentlig upphandling. Men arbetet dröjer, först 2023 väntas standarden vara klar, skriver Upphandling24. 

Fritz von Weizsäcker, son till den tidigare förbundspresidenten Richard von Weizsäcker, blev attackerad på ett sjukhus i Berlin, uppger TT/SvD. Det var i samband med att Weizsäcker, som är läkare, höll en föreläsning under tisdagskvällen som en knivbeväpnad och misstänkt mentalt störd medelålders man attackerade honom. Skadorna som presidentsonen fick i samband med attacken var så allvarliga att han avled, trots försök att rädda hans liv.

Den man som misstänks ha agerat mellanhand i samband med mordet på Daphne Caruana Galizia kan benådas – om han avslöjar vem som egentligen ligger bakom bilbomben som dödade journalisten, rapporterar SVT. Det har gått drygt två år sedan den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia dödades i en bilbomb. Nyligen åtalades tre män för mordet och så sent som i torsdags greps ytterligare en man.

Tysk polis har gripit en man som misstänks för att ha planerat en terrorattack, skriver TT/Aftonbladet. I ett tillslag mot mannens lägenhet i Berlin hittades bland annat kemikalier och andra material som kan användas till bombtillverkning. Innan dess hade han deltagit i en chattgrupp som enligt åklagaren är känd inom islamistiska kretsar.

Sverige och övriga länder i Norden ses i internationella sammanhang som länder med låg korruption men enligt organisationen Transparency International har länderna fått allt mer problem.

– Det vi har sett är att tyvärr har det gått i fel riktning. Det har kommit fler sådan typer av affärer och exemplen är ju Swedbank, Ericsson och vi får väl se vad som händer med SEB här i veckan då, sade Ulrik Åshuvud är ordförande för Transparency International Sverige till Ekot.

Det turkiska inrikesministeriet meddelade på måndagen att sju tyska IS-medlemmar ska skickas hem senare i veckan. Turkiet förbereder också utvisning av elva franska IS-terrorister samt misstänkta jihadister från Nederländerna och Danmark, rapporterar Yle.

Det slovakiska parlamentets biträdande talman avgick på torsdagen på grund av sina kontakter med en affärsman som åtalats för att ha beordrat det uppmärksammade mordet på journalisten Ján Kuciak, skriver TT/SvD.

New York Times anklagar Viktor Orbán och Andrej Babiš – Ungerns och Tjeckiens premiärministrar – för missbruk av EU:s jordbruksstöd, rapporterar Ekot med hänvisning till en artikel i New York Times. Populistiska regeringar och oligarker i Öst -och Centraleuropa berikar sig själva eller nära vänner med hjälp av EU-bidrag, enligt granskningen.

EU-ländernas finansministrar väntas i december ge kommissionen i uppdrag att granska möjligheterna för att inrätta en oberoende myndighet med med uppdrag att se till att banker och andra finansiella institutioner följer EU-lagar om penningtvätt, skriver FT. Idén har uppstått efter att flera stora penningtvättsaffärer, bland annat Danske bank i Estland, uppdagats.

Brexit kommer att försämra svenska åklagares samarbete med brittiska brottsbekämpande myndigheter, enligt chefsåklagare Solveig Wollstad vid Eurojust, rapporterar Ekot.

Fransk polis har gripit en man i samband med ett skottdrama vid en moské i sydvästra Frankrike, rapporterar Yle. Två män - 74 och 78 år gamla - skadades vid skottlossningen som skedde i dag på eftermiddagen i Bayonne. De båda männen försökte förhindra gärningsmannen att tända eld på moskén. Den misstänkta mannen är 84 år gammal och har militär bakgrund, uppger polisen.

Den slovakiske affärsmannen Márian Kočner och tre andra åtalas för att ligga bakom mordet på den grävande journalisten Ján Kuciak i februari 2018, skriver Die Zeit.

EU:s finansministrar ska överväga att skapa en EU-myndighet mot penningtvätt: den ska ta ett bredare grepp och inte bara övervaka finanssektorn utan också fastigheter och andra sektorer, rapporterar Direkt/Di.

EU-länderna har bestämt att inrätta en Europeisk åklagarmyndighet, Eppo, för att bekämpa korruption och bedrägerier med EU-medel. Sex länder, däribland Ungern, Polen och Sverige, står utanför samarbetet. Men har sedan en tid tillbaka har Sverige ångrat sig och en statlig utredning kommer att tillsättas av regeringen under hösten för att nästa år ge besked om förutsättningarna för ett svenskt deltagande i Eppo, inklusive eventuella behov av lagstiftningsarbete och andra åtgärder. 

Istanbulkonventionen, som bland andra Sverige och 20 andra EU-länder har antagit, vill motverka våld mot kvinnor. Europaparlamentets största partigrupp, EPP, har nu gett moderaten Arba Kokalari uppdraget att föra gruppens talan i arbetet med att få de återstående EU-länderna att ratificera och implementera konventionen.  

– Våld mot kvinnor hotar enskildas trygghet och jämställdheten i stort. Därför krävs nu kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet. Istanbulkonventionen är ett viktigt steg för att nå dit, säger Arba Kokalari i ett uttalande till Europaportalen.  

Medlemsländernas EU-ambassadörer röstade på torsdagen för att den rumänska antikorruptionsåklagaren Laura Codruța Kövesi ska bli den första chefen för EU:s nya åklagarmyndighet Eppo. Länderna backar därmed från sin tidigare kandidat, fransmannen Jean-François Bohnert, och går på samma linje som EU-parlamentet som tidigare röstat för Kövesi. Sverige, som tillsammans med bland annat Ungern och Polen står utanför Eppo-samarbetet som ska granska misstänkta bedrägerier med EU-medel med start nästa år, deltog inte i omröstningen.

Ytterligare en kandidat att bli ny EU-kommissionär har hamnat i hetluften. Det är Belgiens Didier Reynders, som anklagas för omfattande korruption av en tidigare säkerhetsagent, skriver DN. Reynders tillbakavisar anklagelserna.

Jean-Marie Le Pen, 91, – grundaren av det franska högerextrema partiet Nationella fronten, nu Nationell samling – åtalas för missbruk av offentliga medel. Han misstänks ha använt EU-medel för att avlöna sina partimedarbetare - pengar som var öronmärkta för parlamentsassistenter i Bryssel och Strasbourg, skriver Yle.

Brottsutredningen mot Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš som misstänkts för bedrägeri läggs ner, enligt statsåklagaren. Det skriver TT/GP. Misstankarna har gällt oegentligheter kring ett EU-bidrag på två miljoner euro som betalades ut till miljardären Babišs bolag Agrofert för tio år sedan.

Richard Ferrand, talman i den franska nationalförsamlingen, utreds för finansiella oegentligheter, uppger TT/SvD. Ferrand, som har nära kopplingar till president Emmanuel Macron, nekar till anklagelserna.

För att stärka det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna i kampen mot terrorism har det nu bildats ett antiterrorismregister vid EU:s juridiska samarbetsorgan Eurojust, uppger Ekot. Antiterrorregistret som trädde i kraft den 1 september kommer att göra det möjligt att se samband mellan utredningar och åtal mot terrormisstänkta. 

Danmarks statsminister Mette Frederiksen vill nu se över möjligheterna att stärka övervakningen vid gränsen mot Sverige. Beskedet kommer efter att det blivit känt att två svenska män misstänks ligga bakom sprängattentatet mot danska Skattestyrelsen förra veckan, rapporterar Ekot.

I Frankrike har över 700 personer dömts sedan en ny lag, mot sexuella trakasserier på gator och i kollektivtrafiken,  trätt i kraft för ett år sedan, skriver den franska regeringen på twitter, rapporterar Ekot.

EU-kommissionen varnade på lördagen i tysk media för alltmer avancerade drönare som kan användas i terroristiskt syfte, uppger Yle.

Parlamentet i Ukraina röstade nyligen för att personer mellan 18 och 65 år, som dömts för sexualbrott mot barn kan tvingas till kemisk kastrering, rapporterar Ekot. Flera människorättsorganisationer riktar kritik mot den nya lagen och kräver att landets president lägger in sitt veto.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš stäms nu av tjeckiska Transparency International för förtal, rapporterar Ekot. Babiš utreds redan sen ett år av EU för jäv och för att ha mottagit felaktiga EU-bidrag i mångmiljonbelopp. Pengarna har gått till företag, som premiärministern kontrollerar. 

Hans retorik mot kritikerna har varit aggressiv och han kallar genomgående Transparency International för Korrupta Transparency vilket organisationen nu stämmer honom för.

Polisen i Tyskland har gripit ytterligare två personer efter mordet på den kristdemokratiske politikern Walter Lübcke, där personen som erkänt mordet är känd som högerextrem, uppger Ekot. Också inrikesminister ser allvarligt på situationen.

Den 45-årige mannen är sedan tidigare dömd för rasistiskt våld. Under onsdagen erkände han mordet på den kristdemokratiske regionpolitikern Walter Lübcke, meddelade inrikesministern Horst Seehofer till AP, enligt SVT. Mannen är känd för polisen sedan tidigare, och har en bakgrund i den våldsbejakande högerextrema miljön i Tyskland.

Tyska riksåklagaren har väckt åtal mot åtta medlemmar i den högerextrema gruppen Revolution Chemnitz. Männen ska ha förberett terrordåd 2018 och försökt störta regeringen i Berlin, rapporterar SvD.

Under fjolåret fick det tyska stödnumret för kvinnor som utsatts för våld 42 000 samtal vilket är en ökning med tolv procent, enligt Süddeutsche Zeitung. Det är femte året på rad som antalet stiger och familjeminister Franziska Giffey tolkar det som ett gott tecken att fler kvinnor tar ett första steg mot att lämna ett våldsamt förhållande.

Belgisk antiterrorpolis har gripit en man misstänkt för att ha planerat en attack mot USA:s ambassad i Bryssel, enligt åklagarmyndigheten. Det rapporterar TT/GP.

En demonstration i Tjeckiens huvudstad Prag mot landets premiärminister beskrivs som den största i landet sedan den så kallade sammetsrevolutionen 1989, när den kommunistiska regimen störtades, skriver TT/NSD. På banderollerna syntes budskap som "avgå!" och "vi har fått nog". Demonstranter bar också den tjeckiska flaggan och EU-flaggan.

Det blir inget åtal av den förtalsanmälan som EU-parlamentarikern Peter Lundgren (SD) gjort mot den tidigare partikollegan Kristina Winberg.

–Det finns inte tillräckligt starka skäl för allmänt åtal, säger justitiekansler Mari Heidenborg till SVT Nyheter.

Nederländerna väcker åtal mot tre ryssar och en ukrainsk medborgare med anledning av det malaysiska passagerarplanet MH17, som sköts ner över Ukraina i juli år 2014. Rättegången sker sannolikt i deras frånvaro eftersom Ryssland vägrar att samarbeta, enligt Yle.

Under tisdagen avslog domstolen Nicolas Sarkozys överklagan. Rätten kom även fram till att det finns skäl att pröva Sarkozys advokat Thierry Herzog och domaren Gilbert Azibert, rapporterar BFMTV/SVT. Detta är första gången som en president, under den nuvarande femte franska republiken, ställs inför rätta för korruption.

På måndagen utfrågades Europeiska rådets ordförande, polacken Donald Tusk, i ett utskott i det polska parlamentetet gällande ett misstänkt momsbedrägeri under tiden Tusks parti ledde landet, rapporterar Politico. Utfrågningen, ledd av regeringspartiet Lag och rättvisa, tolkas av vissa som ett sätt att försvaga Tusk inför nästa presidentval där han väntas ställa upp.

– Jag hyser inga illusioner. Jag är inte här eftersom jag har några förhoppningar om att nå sanningen [i frågan], sade Tusk under utfrågningen.

En person som enligt Der Spiegel har kopplingar till extremhögern har misstänkts för mordet på den tyske lokalpolitikern Walter Lübcke i början av månaden. Tidningen skriver att det i dagsläget dock är oklart om dödsskjutningen är politiskt motiverad.

Österrikes tidigare vicekansler Heinz-Christian Strache utreds av en särskild korruptionsåklagare, rapporterar den österrikiska nyhetsbyrån APA. Enligt nyhetsmagasinet Profil, som hänvisar till anonyma källor i rättsväsendet, gäller misstankarna ett brott som kan liknas vid den svenska rubriceringen trolöshet mot huvudman, rapporterar TT/SvD.

En mordmisstänkt grekisk politiker och en korruptionsanklagad lettisk borgmästare hoppas på EU-parlamentet för att kunna slingra sig ur rättvisans grepp på hemmaplan, skriver SvD. Parlamentarikerna är åtalsimmuna men det kan hävas av EU-parlamentet.

Det råder fortsatt stor mystik kring mordet på en tysk politiker nära staden Kassel, rapporterar Ekot. Efter dådet för en månad sedan söker polisen fortfarande efter gärningspersonen. Att dådet hyllats av högerextrema kretsar i sociala medier har väckt spekulationer om ett politiskt motiverat mord.

Utländska reaktioner efterlyses när inrikesminister Mikael Damberg håller en EU-frukost om arbetet med en gemensam IS-tribunal, skriver TT/SvD. Damberg vill gärna att fler länder engagerar sig.

EU har fått klartecken att förhandla med USA om utbyte av brottsbevis som samlas in på nätet, rapporterar Ekot. I dag fungerar det dåligt då europeiska och amerikanska lagar skapar motstridiga skyldigheter för tjänsteleverantörer.

Regeringen vill inrätta en internationell domstol, där misstänkta IS-terrorister som har stridit i Syrien och Irak ska ställas till svars. Just nu pågår ett expertmöte i Stockholm med deltagare från elva EU-länder, uppger Ekot.

Både inrikesministern och rikspolischefen har gett en hjälpande hand – men det räckte inte. Chefen för Polismyndighetens internationella enhet Ann-Marie Orler får inte toppjobbet som vice chef för Europol, skriver SvD.

Ledaren för det rumänska socialdemokratiska regeringspartiet PSD, Liviu Dragnea, sätts i fängelse på 3,5 år efter att landets högsta domstol på måndagen slagit fast ett tidigare domslut, rapporterar Romania-Insider. Liviu Dragnea, en av Rumäniens mest inflytelserika politiker, dömdes i fjol för att ha låtit en statlig myndighet avlöna två partimedlemmar för jobb som inte fanns.

Sverige vågar inte utreda Swedbanks penningtvätt. Det anser penningtvättsavslöjaren Bill Browder. Finansmannen överväger nu att dra de svenska åklagarna till domstol, enligt SvD. Den brittisk-amerikanske finansmannen Bill Browder skräder inte orden om Sveriges förmåga att motarbeta penningtvätt och införa en nationell Magnitskij-lag.

– I Sverige är det mycket prat och lite verkstad, sade han på en pressträff i Stockholm på måndagen.

Samtidigt som söndagens EU-val röstade Rumänien mot en ny lag som det socialdemokratiska regeringspartiet PSD föreslagit som skulle ge amnesti för politiker som dömts för korruption. Den icke-bindande folkomröstningen hölls på uppdrag av president Klaus Iohannis som även uppmanade PSD att avgå efter att partiet dessutom fått ett dåligt resultat i EU-valet, rapporterar Romania-Insider.

Socialdemokraterna vill tillsätta en ny arbetsgrupp som ska arbeta mot korruption i EU, rapporterar TT/Di. Gruppen är tänkt att ligga under den Europeiska åklagarmyndigheten, som regeringen först var kritisk emot men nu stödjer, och fokusera på förbyggande åtgärder.

Moderaterna vill att EU inrättar en europeisk polisstyrka för att bekämpa illegala vapen och narkotika inom Europa. Styrkan ska även kunna operera i Sverige. – Den blir en helt central del om vi ska vinna kriget mot narkotika och de illegala vapnen, säger Tomas Tobé, partiets huvudkandidat i EU-valet, skriver Sydsvenskan/TT.

Tragiska dödsfall och terrorism ställdes mot frihet och tradition i söndagens schweiziska folkomröstning. Befolkningen valde att lägga sig i linje med EU:s regler och röstade för strängare vapenlagar i ett av Europas vapentätaste länder, rapporterar TT/SVT. Dessutom röstade en majoritet. över 66 procent, för nya skatteregler, som ska minska risken för skatteplanering och förhindra att Schweiz betraktas som ett skatteparadis av EU.

EU-ländernas utrikesministrar har beslutat att unionen från och med idag, fredag, för första gången ska kunna införa inreseförbud och ekonomiska sanktioner mot personer eller enheter som befinner sig utanför EU och är ansvariga för cyberattacker eller försök till cyberattacker. Även de som på olika sätt stöder sådana attacker eller är delaktiga på annat sätt ska kunna bestraffas med sanktioner och inreseförbud.

En italiensk åklagare har inlett en förundersökning mot landets inrikesminister tillika ledare för högerpopulistiska Lega, Matteo Salvini, för att olovligen ha utnyttjat polisresurser för partipolitiska kampanjer, rapporterar The Guardian. Enligt tidningen La Republica ska Salvini bara ha tillbringat 17 dagar på sitt inrikesministerium sedan årsskiftet, övrig tid ska han ha flugits runt i landet av polisen för valmöten.

Sverige står värd för ett internationellt expertmöte om  att inrätta en folkrättstribunal för misstänkta IS-terrorister, uppger Ekot. Hittills har Nederländerna, Storbritannien  och Frankrike tackat ja, enligt inrikesminister Mikael Damberg.

Svenska ESF-rådet, en statlig myndighet som delar ut EU-bidrag ur bland annat Europeiska socialfonden, har via ett avancerat upplägg använt EU-medel för att betala myndighetens informationskampanjer. Det avslöjar DN i dag torsdag.

Enligt uppgifterna ska ESF-rådet ha startat ett EU-projekt, som drevs av ett externt konsultbolag med stöd av EU-medel. Dit har myndigheten sedan skickat fakturor på minst fyra miljoner kronor, bland annat för generaldirektörens videoblogg. Enligt generaldirektören Lars Lööw har agerandet brutit mot EU:s regler och en internutredning pågår.

I Italien har statssekreteraren Armando Siri tvingats avgå efter misstankar om korruption, uppger Ekot. Misstankarna mot Legapolitikern och statssekreteraren Armando Siri har hotat att spräcka det italienska regeringssamarbetet.

Flera svenska partier driver inför EU-valet kravet på en europeisk åklagarmyndighet som ska arbeta mot terrorism. Men Säkerhetspolisen säger blankt nej och anser att det finns risk att deras verksamhet för att bekämpa terrorism kommer att försvåras, rapporterar Ekot.

Åklagarmyndigheten har fått i uppdrag att ansluta sig till en teknisk lösning som gör att frågor och svar om digital bevisning enligt europeiska utredningsordern, EIO, kan utbytas mellan åklagare i EU-länderna.

– Genom att svenska åklagare kan utbyta information om bevisning med andra åklagare inom EU förkortas utredningstider och vi kan agera snabbare i kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) i ett uttalande.

I en rapport från Europarådets organ mot korruption, Greco, listas 15 rekommendationer som Sverige bör genomföra för att minska risken för korruption i landet. Greco konstaterar att mutor är mycket sällsynt i Sverige men intressekonflikter och "vänskapskorruption" är vanligare. Mer medvetenhet om dessa former av korruption är nödvändig när det gäller landets högsta tjänstemän och polispersonal menar Greco.

– Sverige har en lång tradition av en mycket låg nivå av korruption och det är glädjande att Greco uppmärksammar det. Vi kommer nu att analysera rapporten, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i ett pressmeddelande på fredagen.

Cyperns justitieminister, Ionas Nicolaou, avgick i dag torsdag sedan landets polis kritiserats för att ha brustit i utredningen kring en misstänkt seriemördare. De tre senaste veckorna har fyra kroppar, varav två unga flickor, hittats i närheten av Nicosia. Men den misstänkte, en 35-årig arméofficer, har erkänt sju mord, och kritiker anser att polisen slarvat i att undersöka rapporterade försvinnanden. De flesta offer var utländska hembiträden, uppger Politico.

Totalt fyra personer har gripits i Frankrike misstänkta för att ha planerat en terrorattack, uppger TT/Aftonbladet. Måltavlan för de planerade attackerna ska bland annat ha varit säkerhetspolisen. Franska myndigheter beskriver planerna som extremt våldsamma.

Stödet för Bulgariens premiärminister Bojko Borisov har sjunkit till 28 procent, enligt opinionsundersökningsföretaget Alpha. Detta efter avslöjandet för en månad sedan att ett flertal toppolitiker i hans parti – Gerb – har skaffat lyxlägenheter till en bråkdel av marknadspriset. Bulgariens justitieminister, två statssekreterare och Gerbs viceordförande har hittills fått avgå på grund av att de har köpt lyxlägenheter till låga priser, rapporterar Financial Times som också uppger att detta omöjliggör för EU att släppa på den fördjupade övervakningsmekanism som Bulgarien är underkastat sedan EU-inträdet 2007.

I  Nordirland har terrorgruppen Nya IRA bett om ursäkt för man dödade journalisten Lyra McKee under en sammandrabbning i gränsstaden Londonderry i förra veckan. Enligt IRA ska hon ha stått ”bredvid fiendestyrkorna” men enligt en video som SVT visade på onsdagen kvällen står hon längst bak i en folksamling.

Människorättsorganisationen Amnesty Internationals Nordirlandchef Patrick Corrigan ifrågasätter ursäkten:  

– De har bett om ursäkt för mordet på Lyra McKee, men det är inte uppriktigt menat. Det är ett försök att begränsa skadorna som PR-specialister skulle kalla det. De vet att människor över hela den irländska ön är oerhört arga och ogillar dem i allra högsta grad. Och det här är nog deras sätt att försöka undgå den vreden så att de kan fortsätta sin kamp.

En 21-årig man döms till 30 års fängelse för ett uppmärksammat mord på den bulgariska tv-journalisten Viktoria Marinova, enligt TT/VT. Det var i oktober förra året som 30-åriga Viktoria Marinova blev överfallen när hon var ute och joggade i den bulgariska staden Ruse, varpå hon blev våldtagen och mördad. Hon är en av fyra journalister som mördades i Europa förra året.

Internetföretag kan få böta upp till fyra procent av sin omsättning om man inte inom en timme tar bort rapporterad terrorpropaganda. Men något ”terrorfilter” krävs inte. Med 308 röster mot 204 godkände Europaparlamentet på onsdagen ny antiterroristlagstiftning som ska förhindra radikalisering och rekrytering. Det parlament som väljs i slutet av maj får nu i uppdrag att förhandla fram den slutliga utformningen av lagen tillsammans med ministerrådet.

EU:s banktillsynsmyndighet, EBA, avslutar sin utredning kring huruvida de estniska och danska finansinspektionerna agerat i strid med EU-lag när det gäller penningtvätthärvan i Danske bank och dess filial i Estland. Det skedde efter att styrelsen i EBA igår tisdag beslutade att avvisa ett föreslaget uttalande om att brott förekommit.

En talesperson för EU-kommissionen, som begärt granskningen, sade på onsdagen att man än så länge bara sett en kortare analys och att man inväntar en längre analys av nedläggningsbeslutet.

Nya skärpta bestämmelser i fråga om hemmagjorda sprängämnen antogs i går tisdag av EU-parlamentet. Flera nya kemikalier, bland annat svavelsyra som användes i bomber vid terrorattackerna i Paris och Bryssel 2016 och i Manchester 2017, sätts på EU-listan över ämnen som är förbjudna att köpa för vanliga medborgare. Även kraven som omfattar försäljning av andra ämnen som kan ingå i hemmagjorda bomber skärps. Reglerna kommer hädanefter också att omfatta handelsplatser på internet.

Den före detta VD:n Martin Winterkorn och fyra andra högre chefer i företaget, åtalas i Tyskland för bedrägeri, skriver Yle. 2015 upptäckte amerikanska miljöskyddsmyndigheter att Volkswagen hade installerat teknik i sina dieselbilar för att manipulera utsläppsresultat till sin fördel då bilarna testas. Skandalen påverkade miljontals bilar i världen, och ledde till att en rad liknande fusk av andra biltillverkare upptäcktes. Om Martin Winterkorn döms kan han få fängelse i upp till 10 år.

Den förre soldaten Miroslav Marček har enligt TV Markíza erkänt mordet på den slovakiske journalisten Ján Kuciak och dennes fästmö för drygt ett år sedan. Den kontroversielle affärsmannen Marian Kočner misstänks ha beställt mordet. Journalisten Kuciak granskade bland annat kopplingar mellan den italienska maffian och personer i det socialdemokratiska regeringspartiet Smer.

Det är sjunde gången som rysk polis försöker få Interpol att gripa den amerikanskfödde finansmannen och Rysslandskritikern Bill Browder. Det framgår i ett brev till Interpol som nyhetsbyrån Reuters tagit del av, skriver TT/SVT.

Internetföretag kan framöver tvingas ta bort terrorpropaganda som sprids på deras plattformar snabbt, senast inom en timme efter att de fått order från en myndighet i ett EU-land. Det är innebörden i ett lagförslag som i går måndag antogs av EU-parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter, Libe. Däremot behöver bolagen inte själva sortera bort olaglig terrorinformation via filter, enligt förslaget som nu går vidare till omröstning i hela parlamentet.  

Frankrike kommer inte att ta hem franska jihadister som är fångar i Syrien efter IS kollaps, meddelar inrikesminister Christophe Castaner, enligt Ekot. I början av mars var regeringen redo att ta emot runt 250 män, kvinnor och barn, men övergav planen då den allmänna opinionen var starkt emot det.

– Det är något som inte stämmer, säger Olof Hallström verksjurist på Ekobrottsmyndigheten till Dagens Nyheter som svar på frågan varför det är så få anmälningar om regelbrott i samband med att EU-stöd utbetalas i Sverige. När det gäller anmälningsfrekvensen för andra bidrag som myndigheter betalar ut i Sverige ligger anmälningsfrekvensen, enligt Olof Hallström, på 10 procent medan EU-utbetalningarna som också sköts av svenska myndigheter bara har en anmälningsfrekvens på några promille.

En belgisk utredning varnar för att belgiska poliser inte granskas tillräckligt, vilket ökar risken för mutbrott och korruption, skriver De Standaard. Man pekar bland annat på att polisen infiltrerats av kriminella som betalar hundratusentals euro i utbyte mot information.

– Kriminella disponerar över allt större summor pengar. Vissa poliser kan inte stå emot det, säger Thierry Gillis som lett utredningen.

Under sitt tal i Europaparlamentet i dag, onsdag, sade statsministern Stefan Löfven (S) att hans regering kommer att föreslå den svenska riksdagen att Sverige ska delta i den europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, vars främsta syfte är att utreda brott med EU-medel. Det har länge varit omstritt huruvida Sverige ska vara med i Eppo efter att riksdagen tog ställning mot förslaget för två år sedan. Senast i mars sade inrikesminister Mikael Damberg till Europaportalen att Socialdemokraterna ville utreda frågan.

Brittisk polis utreder två försök till järnvägssabotage som man misstänker har en koppling till brexit. Anordningar av någon form hittades av järnvägsarbetare vid spår i centrala England den 21 och 27 mars. Ingen av dem orsakade några störningar i tågtrafiken.

– Vår preliminära bedömning gör att vi tror att det har med Storbritanniens utträde ur EU att göra, säger Sean O'Callaghan vid den brittiska transportpolisen i ett uttalande, enligt TT/Aftonbladet.

Wojciech Kudelski, tidigare borgmästare i Siedlce i östra Polen, knivhöggs på måndagsmorgonen utanför sitt hem och vårdas för livshotande skador, skriver Polskie Radio. I januari knivmördades borgmästaren Paweł Adamowicz i Gdańsk. De två politikerna tillhör och tillhörde regeringspartiet Lag och rättvisa respektive oppositionspartiet Medborgarplattformen.

Danska medborgare som varit aktiva i terrororganisationen IS och får barn under tiden kommer inte att få föra medborgarskapet vidare. Det är innebörden av en ny uppgörelse mellan danska regeringen och Dansk Folkeparti, uppger SVT.

18-årige Ivan Luzin är den förste att dömas under en ny rysk lag från december i fjol som gör det brottsligt att uppmana underåriga att delta i olagliga protester, skriver BBC. Luzin – som stödjer oppositionelle Alexej Navalnyj – ska ha hållit upp en skylt till stöd för två fängslade aktivister samtidigt som två 16-åringar följt med honom. Han döms till böter på motsvarande 2 900 kronor men tänker överklaga.

Utrikesminister Timo Soini, tidigare partiledare för Sannfinländarna, anfölls av en person vid ett valmöte i Vanda under söndagen, skriver Yle. Mannen som attackerade ska ha haft Soldiers of Odin-emblem på sina kläder. Soini berättade för personer kring honom att mannen försökt slå honom och att säkerhetspersonal lyckades brotta ner angriparen.

I en omfattande razzia greps på fredagen elva personer misstänkta för att ha planerat terrordåd i Tyskland. Enligt myndigheterna handlade det om en planlagd attack med islamistiska motiv, rapporterar SVT.

Dödsskjutningen av tre människor på en spårvagn i Utrecht i måndags utreds som terrorism. Den misstänkte gärningsmannen ska förklaras häktad under fredagen, uppger Yle.

Europaparlamentets Libe-utskott röstade i dag torsdag för att den europeiska åklagarmyndigheten Eppo också ska få befogenheter att utreda terrorbrott och organiserad brottslighet samt väcka åtal. I dagsläget har Eppo endast rätt att handlägga bedrägerier med EU:s medel. EU-parlamentet måste dock också komma överens med medlemsländerna för att ändringen ska bli verklighet.

Spridningen av videon från terrordådet i nyazeeländska Christchurch på sociala plattformar är en påminnelse om att EU nu snabbt måste införa den föreslagna lagen om terrorpropaganda.

Det menade på onsdagen kommissionärerna Dimitris Avramopoulus och Julian King. Enligt King spreds 1,5 miljoner kopior av videon via Facebook under det första dygnet och på Twitter retweetades en videokopia varje sekund. Kommissionärerna uppmanar nu plattformarna att förhindra att liknande material publiceras och att rensa bort falska användarkonton.

– Facebook har fortfarande 116 miljoner falska konton på sin sajt, sade Julian King.

De rekommenderar också det kommande EU-toppmötet att ytterligare samordna medlemsstaternas säkerhetsåtgärder och att öka informationsutbytet sinsemellan.

Turkisk underrättelsetjänst kommer att utreda dådet i nederländska Utrecht för att kunna avgöra om det var en terrorattack eller om det är familjerelaterat, säger landets president Recept Tayyip Erdoğan till den turkiska tv-kanalen Ülke TV, rapporterar SVT.

Nederländsk polis och åklagare utreder terrorism som ett möjligt motiv bakom måndagens attack i Utrecht där tre personer dödades med hänvisning till ett brev som ska ha hittats i den skyldiges flyktbil. Samtidigt utesluter man inte andra möjliga motiv, rapporterar public service NOS.

Nederländernas premiärminister Mark Rutte säger sig vara djupt oroad och håller krismöte med regeringen sedan tre personer dött och nio skadats efter att en person öppnat eld på en spårvagn i nederländska staden Utrecht på måndagen. Även på andra håll i staden ska skjutningar ha skett enligt landets anti-terrorpolis NCTV, uppger Ekot. Höjd hotberedskap har införts och dådet utreds som ett terrorbrott. Polisen jagar en 37-årig skytt men utesluter inte att det kan röra sig om fler gärningsmän.  

Rumänien är det senaste av EU-länder där landets regering anklagas för att urholka demokratin. Varje dag protesterar studenter och jurister. De kräver att regeringen drar tillbaka sina lagförslag som försvagar landets antikorruptionslagar, rapporterar SVT.

EU:s justitieministrar sade i dag ja till ett direktiv som anger hur juridiska representanter hos internetoperatörer, samt företag som Facebook och Google, ska utses när det gäller utlämnande av elektroniska bevis (som mejl, samtal och sms) i EU. Direktivet är nära kopplat till e-bevisförordningen, som redan antagits av rådet, och innebär också att bolag och deras jurister kan straffas om bevis inte utlämnas.

Ministrarna diskuterade också ett förhandlingsmandat som rör e-bevisutbyte med USA. Men då EU-parlamentet ännu inte godkänt e-bevisförordningen bedöms det kunna antas av rådet först i juni. Flera länder, bland dem Sverige, betonade vid mötet att grundläggande rättigheter i EU och länders grundlagar måste följas i utbytet med USA, erfar Europaportalen.

Sveriges inrikesminister Mikael Damberg vill ha en internationell tribunal för IS-terrorister, nu får han i alla fall ett annat land på sin sida. Tysklands inrikesminister säger att förslaget är bra, enligt SVT.

IS-terrorister ska kunna dömas för krigsbrott som våldtäkter och massavrättningar i en internationell tribunal. Det anser den svenska regeringen som vid EU:s rådsmöte för rättsliga och inrikesfrågor i dag torsdag kommer att ta upp förslaget. 

– Jag menar att Europa har ett ansvar för att gå till botten med tanken på att inrätta en tribunal, säger inrikesminister Mikael Damberg, S, till Ekot.

Motsvarande flera miljarder kronor i svarta pengar misstänks ha tvättats via Nordea. Det handlar om enorma belopp – en del kopplade till personer nära Rysslands president Vladimir Putin, rapporterar Ekot.

Den populära rumänskan Laura Codruța Kövesi som kan bli chef för EU:s åklagarsamarbete Eppo och tidigare var korruptionsåklagare i Rumänien, har kallats till nya förhör av regeringens nytillsatta åklagarsektion som fått fria händer att inleda utredningar om brott bland domare och åklagare. Hon anklagas nu själv för bland annat missbruk av tjänsteutövning och tagande av muta, enligt Romania Insider.

Italiensk underrättelsetjänst varnar i ett dokument till det italienska parlamentet för att rasistiska attacker mot migranter och flyktingar kan komma att öka inför EU-valet i maj. Antalet fyskiska angrepp har stigit från 46 år 2017 till 126 under 2018, då det högerextrema partiet Lega och populistiska Femstjärnerörelsen bildade en koalitionsregering. Analytikerna uppger att högerextrema grupper är uttalat aktiva och fokuserar på främlingsfientlig propaganda.

Rumäniens tidigare chef för arbetet mot korruption – Laura Codruţa Kövesi –kan trots att hon saknar stöd från sitt hemland bli chef för den nya Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo. Det vill åtminstone de utskott i EU-parlamentet som har hand om frågan. Det slutliga beslutet fattas av EU-parlamentet tillsammans med EU-ländernas regeringar.
Sverige står utanför Eppo-samarbetet, som ska utreda bedrägerier med EU-medel.

Europaparlamentets särskilda skatteutskott, Tax3, uppmanade på onsdagen EU-kommissionen att genast ta fram ett förslag om en europeisk finanspolis som ska beivra ekobrott och skatteflykt. Man föreslår också att EU får en egen myndighet som övervakar misstänkt penningtvätt. Sju medlemsländer pekas också av utskottet ut som misstänkta skatteparadis: Belgien, Cypern, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna.

Ukrainas före detta president Viktor Janukovytj använde 2011 ett konto i Swedbank för att slussa omkring 34 miljarder kronor ut ur landet. Det avslöjar Uppdrag granskning i dag onsdag. Pengarna kan enligt SVT-redaktionen kopplas till en misstänkt muta och uppges ha varit kända av Swedbank.

Vem blir Europeiska åklagarkammarens, Eppo:s, nya chef? Europaparlamentet ska i dag tisdag hålla en utfrågning med tre kandidater: fransmannen François Bohnert, rumänskan Laura Codruţa Kövesi och tysken Andres Ritter. Sverige står utanför samarbetet inom Eppo, som rör bedrägerier med EU-medel men som också kan komma att omfatta terrorbrott.

Rumäniens nya åklagarsektion har startat en brottsutredning mot EU-kommissionärerna Frans Timmermans och Věra Jourová, samt Augustin Lazar, Rumäniens riksåklagare och Angela Cristea, högsta chefen för EU-representationen i Rumänien. Anmälan kommer, enligt Romania Insider, från sajten Luju.ro och rör missbruk i tjänsten, förfalskning och tillsättandet av en grupp mot organiserad brottslighet.

EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas vill inte kommentera anklagelserna som hittills enbart figurerat i media. Han påminner dock om att kommissionärerna lyder under EU-regler när de är i tjänst och omfattas av immunitet. Detta enligt avtal som också Rumänien ställt sig bakom.

Sexövergreppen mot minderåriga och den allvarliga krisen inom den katolska kyrkan har föranlett påve Franciskus att kalla till ett historiskt krismöte i Rom som börjar i dag torsdag. Sammanlagt 190 höga katolska ledare, bland dem 114 biskopar från fem kontinenter, ska diskutera vad kyrkan mer kan göra för offren och hur brotten ska stoppas, rapporterar Le Monde.

Moderaterna kan likt Socialdemokraterna komma att öppna för ett svenskt medlemskap i  EU:s åklagarsamarbete Eppo. M har hittills sagt nej, men analyserar nu frågan internt, enligt riksdagsledamoten Tomas Tobé (M).

– Vi har hittills inte sett något europeiskt mervärde utifrån den nuvarande formen som framförallt handlar om kontrollen av EU-bidrag. Men om exempelvis terroristbrott skulle komma in som en befogenhet för Eppo, vilket kommissionen föreslagit, då lär vi som parti fundera på frågan om det finns ett mervärde, säger Tomas Tobé till Europaportalen.

Hon vågade utmana korrumperade politiker i hemlandet Rumänien – och fick sparken. Nu kan Laura Codruța Kövesi få jobbet som EU:s högsta åklagare. Men den rumänska regeringen gör allt för att stoppa utnämningen, skriver DN.

EU-parlamentet och rådet kom på måndagen överens om nya regler som ska förhindra terrorister att använda hemmagjorda sprängmedel. Reglerna går bland annat ut på att nya kemikalier läggs till på listan över förbjudna ämnen, att det ska bli svårare att köpa förbjudna ämnen och att större krav ska ställas på nätförsäljare att även de ska rapportera om inköp som är misstänksamma. De nya reglerna måste formellt godkännas av EU-parlamentet och rådet innan de kan träda i kraft.

En regional domstol i Rumänien har bett EU-domstolen om förhandsbesked i frågan om landet är tvingat att följa EU-kommissionens rekommendationer när det gäller att ta itu med korruptionen i landet, avbryta omstöpningen av domstolsväsendet och utse en ny antikorruptionsåklagare. Det rapporterar Politico.

EU-kommissionen är på väg att slutföra en svartlista med 23 länder som har ”strategiska brister” i sitt arbete mot penningtvätt, uppger Financial Times. Bland dem ska bland annat Saudiarabien, Libyen och Panama finnas. Listan, som väntas antas i början på februari, ersätter den svartlista över högriskländer för penningtvätt som EU-parlamentet tidigare förkastat. Europeiska banker kommer att behöva genomföra förhöjda kontroller av kapital från de listade länderna samt meddela myndigheterna vid minsta misstanke om penningtvätt.

Den rumänske socialdemokratiske justitieministern Tudorel Toader meddelade på tisdagen att regeringen har förberett ett dekret som kan leda till att hundratals korruptionsfall mot högt uppsatta politiker ogiltigförklaras, rapportera AP.

Polisen i Nordirland har gripit två personer för misstänkt samband med explosionen i Londonderry i helgen, uppger Ekot. Polisen misstänker att en utbrytargrupp från organisationen IRA, som numera har lagt ner vapnen, kan ligga bakom explosionen.

Den 71-årige tjeckiske pensionären och extremhögersympatisören Jaromír Balda har dömts till fyra års fängelse för att ha blockerat järnvägar genom att fälla träd och försökt få det att se ut som att islamister legat bakom attackerna, skriver Hospodářské noviny. 

Tvivel och kritik omgärdar redan Rumäniens nyss inledda ordförandeskap i EU. Regeringen ansätts ihärdigt av frågor om korruption och politiska strider – men slår lika ihärdigt ifrån sig.

– Helt normalt, sade landets vice premiärminister Gratiela Gavrilescu, enligt TT/Aftonbladet.

EU:s antibedrägeribyrå Olaf måste få stärkta befogenheter när det gäller att utreda korruption och bedrägerier som rör EU-pengar. Det anser EU:s revisionsrätt i en granskningsrapport i dag. Av 541 rekommendationer angående brottsmisstankar som Olaf skickade ut till medlemsstaterna 2009-2016 har de tagit beslut i 308 ärenden, varav 137 lett till åtal. Färre än hälften har alltså medfört att misstänkta bedragare åtalats. Antal fällande domar är okänt, enligt rapporten.

Att ge fängelsedömda, korrupta politiker amnesti kan vara ett sätt för Rumänien att lösa problemet med överfulla fånganstalter. Det uppgav Rumäniens utrikesminister Teodor Meleşcanu tidigare i veckan i en intervju med BBC. Enligt ministern kan de i stället komma att få en elektronisk fotboja.

EU frös på tisdagen tillgångar till två iranska underrättelseagenter och landets militära underrättelsetjänst efter starka misstankar om att de ligger bakom morden på två nederländska medborgare. De sätts också upp på EU:s terrorlista, uppger The Guardian. I juni 2018 meddelade Frankrike att man stoppat en attack mot iranska regimkritiker i  Seine-Saint-Denis och i oktober uppgav även den danska säkerhetstjänsten att man förhindrat ett attentat som Iran misstänks stå bakom.

Tyskland ökar sina ansträngningar för att kontrollera den illegala smugglingen av vapen från Västra Balkan. Det sker i samarbete med Frankrike och syftar till att stoppa nya terrordåd i Europa, uppger Balkan Insights. Vapen som användes vid den omfattande terrorattacken i Paris 2015 kom enligt det tyska utrikesdepartementet från Västra Balkan, varifrån hundratusentals vapen som är i omlopp i Europa uppges komma.

En ny stor läcka av tusentals diplomattelegram som bland annat tar upp utvecklingen i Ryssland, Iran, USA och Kina har drabbat EU sedan ett nätverk infiltrerats av hackare, avslöjar The New York Times, som tagit del av meddelandena. 

Enligt tidningen upptäcktes intrånget av det amerikanska it-säkerhetsbolaget Area 1, som uppger att en speciell del av den kinesiska statliga hackararmén ligger bakom. Styrkan har använt sig av "nätfiske", som riktats mot diplomater på Cypern. De mest hemliga EU-konversationerna rapporteras dock ske i ett annat nätverk.