EU-parlamentet avvisade på tisdagen kommissionens förslag om en gemensam ram för att övervaka EU:s skogar. En av de ansvarig för förslaget var Centerpartiets Emma Wiesner. Förslaget blockerades med röstsiffrorna 370 mot 264. Syftet med den föreslagna lagen var att stärka skogars motståndskraft mot bland annat torka och bränder. Av de svenska partierna röstade M, SD och KD för att fälla förslaget medan S, MP och V röstade för att behålla det. C och L lade ned sina röster.

Ukraina måste befinna sig i starkast möjliga position, eftersom Ryssland inte är seriöst inställt på fred. Det är huvudbudskapet i ett gemensamt uttalande från en rad europeiska ledare och president Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen. De menar att Rysslands agerande visar att Putin fortsätter att "välja våld och förstörelse". Därför måste trycket på Rysslands ekonomi och försvarsindustri öka. Stödet till Ukraina ska också stärkas genom att använda frysta ryska tillgångar. Uttalandet kommer inför ett väntat möte mellan Rysslands  Vladimir Putin och USA:s Donald Trump.

USA ställer sig inte bakom EU:s plan att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för nya lån till Ukraina. Det skriver Dagens industri med hänvisning till Bloomberg och beskriver det som ett bakslag för EU, som sökt ett brett G7-stöd. Amerikanska tjänstemän ska ha informerat sina EU-kollegor i förra veckan med hänvisning till risker för den finansiella stabiliteten. EU:s förslag syftar till att ge Ukraina lån på uppemot 140 miljarder euro.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att delta i ett möte i London på fredag med den koalition av länder som stöder Ukraina, rapporterar Yle med hänvisning till Reuters. Mötet sker samtidigt som förberedelser pågår för ett toppmöte mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin. Frankrikes president Emmanuel Macron sade på måndagen att både Ukraina och Europa måste ha en plats vid förhandlingsbordet. Zelenskyj reser även till Bryssel på torsdag för att delta i EU-toppmötet.

Nederländerna förbereder en uppgörelse med Uganda om att ta emot personer med avslag på asylansökan som inte kan återvända till sina hemländer, skriver Financial Times. Avtalet är ännu inte slutfört. Migrationsminister David van Weel sade att syftet är avskräckande men att regeringen förväntar sig juridiska prövningar. HBTQ-personer ska undantas. FN:s flyktingorgan UNHCR uppger dock att man varken sett detaljer eller haft formella samtal om planen, trots ministerns påståenden om att FN-organ är positiva.

EU håller fast vid sitt sanktionshot mot Israel, även om införandet av åtgärder pausas. Det rapporterar TT/GP. Enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas har vapenvilan ändrat läget, men hon var tydlig med att hotet inte lyfts från bordet.

– Så länge som vi inte ser verklig och hållbar förändring, särskilt när det gäller humanitär hjälp till Gaza, så ligger sanktionshotet kvar, sade Kallas.

Förslagen rör handelshinder och sanktioner mot två israeliska ministrar.

EU-kommissionen har genomfört oanmälda inspektioner hos flera företag i skidutrustningsbranschen. Räderna är en del av en utredning om misstänkta brott mot EU:s konkurrensregler som förbjuder karteller och andra konkurrensbegränsande affärsmetoder. Kommissionen, som fick hjälp av nationella myndigheter, betonar att inspektionerna inte föregriper utredningens resultat.

Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy inleder på tisdagen ett femårigt fängelsestraff för sin inblandning i den så kallade Libyenaffären, skriver Reuters. Domen gäller konspiration i samband med försök att få olaglig kampanjfinansiering från Libyen inför valet 2007. Sarkozy blir den första före detta franska ledaren i fängelse sedan andra världskriget. Han måste avtjäna straffet trots en pågående överklagan.

Tyska kristdemokraternas (CDU) ledare Friedrich Merz slår fast att partiet inte kommer att samarbeta med högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), uppger Ekot. Detta efter att partiledningen i går söndag samlats för att diskutera frågan.

– Det är ett parti som är emot EU, som är emot Nato, och därför blir det inget samarbete med AfD, sade Merz.

Uttalandet föranleddes av att flera framträdande kristdemokrater under veckan förespråkat att den så kallade "brandmuren" mot AfD borde luckras upp.

Stora livsmedels- och råvaruföretag kritiserar skarpt EU-kommissionens förslag att återigen försena en ny lag mot avskogning. Bolag som Nestlé och Ferrero menar att förseningen underminerar EU:s gröna agenda, enligt Financial Times. Lagen, som kräver bevis på att varor som kaffe och kakao är avskogningsfria, skulle ha trätt i kraft 2026. Kommissionen vill nu skjuta upp den till slutet av året med hänvisning till IT-problem. Företagen, som investerat miljoner i förberedelser, varnar för att det belönar eftersläntrare som inte förberett sig.

Regeringen har föreslagit fyra svenska experter till en ny EU-panel som ska utreda hur barns säkerhet på sociala medier kan stärkas. Socialminister Jakob Forssmed skickade i förra veckan en lista till EU-kommissionen.

Panelen, som annonserades av kommissionsordförande Ursula von der Leyen, ska presentera rekommendationer före årsskiftet. Enligt ministern kan Sverige bidra med erfarenheter från nationellt arbete med skärmtid, mobilfria skolor och åldersgränser för sociala medier.

Europeiska centralbankens (ECB) fackförbund Ipso har stämt banken för censur och försök att tysta kritik, uppger Financial Times. Stämningen lämnades in till EU-domstolen i förra veckan och är den senaste i en bitter arbetsrättslig strid. Konflikten bottnar i varningsbrev till en facklig talesperson efter en intervju i maj, där han sade att det finns en press på anställda att anpassa forskningsresultat. Facket anser att breven är ett hot mot yttrandefriheten. ECB förnekar anklagelserna men kommenterar inte ett pågående rättsfall.

EU-kommissionens förslag till ny flerårsbudget om att ändra i EU:s regionalstöd har utlöst en budgetstrid, skriver Financial Times. I förhandlingarna om nästa långtidsbudget vill kommissionen slå ihop sammanhållningsfonderna med jordbruksstödet, vilket skulle halvera öronmärkta medel för fattigare regioner. Varje medlemsland föreslås utforma en enda plan för investeringar och reformer som sedan godkänns av kommissionen. Förslaget stöds av ny forskning som ifrågasätter fondernas effekt och av nettobetalande länder, men möter hårt motstånd från mottagarländer och EU-parlamentet som varnar för ökade klyftor.

Förhandlingarna inom FN:s sjöfartsorgan (IMO) om en global koldioxidskatt för sjöfarten har kollapsat. Ett möte i London sköts på fredagen upp med ett år, rapporterar TT/GP. Beslutet, initierat av Saudiarabien, följde på hot om sanktioner från USA mot länder som stödjer förslaget. En talesperson för EU kallade det en "beklaglig försening" men sade att unionen är fast besluten att nå ett avtal. Sjöfarten står för cirka tre procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) föreslås få en plats i partiets högsta ledning, skriver TT/GP. Partiets valberedning har nominerat henne till partistyrelsen, med beslut på rikstinget i mitten av november. Teodorescu Måwe kandiderar även till riksdagen i nästa års val via partiets rikslista.

Socialdemokraten Tufan Erhürman vann söndagens presidentval i det av Turkiet sedan 1974 ockuperade norra Cypern, vilket väcker hopp om nya fredssamtal om öns framtid, skriver Financial Times. Segern ses som ett bakslag för Turkiets inflytande. Med nästan 63 procent av rösterna besegrade Erhürman den sittande presidenten Ersin Tatar, som med stöd från Ankara har förespråkat en tvåstatslösning. Erhürman vill i stället se en federal lösning.

– Det är ett budskap mot all form av inblandning och påtryckningar från Turkiet, sade analytikern Mete Hatay om resultatet.

Chefen för Belarus säkerhetstjänst KGB, Ivan Tertel, sade i söndags att man försöker bygga kontakter med Ukraina för att finna en lösning på kriget, rapporterar Reuters. Initiativet kommer efter att Minsk även närmat sig EU-länder för att minska sin isolering.

– Jag är övertygad om att vi kan lösa den här situationen endast genom tysta samtal och sökandet efter en kompromiss, sade Tertel.

Belarus är en nära allierad till Ryssland och lät Moskva använda landets territorium för invasionen 2022, men har hållit sina egna styrkor utanför konflikten.

Statsminister Ulf Kristersson öppnar för en ny diskussion om Sveriges förhållande till euron, rapporterar SvD.

– På lång sikt kan vi inte låtsas som att euron inte finns, sade Kristersson.

Kraven på skärpta åldersgränser för sociala medier växer i EU. Enligt TT/GP manar EU-parlamentets inremarknadsutskott till en 16-årsgräns utan föräldratillstånd, med en absolut minimiålder på 13 år. Separat välkomnade 25 EU-länder tillsammans med Norge och Island i fredags ett utredningsinitiativ från kommissionen. "Vi kan inte lämna det till de sociala medierna att bestämma om åldersgränserna", heter det i ländernas gemensamma uttalande.

EU-kommissionen har erbjudit USA att använda delar av ett planerat lån på 140 miljarder euro, backat av frysta ryska centralbankstillgångar, för att köpa amerikanska vapen till Ukraina, rapporterar Financial Times. Villkoret är att USA fortsätter stödja Ukraina.

Förslaget presenterades för EU-ambassadörer på fredagen. Donald Trump har nyligen öppnat för att sälja fler amerikanska vapen till Ukraina, förutsatt att Europa betalar.

EU-parlamentet och rådet nådde på fredagen en politisk uppgörelse om ett nytt program för försvarsindustrin (EDIP). Programmet på 1,5 miljarder euro för 2025–2027 ska stärka industrin och stödja Ukraina. 

EDIP ska stötta EU:s försvarsindustri genom gemensam upphandling och industriell uppskalning. Minst 65 procent av komponenterna i finansierade projekt måste komma från EU eller associerade länder. Programmet innehåller också ett särskilt instrument för att modernisera Ukrainas försvarsindustri och integrera den med EU:s försvarsindustri. Enligt Euractiv ses EDIP allmänt som början på en framtida försvarsbudget för EU.

USA:s president Donald Trump ska möta Vladimir Putin i Budapest inom "ungefär två veckor" för att diskutera kriget i Ukraina. Det meddelade Trump på torsdagen efter ett telefonsamtal med den ryske diktatorn, skriver Financial Times. Enligt Ukraina är initiativet ett resultat av att Trump hotat sälja Tomahawk-robotar till Ukraina, vilket pressat Putin till dialog. Beskedet kom dagen före ett planerat besök av president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset. Ungerns premiärminister Viktor Orbán välkomnar mötet.

En polsk domstol har på fredagen stoppat Tysklands begäran att få en ukrainsk medborgare utlämnad, misstänkt för sabotaget mot Nord Stream 2022. Mannen har försatts på fri fot, skriver Reuters. Enligt domen kan mannen omfattas av "funktionell immunitet" om han agerat för den ukrainska staten, och då kan endast Ukraina hållas ansvarigt. Premiärminister Donald Tusk, som motsatt sig utlämningen, välkomnade beslutet. Ukraina förnekar inblandning i dådet.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz efterlyser en gemensam europeisk börs. Uttalandet på torsdagen signalerar en tysk omsvängning i frågan om en fördjupad kapitalmarknadsunion, skriver Financial Times. Berlin har tidigare bromsat förslag om att flytta finansiell tillsyn till EU-myndigheten Esma men signalerar nu en öppning för ökad centralisering. 
– Våra företag behöver en tillräckligt bred och djup kapitalmarknad så att de kan finansiera sig bättre och, framför allt, snabbare, sade Merz i ett tal.

USA:s president Donald Trump uppger att Indiens premiärminister Narendra Modi har lovat att sluta köpa rysk olja. Löftet ska ha getts under ett telefonsamtal på onsdagen, skriver Financial Times. Ett stopp skulle kunna lösa en handelskonflikt där USA belagt Indien med strafftullar på grund av oljeköpen. Enligt Trump ska processen ha inletts, men den indiska regeringen har ännu inte kommenterat uttalandet. Indien är i dag den största köparen av rysk sjöburen råolja.

Ryska attacker mot energiinfrastruktur har tvingat Ukraina att stänga av strömmen i nästan hela landet, skriver Expressen. Anfallen intensifierades under natten till onsdagen som en del av Rysslands strategi att slå mot civila inför vintern. 
– Varje dag, varje natt attackerar Ryssland kraftverk, sade president Volodymyr Zelenskyj.

Ytterligare åtta Natoländer kommer att köpa amerikanska vapen till Ukraina. Beskedet kom efter ett försvarsministermöte i Bryssel på onsdagen, rapporterar SVT Nyheter. Därmed deltar nu cirka 16 länder i det så kallade Purl-initiativet, som förser Ukraina med bland annat luftvärn och ammunition. I augusti deltog åtta NATO-länder i Purl-initiativet, däribland Sverige.

EU-kommissionen presenterade på torsdagen en ny strategi för att stärka unionens roll i den globala gröna omställningen och öka sin energisäkerhet.  Målet är att EU:s andel av den globala marknaden för ren teknologi ska nå 15 procent. Strategin bygger på diplomati, nya handelspartnerskap och stöd till andra länders omställning.

Strategin, som är en extern del av EU:s rena industripaketet ska även främja global koldioxidprissättning och motverka att energi används som ett vapen.

EU-kommissionen understryker att man alltjämt har som mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och göra framsteg i uppfyllandet av Parisavtalet.

EU-parlamentets budgetkontrollutskott vill se tvingande krav på jämställdhet i EU:s budget. I ett betänkande som antogs på torsdagen kräver ledamöterna en ny metod med juridiskt bindande mål för nästa långtidsbudget efter 2027. Idag bedöms endast tolv procent av EU:s utgifter bidra till jämställdhet. Ledamöterna vill också att nya EU-lagförslag inte ska kunna föreslås om de riskerar att minska jämställdheten. Europaparlamentet ska senare röstas om kraven. 

Det är medlemsländernas stat- och regeringschefer som, sannolikt under 2027, har sista ordet om EU:s kommande långtidsbudget

Två tunga utskott i EU-parlamentet röstade på torsdagen för ett totalförbud mot import av rysk naturgas och olja från 2026. Förslaget, som nu blir parlamentets förhandlingsposition med ministerrådet, är skarpare än kommissionens ursprungliga. Det inkluderar även oljeprodukter och syftar till att täppa till kryphål som kringgår sanktionerna.

EU-kommissionen presenterade på torsdagen ett förslag till en ny pakt för Medelhavet för att stärka banden med tio partnerländer i regionen. Syftet är att fördjupa samarbetet kring gemensamma utmaningar och möjligheter

Pakten fokuserar på på tre områden:  utbildning och ungdomsfrågor, starkare ekonomier via handel och grön energi, samt ett tredje område för säkerhet, beredskap och migrationshantering. Initiativet presenteras i en tid av ökad geopolitisk oro.

– Medelhavets geopolitiska betydelse kan inte överskattas, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

Bland partnerländerna finns Egypten, Israel, Marocko och Tunisien. Kommissionen hoppas på ett politiskt godkännande av förslaget i november, i samband med 30-årsjubileet av den så kallade Barcelonaprocessen.

Slovakiens premiärminister Robert Fico hotar att blockera EU:s toppmöte den 23 oktober. Han kräver att unionen prioriterar ekonomin över Ukraina, rapporterar Politico. I ett uttalande på onsdagen krävde Fico åtgärder för bilindustrin och energipriser innan nya sanktioner mot Ryssland kan diskuteras. Enligt två anonyma diplomater blockerar Slovakien redan EU:s 19:e sanktionspaket.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte  på onsdagen Belgrad och krävde att kandidatlandet Serbien gör mer för att närma sig EU-medlemskap.

– Vi behöver se framsteg på rättsstatens område, valramverket och mediefrihet. Vi behöver också se större anpassning till vår utrikespolitik, inklusive sanktioner mot Ryssland, sade von der Leyen vid ett gemensamt uttalande med Serbiens president Aleksandar Vučić.

Hon berömde viss framgång men betonade att mer krävs. EU har gjort över 100 miljoner euro tillgängliga för Serbien genom tillväxtplanen för Västra Balkan. Sedan 2014 har Serbien avslutat två av 35 förhandlingskapitel om  EU-medlemskap.

Polisutredningen som inleddes efter bråket i maj mellan Kristdemokraternas EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe och en tjänsteperson från Vänsterpartiet har lagts ner, rapporterar Ekot. KD:s partisekreterare Liza-Maria Norlin meddelade beslutet på X på onsdagen.

EU-kommissionen har inlett en översyn av sina regler för public service. På onsdagen lanserades en offentlig konsultation för medborgare och experter för att få in synpunkter på möjliga förändringar.

– Reglerna för hur programföretag kan få statlig finansiering fastställdes 2009, men mycket har förändrats sedan dess – från ny teknik till nya sätt att titta på tv och nya aktörer i sektorn, sade konkurrenskommissionär Teresa Ribera i ett uttalande.  

Tjeckiens sannolika nästa premiärminister, Andrej Babiš, meddelar att utnämningen av ministrar i hans nya regering skjuts upp,, rapporterar tjeckisk public service-radio. Koalitionspartierna ANO, SPD och Motoristé ska först förhandla klart regeringsprogrammet. Beskedet kommer samtidigt som Filip Turek från koalitionspartiet Motoristé är i blåsväder för tidigare extremistiska uttalanden, som tidningen Deník N skrivit om.

EU:s nya migrationspakt möter direkt motstånd från medlemsländerna. Vid ett ministermöte i Luxemburg i går tisdag signalerade flera länder, inklusive Sverige, att de hellre betalar än tar emot omfördelade asylsökande, skriver Politico. Enligt pakten kan länder välja mellan att ta emot migranter eller ge finansiellt stöd. Sveriges migrationsminister Johan Forssell hänvisade till det stora mottagandet det senaste decenniet. Även Belgien, Finland och Nederländerna föredrar att betala vilket väcker oro för att solidaritetsmekanismen ska urholkas.

EU förbereder nya regler för att tvinga utländska företag att överföra teknik och använda lokala resurser för att få tillgång till den inre marknaden. Det rapporterar Dagens Industri med hänvisning till uppgifter från Bloomberg News. Förslaget, som väntas i november, siktar på att motverka Kinas dominans inom strategiska sektorer som elbilar och batterier. Åtgärderna ses som ett sätt att skydda och stärka EU:s egen industri, som hamnat på efterkälken i den tekniska utvecklingen, särskilt gällande batteritillverkning för elfordon.

President Donald Trump hotar att införa tullar mot Spanien efter att landet vägrat höja sina försvarsutgifter till fem procent av BNP, rapporterar Reuters. Spanien är det enda av Natos 32 medlemsländer som inte åtagit sig den nya utgiftsnivån. Trump kallade beslutet respektlöst mot alliansen och sade att han överväger införa tullar mot landet. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har sagt att landets nuvarande nivå på 2,1 procent är tillräcklig och realistisk.

EU-kommissionens talesperson Olof Gill ville på onsdagen inte närmare kommentera frågan om eventuella amerikanska tullar mot Spanien eftersom de betraktar den som hypotetisk. De hänvisade också till att det finns en färsk handels- och tullöverenskommelse med USA som gäller alla EU-länder.

Antalet arbetsplatsolyckor utan dödlig utgång i EU sjönk med fem procent till 2,83 miljoner under 2023. Samtidigt ökade antalet dödsolyckor marginellt till 3 298, enligt ny statistik från EU:s statistikbyrå Eurostat.

Sedan 2021 har EU en så kallad nollvision för dödsfall kopplade till arbetslivet.

EU planerar att kringgå USA:s federala regering och istället samarbeta direkt med enskilda delstater, företag och tankesmedjor i klimatfrågan. Det framgår av ett läckt policydokument som Financial Times rapporterar om. Initiativet är en direkt följd av att president Donald Trumps administration motarbetar klimatåtgärder. Strategin syftar till att upprätthålla momentum i den gröna omställningen trots det federala motståndet.

Riksdagens finansutskott föreslår att Sverige invänder mot EU-kommissionens förslag om nya inkomstkällor till unionens budget. Det framgår av ett yttrande från utskottet i går tisdag. Förslagen, som rör avgifter på bland annat utsläppshandel och en ny avgift för storföretag, är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen, anser utskottet. Beskattning bör avgöras nationellt, inte på EU-nivå. Riksdagen debatterar och beslutar i frågan nästa vecka.

Om cirka en tredjedel av de nationella parlamenten, enligt ett visst system, gör samma invändning måste EU-kommissionen ompröva förslaget och motivera varför man väljer att behålla, ändra eller dra tillbaka det. Detta har hänt vid tre tillfällen senast 2016.

EU:s planerade sanktioner mot Israel kommer sannolikt inte att införas efter den senaste fredsuppgörelsen om Gaza, skriver TT/Aftonbladet. På utrikesministrarnas möte i Luxemburg på måndag i nästa vecka väntas dock inga beslut fattas. Förslaget från EU-kommissionen, som bland annat innefattar en frysning av handelsavtalet, möter motstånd från länder som Ungern, Tjeckien och Tyskland. Kommissionen har ännu inte dragit tillbaka förslaget men medger att det kan ändras om den politiska kontexten förändras.

Tysklands socialdemokratiska SPD drog sig i sista stund ur en överenskommelse med kristdemokraterna om ny värnpliktsmodell, rapporterar Financial Times. Försvarsminister Boris Pistorius, själv socialdemokrat, hade "problem" med den föreslagna lösningen och var inte del av förhandlingarna, enligt en SPD-parlamentariker. Kompromissen inkluderade ett lotterisystem för att kalla in unga män till obligatorisk militärtjänst om frivilligsystemet inte ger tillräckligt många rekryter. Tyskland behöver öka antalet soldater från 180 000 till 260 000 till 2035 för att nå Nato-mål.

En våg av anti-korruptionsräder i Turkiet har lett till att hundratals privata företag beslagtagits av staten. Antalet företag som förvaltas av den statliga fonden TMSF har på ett år ökat från 675 till 1 056, rapporterar Financial Times. Räderna framställs som en insats mot korruption, men analytiker fruktar att president Recep Tayyip Erdoğans regering försöker omforma ekonomin och kanalisera resurser till personer och grupper som är lojala mot honom. Agerandet har skapat stor oro i näringslivet för äganderättens och rättsstatens principer.

Enligt Transparency International, som övervakar korruption i världen, är Turkiet ett av de mest korrupta länderna i Europa.

EU-kommissionen bötfäller tre lyxmodeföretag med totalt 1,7 miljarder kronor för att ha brutit mot konkurrensreglerna, rapporterar TT/GP.

Gucci får betala 1,3 miljarder kronor medan Chloe och Loewe får böter på cirka 200 miljoner kronor vardera. Företagen har förhindrat fristående återförsäljare att sätta egna priser på deras produkter.

Konkurrenskommissionär Teresa Ribera säger att beslutet skickar en stark signal till modeindustrin om att alla EU-konsumenter har rätt till genuin priskonkurrens, oavsett om de handlar online eller i butik.

President Donald Trump möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington på fredag för att diskutera det ryska kriget. Centralt är möjligheten att förse Ukraina med långdistansrobotar av typen Tomahawk för att pressa Ryssland till förhandlingar, rapporterar Financial Times. Omsvängningen från Trump uppges bero på frustration med Putin, men ett beslut är ännu inte fattat. USA väntas endast kunna avvara ett fåtal robotar.

Nästan hälften (47 procent) av EU:s regioner har redan nått unionens sysselsättningsmål för 2030. Samtliga åtta svenska regioner är bland dem, visar siffror för 2024 från Eurostat EU-målet är en sysselsättningsgrad på 78 procent. Unionens snitt låg på 75,8 procent. Statistiken visar en tydlig klyfta där regioner i norra och centrala Europa presterar bäst, medan södra Italien, Spanien och Grekland har betydligt lägre sysselsättning.

Den svenska modellen där kriminella nätverk anlitar minderåriga bland annat via nätet för grova våldsdåd sprider sig nu i Europa, skriver SvD. En högt uppsatt chef vid EU:s polismyndighet Europol, Andy Kraag, liknar utvecklingen vid en skogsbrand.

– Jag ska vara ärlig, det mesta av det började i Sverige, sade han nyligen.

Ett Sverigelett polissamarbete med sju andra länder har inletts för att möta hotet, som setts i bland annat Tyskland och Nederländerna.

Polens justitieminister Waldemar Żurek presenterade i torsdags en plan för att hantera cirka 2 500 domare som utnämndes under den tidigare PiS-regeringen i en process som EU-domstolen bedömt som olaglig, rapporterar Politico.

Enligt förslaget får domarna behålla sina jobb, men de som befordrats måste återgå till sina tidigare tjänster. De utestängs också från Högsta domstolen, där de i dag utgör 60 procent av domarna.

Den nyvalde presidenten Karol Nawrocki, som stöds av PiS, har lovat lägga in veto mot reformen. Regeringen saknar tillräcklig majoritet i parlamentet för att överrösta ett veto.

EU arbetar för att ge Ukraina ytterligare 100 miljoner euro i stöd inför vintern. Det meddelade EU:s utrikeschef Kaja Kallas vid ett besök i Kiev i går måndag, skriver TT/GP. Det nya stödpaketet kommer utöver de 800 miljoner euro som unionen redan har mobiliserat. Enligt Kallas ska pengarna gå till bland annat generatorer och härbärgen. Besöket syftade även till att diskutera långsiktigt ekonomiskt och militärt stöd samt Rysslands ansvar för krigsbrott.

Trycket på president Emmanuel Macron hårdnar. Hela 70 procent av fransmännen vill att han avgår i förtid, enligt en ny mätning, uppger Yle. Missnöjet drivs av en skenande statsskuld, massiva protester och att tidigare allierade nu vänder honom ryggen. Enligt statsvetaren Christophe Premat har presidenten försvagat demokratin. Den franska skuldkrisen riskerar att påverka hela euroområdet och ränteläget i länder som Finland.

President Donald Trump sade på söndagen att han skulle överväga att förse Ukraina med långräckviddiga Tomahawk-missiler som skulle möjliggöra attacker djupare in i Ryssland, rapporterar Bloomberg.  Först ska han dock prata med Rysslands  Vladimir Putin om det i ett försök att avsluta kriget.

Trump sade att han diskuterade de kraftfulla vapnen när han pratade med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under helgen.

Ukraina kommer att motta fler avancerade luftvärnssystem av typen Skyranger 35 från den tyska försvarskoncernen Rheinmetall. Ordern, som tillkännagavs i fredags, är värd hundratals miljoner euro, rapporterar Expressen. I ett betydelsefullt steg finansieras affären av ett icke namngivet EU-land som använder intäkter från frysta ryska tillgångar.

Antalet vilda biarter som hotas av utrotning i Europa har mer än fördubblats på elva år, enligt en ny rapport från Internationella naturvårdsunionen (IUCN) som publicerades i lördags. 172 arter är nu hotade jämfört med 77 arter år 2014.

– De här vilda biarterna […] har visat sig ha betydligt större betydelse för pollinering av vissa blomarter än vad man kanske trodde, säger Mats Jonsell, skogsentomolog på Sveriges lantbruksuniversitet, till Ekot.

Enligt IUCN beror ökningen bland annat på användningen av bekämpningsmedel.

Sju EU-länder, däribland Frankrike och Nederländerna, har ökat sina inköp av rysk energi i år, trots unionens övergripande mål att minska beroendet. Det skriver TTG/P baserat på data från tankesmedjan Crea. Medan EU som helhet har minskat importen med cirka 90 procent sedan 2022, ökade Frankrike värdet på sina köp med 40 procent. En analytiker vid Crea kallar agerandet ett "självskadebeteende" som finansierar Moskvas krigskassa. Ett totalstopp för rysk gas diskuteras i EU först till årsskiftet 2026-2027.

Många EU-parlamentariker har betalda sidojobb inom områden de lagstiftar om, vilket väcker frågor om intressekonflikter, skriver Financial Times. Tidningens granskning visar att 59 ledamöter har uppdrag som överlappar deras politiska arbete men endast åtta har anmält en potentiell intressekonflikt. Problemet är utbrett inom bland annat jordbruk och finans. Enligt Transparency International är parlamentets regelsystem inte rustat för att hantera situationen, och försök att skärpa reglerna har tidigare röstats ner.

USA förser sedan flera månader Ukraina med underrättelser som möjliggör långdistansattacker mot ryska energianläggningar, rapporterar Financial Times. Stödet från Trump-administrationen har enligt källor intensifierats sedan i somras med målet att försvaga Rysslands ekonomi och tvinga fram förhandlingar. Omsvängningen kom efter ett samtal mellan president Trump och president Zelenskyj i juli. Attackerna har stört över en miljon fat raffineringskapacitet per dag och tvingat Ryssland att importera bränsle.

Frankrikes president Emmanuel Macron återutnämnde i fredags avgående Sébastien Lecornu till premiärminister. Denne presenterade i går söndag en ny regering i ett försök att lösa landets djupa politiska kris och få igenom en budget för 2026, rapporterar Financial Times. Den nya regeringen står inför ett omedelbart hot om en misstroendeomröstning från ytterhögern. Bakgrunden är ett högt budgetunderskott och ett parlament där regeringen är utan majoritet.

Nederländernas regering har tagit kontroll över chiptillverkaren Nexperia för att garantera tillgången på halvledare för europeisk bil- och elektronikindustri. Åtgärden, som offentliggjordes i går söndag, är den första i sitt slag och motiveras med ”allvarliga brister i styrningen” hos bolaget, skriver Financial Times. Ingripandet ger staten vetorätt över Nexperias beslut och ses som en eskalering i teknikkonflikten mellan väst och Kina. Den kinesiska ägaren Wingtech kallar beslutet diskriminerande och geopolitiskt motiverat.

Nederländernas ytterhögerledare Geert Wilders avbryter sitt kampanjande, skriver TT/GP. Orsaken är att han var måltavla i en avvärjd terrorplan där belgiska myndigheter i torsdag grep tre personer misstänkta för att ha planerat en attack med bombdrönare.

Inför parlamentsvalet den 29 oktober leder Wilders Frihetsparti i opinionen. Han hänvisar till en ”dålig magkänsla”, trots att säkerhetstjänsten inte ser något ”kvarstående hot”. Även Belgiens premiärminister uppges ha varit ett av målen.

Ryssland använder kryptovalutor för att betala sabotörer för hybridattacker i EU i syfte att undvika spårning. Det uppger Polens nationella säkerhetschef Sławomir Cenckiewicz, enligt Financial Times. Moskva anklagas även för att använda sin ”skuggflotta” av tankfartyg för att skicka upp drönare i europeiskt luftrum. Polen, som i förra månaden sköt ner ryska drönare, utreder flera misstänkta sabotagefall. 
– I cyberdomänen befinner sig Polen nu i ett krigstillstånd med Ryssland, sade Cenckiewicz.

Som ett resultat av ett mer högerlutande Europaparlament efter förra årets EU-val ändras tidigare beslut om att företag med fler än 1000 anställda och en omsättning på 450 miljoner euro från 2027 ska ta ansvar för miljö och mänskliga rättigheter för sina underleverantörer, rapporterar Reuters. I en kompromiss mellan konservativa och kristdemokratiska EPP, där svensken Jörgen Warborn (M) är sakansvarig rapportör, och liberalerna och socialdemokraterna höjs ribban så att de nya EU-reglerna bara ska gälla företag med minst 5000 anställda och en omsättning på minst 1500 miljoner euro. Förändringen, som ska antas av rättsliga utskottet på måndag, medför också förändringar i omfattningen och detaljerna i hållbarhetsrapporteringen. 

Svängningen kom efter att  Jörgen Warborn hotat att söka stöd hos ytterhögern, rapporterar TT/GP. Socialdemokrater och liberaler, som först sade nej, men ändrade sig för att begränsa förändringen. Den socialdemokratiska förhandlaren har avgått i protest.

Ryssland genomförde under natten till fredag omfattande attacker mot ukrainsk infrastruktur, rapporterar Ekot. I centrala Kiev hördes flera explosioner och drönare. Minst fem personer skadades i attackerna mot huvudstaden, enligt Kievs borgmästare Vitalij Klytjko. Som en följd av attackerna har strömförsörjningen slagits ut på flera platser i östra delen av staden.

Svenska regeringen säger nej till en central del i nya EU-regler som ska snabba på utbyggnaden av gigabitnät. Därmed införs inte "tyst godkännande", vilket skulle ge automatiskt tillstånd för fiber- och mastbyggen om en myndighet inte svarar inom fyra månader. Regeringen hänvisar till  EU-undantag och risker för nationell säkerhet samt kultur- och naturmiljöer. 

Om en myndighet inte fattar beslut om tillståndsansökan inom fyra månader, finns möjligheten att begära ersättning för skada.

Tysklands regering signalerar att man är redo att överföra makt till EU:s värdepappers- och marknadsmyndighet (Esma), ett genombrott som undanröjer ett stort hinder för EU:s kapitalmarknadsunion. Omsvängningen, som Financial Timesrapporterar om, följer på samtal med Frankrike och syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft. Enligt källor har finansminister Lars Klingbeil gått med på att utreda centraliserad tillsyn för bland annat aktiebörser.

Flera EU-länder agerar på egen hand med avgifter på småpaket från e-handelsjättar som Temu och Shein, eftersom ett gemensamt EU-förslag dröjer. Det skriver Financial Times. Syftet är att hantera den flod av tullfria paket från Kina. Medan Rumänien redan har infört en avgift, överväger Polen och Nederländerna att följa efter. Experter varnar för att nationella åtgärder kan snedvrida EU:s inre marknad. En EU-gemensam lösning försenas av en strid om vem som ska få intäkterna.

Belarus fyrdubblade sin export av bensin via järnväg till Ryssland under september. Det rapporterar Reuters med hänvisning till källor inom industrin. Leveranserna, som uppgick till 49 000 ton, är en direkt följd av den akuta bränslebrist som drabbat Ryssland efter Ukrainas drönarattacker mot landets oljeraffinaderier. Den ryska bristen har lett till ransonering och ett stopp för landets egen bränsleexport.

Det högerextrema partiet Chega väntas gå starkt framåt i Portugals lokalval nu på söndag, skriver Politico. Framgången skulle följa på partiets genombrott i parlamentsvalet i maj och bekräfta en bredare europeisk trend. Bostadskrisen är den dominerande frågan i valet. Chega, som ännu inte innehar några borgmästarposter, kan nu få en vågmästarroll i storstäder som Lissabon och Porto samt vinna styret i mindre kommuner, särskilt i Algarve-regionen.

USA kräver att EU försvagar centrala delar av sin klimatlagstiftning och hotar det handelsavtal som slöts i somras. Kraven har framförts till EU-kommissionen i dagarna, skriver Financial Times som sett ett amerikanskt policydokument. Washington vill att amerikanska företag undantas från EU-regler om bland annat klimatomställningsplaner och granskning av leverantörskedjor. USA erbjuder inga eftergifter i utbyte.

Nato-allierade diskuterar ett kraftfullare svar på Rysslands provokationer, rapporterar Financial Times. Förslagen inkluderar att beväpna drönare och att låta piloter lättare öppna eld. Diskussionerna är en reaktion på ryska kränkningar av luftrummet vid den östra flanken. Enligt källor till tidningen är samtalen i ett tidigt skede och vissa medlemmar varnar för eskaleringsrisken.

EU-parlamentet antog i dag torsdag en resolution med krav på att Kina omedelbart och villkorslöst friger den svenske medborgaren Gui Minhai. Beslutet fattades inför den kommande tioårsdagen av hans bortförande. I resolutionen, som röstades igenom med 546 röster mot tre, beskrivs fallet som ett exempel på Kinas systematiska och transnationella förtryck. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsländer att fortsätta lyfta fallet gentemot Kina. Alla närvarande svenska ledamöter röstade för resolutionen.

En planerad omröstning i ministerrådet om det kritiserade förslaget ”chat control” ställs in efter att Tyskland vägrat ge sitt stöd. Därmed saknas den nödvändiga majoriteten bland EU-länderna, rapporterar TT/GP. Beslutet att stryka frågan från nästa veckas ministermöte togs av EU-ländernas ambassadörer i går onsdag. Förslaget syftar till att bekämpa barnövergreppsmaterial men kritiseras för att möjliggöra massövervakning av privat kommunikation.

– En fantastisk seger för friheten, sade tyske piratpartisten Patrick Breyer.

EU-länderna ökar trycket på Belgien för att få landet att godkänna ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat av frysta ryska tillgångar. Enligt Financial Times växer irritationen över att premiärminister Bart De Wever kräver att övriga länder delar de finansiella riskerna, trots att Belgien redan tjänat 3,6 miljarder euro i skatt på tillgångarna. Diplomatkällor pekar på Belgiens jämförelsevis låga militära stöd till Ukraina, i kontrast till länder som Sverige och Danmark.

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen tackade på onsdagen EU för stödet under det gångna året och efterlyste ett fördjupat samarbete. I sitt tal i Europaparlamentet sade Nielsen att ”Grönland behöver Europeiska unionen, och Europeiska unionen behöver Grönland” och betonade vikten av detta partnerskap

Han nämnde att säljakt alltid har varit en viktig del av inuiternas kultur och hoppades att EU skulle överväga att ändra det allmänna förbudet mot att släppa ut sälprodukter på EU-marknaden eftersom Grönland upplever allvarliga negativa effekter av detta förbud.

Jens-Frederik Nielsen betonade även möjligheten att stärka samarbetet ytterligare inom områden som gruvdrift, där Grönland innehar 24 av de 34 kritiska mineraler som identifierats av EU.

Tysklands regering höjer sin tillväxtprognos för 2025 från noll till 0,2 procent, skriver Reuters. Beskedet gavs i går onsdag. Den svaga uppjusteringen förklaras av ett stort statligt utgiftspaket, men Europas största ekonomi är fortsatt pressad. Exporten, som normalt är landets tillväxtmotor, väntas minska under året till följd av handelskonflikter och en svag omvärld. Tillväxten förväntas i stället drivas av inhemsk konsumtion och investeringar.

Frankrikes president Emmanuel Macron kommer att utse en ny premiärminister senast fredag kväll, rapporterar Financial Times. Det meddelade avgående premiärminister Sébastien Lecornu i går onsdag efter förhandlingar med partierna i det splittrade parlamentet.

Lecornu sade att risken för nyval minskar och att en budgetuppgörelse för 2026 är möjlig. Han avgick i måndags efter mindre än en månad, den tredje premiärministern som fallit sedan Macron förlorade sin majoritet i snabbvalet sommaren 2024.

Meta och Apple är i slutskedet av förhandlingar med EU-kommissionen för att undvika eskalerande böter under Digital Markets Act, uppger Financial Times.

Företagen bötfälldes i april med totalt 700 miljoner euro. Meta fick böta 200 miljoner euro för sin "betala eller samtycka"-modell som tvingar användare välja mellan dataspårning eller betalabonnemang. Apple bötfälldes 500 miljoner euro för App Store-regler som hindrade apputvecklare från att erbjuda köp utanför plattformen.

En uppgörelse skulle innebära att båda undviker dagliga straffavgifter som kan nå upp till fem procent av global omsättning.

Tysk federal polis kommer att få skjuta ned drönare i framtiden, meddelar inrikesminister Alexander Dobrindt, enligt TT/SvD. Beskedet kommer efter flera drönarincidenter i tyskt luftrum.