Tillväxten i den europeiska ekonomin tog fart under årets andra kvartal. Bruttonationalprodukten ökade med 0,5 procent i EU och 0,4 procent i euroområdet jämfört med årets tre första månader, enligt siffror från Eurostat på torsdagen. Siffrorna överträffar prognosen på 0,2 procent, trots den energichock som kriget mellan USA och Iran har orsakat, enligt Financial Times.

Sverige utmärker sig i den preliminära statistiken med en BNP-ökning på 1,4 procent. Det är den tredje högsta tillväxttakten bland de medlemsländer som hittills rapporterat, slaget endast av Irland och Litauen. Statistikbyrån understryker dock att siffrorna är preliminära och kan komma att revideras.

EU-kommissionen kommer att granska Fifas kontroversiella plan att sälja rättigheter till externa investerare, rapporterar Financial Times. I tisdags meddelade Fifa att de vill bilda ett nytt bolag för sina kommersiella rättigheter och sälja en andel på 20 procent. Affären värderar verksamheten till cirka 20 miljarder dollar, men möter hårt motstånd från bland annat europeiska Uefa.

EU:s idrottskommissionär Glenn Micallef varnar för att förslaget väcker allvarliga konkurrensrättsliga frågor och intressekonflikter.

– Nu får det vara nog. Den skoningslösa kommersialiseringen av fotbollen har blivit skadliga. Den hotar de saker som gjorde fotbollen till världens populäraste sport, sade Micallef i ett uttalande.

EU-kommissionen lanserade på torsdagen en upphandling för att etablera upp till sju nya AI-gigafabriker i Europa. Syftet är att kraftigt bygga ut den europeiska datorkapaciteten och minska det teknologiska beroendet av omvärlden i takt med att AI-utvecklingen accelererar. Satsningen stöds av upp till tio miljarder euro i offentliga medel från EU och medlemsländerna, vilket förväntas locka ytterligare 20 miljarder euro i privata investeringar. Sverige är ett av 18 medlemsländer som deltar i projektets gemensamma upphandlingsavtal.

EU-kommissionen godkände på tisdagen en svensk stödordning på 149 miljoner euro (1,6 miljarder kronor) till jordbruks-, fiske- och vattenbruksföretag som drabbats av höjda bränsle- och gödselpriser till följd av krisen i Mellanöstern. Stödet ges som direkta bidrag och täcker upp till 85 procent av kostnadsökningen, med ett tak på 50 000 euro per företag. Ordningen gäller till slutet av 2026 och är godkänd enligt EU:s tillfälliga statsstödsram för krisen i Mellanöstern.

Ukraina har gått från breda attacker mot ryska oljeraffinaderier till mer riktade slag mot kritiska komponenter som är svåra att ersätta, rapporterar Financial Times. Målet är att hålla anläggningarna nedstängda längre och göra varje attack kostsammare för Moskva. President Volodymyr Zelenskyj har gett den nya militärledningen i uppdrag att utöka den ukrainska djupanfallskampanjen.

Ryssland sköt under natten till torsdagen dussintals ballistiska robotar och kryssningsmissiler samt hundratals drönare mot flera ukrainska städer, rapporterar Kyiv Independent. Minst åtta personer, däribland två barn, dödades och över 30 skadades i bland annat Kiev, Lviv och Kryvyj Rih. Polens flygvapen skickade upp stridsflyg som en försiktighetsåtgärd efter attacken.

Japan är nu officiellt en del av EU:s stora forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Avtalet trädde i kraft på torsdagen. Därmed kan japanska aktörer delta på samma villkor som EU-länder och leda internationella forskningskonsortier. Japans medverkan rör främst programmets andra pelare, med en budget på 52,4 miljarder euro, som inriktar sig på stora samhällsutmaningar kring klimat, energi och hälsa. Japan blir det 23:e landet – och det hittills mest folkrika – som associeras till programmet. Japan åtar sig även att bidra finansiellt för sina egna deltagares kostnader.

Storbritanniens näringsminister Jonathan Reynolds avvisar krav från Labourledamöter på att landet ska gå med i EU:s tullunion, rapporterar Financial Times. Reynolds hänvisar till Labours vallöfte från 2024 om att inte återgå till tullunionen, den inre marknaden eller fri rörlighet. EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis har tidigare sagt att unionen är öppen för samtal om saken.

Biltillverkaren BMW inför ett frivilligt avgångsvederlagsprogram för att minska antalet anställda inom administration, försäljning och utveckling i Tyskland, rapporterar Tagesschau. Programmet omfattar mellan 40 000 och 50 000 anställda och ska tillsammans med andra åtgärder minska arbetsstyrkan med 8 000 tjänster globalt. Bakgrunden är fallande försäljning i Kina och en bredare kris inom den tyska bilindustrin.

Den tyska inflationen ökade till 2,8 procent i juli, upp från 2,4 procent i juni, pressad uppåt av stigande energipriser i spåren av Irankonflikten. Det visar preliminär statistik som presenterades på torsdagen, rapporterar Reuters. Den tyska statistiken släpps inför fredagens inflationssiffror för hela eurozonen, som väntas landa på 2,9 procent.

Turkiet har det senaste året fängslat hundratals oppositionspolitiker och tjänstemän med kopplingar till Istanbuls den tidigare borgmästaren Ekrem İmamoğlu, rapporterar SVT. Kritiker menar att rättsväsendet används för att oskadliggöra oppositionen och säkra president Recep Tayyip Erdoğans makt. "Rättegångarna" väntas pågå i flera år.

Rättsväsendet i Turkiet har den lägsta graden av rättsstatlighet i Europa vilket betyder att chansen till en rättvis rättegång är mycket liten eller obefintlig. 

Nationalkonservativa Lag och rättvisas ledning uteslöt på fredagen över 30 nationella parlamentsledamöter kopplade till förre premiärministern Mateusz Morawiecki, sedan denne vägrat underteckna en lojalitetsförklaring till partiledaren Jarosław Kaczyński, rapporterar Deutsche Welle. Kaczynski hävdar att grupperingen försökt splittra partiet, medan de uteslutna själva menar att de aldrig avgått utan blivit avstängda. Konflikten kom efter ett misslyckat krismöte på torsdagen och föregicks av Kaczynskis nominering av den EU- och Ukrainakritiske Przemysław Czarnek som partiets toppkandidat inför 2027 års val, ett beslut Morawiecki kallat ett grundläggande misstag. PiS har tappat väljare till två nya, mer högerradikala partier och fick i veckans opinionsmätning 17,7 procent, ned från 35 procent i valet 2023, medan Morawieckis anhängare fick 6,2 procent.

Allt fler europeiska länder vänder sig bort från amerikanska vapensystem sedan USA under president Donald Trump blivit en alltmer oförutsägbar leverantör, rapporterar SVT. Tyskland har på två år halverat sina inköp av amerikanska vapen jämfört med 2023. Samtidigt har europeiska samarbetsprojekt för egna vapensystem stött på problem – i somras föll FCAS, ett fransk-tysk-spanskt försök att ta fram ett alternativ till stridsflygplanet F-35, samman.

– Det är så förvirrande, det som USA gör och alla Trumps utspel. Det gör att ingen egentligen förstår vad USA vill, säger Pieter Wezeman, seniorforskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI.

EU-kommissionen överväger att mjuka upp en planerad skatt på storföretag för att bryta dödläget i förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget, rapporterar Politico. Skatten, kallad Core, ger i dag företag med en omsättning över 100 miljoner euro en extra avgift på 0,1 procent, men flera medlemsländer och den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen har motsatt sig förslaget. Kommissionen kan nu undanta mindre lönsamma bolag, exempelvis inom den tyska bilindustrin. Irland, som leder budgetförhandlingarna som ordförandeland, väntas lägga fram ett nytt skattepaket inför toppmötet i oktober.

Ukrainska drönare attackerade på måndagen en exportterminal vid Svarta havet i ryska Rostov samt oljeanläggningar i Udmurtien och Jaroslavl djupt inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent. Två personer dödades och fem skadades i attacken mot hamnanläggningen i Rostov-na-Donu, enligt regionens guvernör. Attackerna ingår i Ukrainas fortsatta så kallade deep strike-kampanj mot mål långt inne i Ryssland. Ukrainska styrkor uppger även att 18 eltransformatorstationer slagits ut i de ockuperade delarna av landet, varav fjorton i Krim.

Tysklands federala kriminalpolis, BKA, klassar för närvarande 410 personer som islamistiska hot, enligt rapportering från mediegruppen RND som publicerades på tisdagen, uppger DPA. Ytterligare 65 personer bedöms som högerextrema och 17 som vänsterextrema hot. Siffrorna kommer efter att en man med libanesiska rötter körde en skåpbil in i folksamlingen vid Berlins Pride-evenemang på lördagen, vilket dödade en kvinna och skadade 29 personer. Attacken har satt fart på debatten om hårdare åtgärder mot personer som klassas som extremistiska hot.

Pentagon har meddelat den amerikanska kongressen att man inte kommer att ha spenderat 400 miljoner dollar i redan beviljat Ukrainastöd förrän 2029, trots att Ukraina har akut brist på vapen mot ryska robotattacker, rapporterar Reuters. Uppgifterna kommer från ett brev som USA:s försvarsdepartement skickade till kongressen i maj. Både demokrater och republikaner har kritiserat den långsamma utbetalningstakten. President Donald Trump väntas ta emot president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset på tisdagen.

Polen har formellt bett USA att gripa och utlämna före detta justitieminister Zbigniew Ziobro, som anklagas för maktmissbruk och avledning av offentliga medel till partivänner, rapporterar Politico. Ziobro tillhörde det nationalkonservativa partiet PiS och drev igenom domstolsreformer som satte Polen på kollisionskurs med EU. Begäran, som lämnades in på måndagen, omfattar 19 av de 26 brottsmisstankar som åklagare vill åtala honom för. Ziobro befinner sig i USA och kallar anklagelserna fabricerade.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Storbritanniens nye premiärminister Andy Burnham möttes på måndagen ombord på hangarfartyget HMS Queen Elizabeth i Portsmouth för att diskutera drönarprojekt och Ukrainas behov av luftvärnsrobotar, rapporterar AP News. Burnham, som tillträdde för en vecka sedan, meddelade att Storbritannien ger Ukraina immaterialrätten till robotkrigföringssystemet Stone Cloak. Mötet skedde inför Zelenskyjs besök hos president Donald Trump i Washington på tisdagen. Under natten sköt Ryssland samtidigt 147 långdistansdrönare mot Ukraina, varav 123 stoppades.

EU överväger ett nytt tillvägagångssätt för Rysslandssanktioner efter att Grekland höll upp ett stort sanktionspaket för att skydda ett grekiskt rederi, rapporterar Financial Times. Grekland krävde i veckor ett undantag för rederiet Dynagas att fortsätta transportera rysk flytande naturgas som pris för att godkänna paketet vilket till slut klubbades i förra veckan. EU-tjänstemän utreder nu om sanktioner i stället ska antas enskilt eller i mindre tematiska omgångar, för att minska risken att enskilda länders veton blockerar andra åtgärder. Unionen har infört 21 sanktionspaket mot Ryssland sedan februari 2022.

Det tyska näringslivets framtidstro förbättrades mer än väntat i juli, trots risker kopplade till kriget mellan USA och Iran. Det rapporterar Reuters på måndagen. Ifo-institutets index steg till 86,6. Uppgången förklaras av regeringens nyliga reformpaket och minskad pessimism kring Gulfkonflikten. Samtidigt minskade företagens nöjdhet med nuläget, något som kopplas till stigande energipriser i spåren av oroligheterna.

– Det visar åtminstone på en viss motståndskraft i ekonomin, sade Carsten Brzeski, makrochef på ING.

Ledaren för Islands största oppositionsparti uppmanade på måndagen europeiska politiker att inte lägga sig i landets folkomröstning om EU-medlemskapsförhandlingar, rapporterar Politico. Islänningarna röstar i slutet av augusti om huruvida landet ska återuppta anslutningssamtal med EU – inte om medlemskap i sig, vilket i så fall kräver en andra folkomröstning. Opinionsmätningar pekar på ett jämnt läge.

President Volodymyr Zelenskyj sade på lördagen att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg sedan ryska förluster på slagfältet fortsätter att överstiga nyrekryteringen, rapporterar Kyiv Independent. Enligt Zelenskyj har Ryssland rekryterat 221 000 personer till militären hittills i år, samtidigt som förlusterna uppgår till nästan 225 500, varav 131 000 dödade. Ukrainska tjänstemän har under sommaren upprepade gånger varnat för en ny rysk mobiliseringsvåg.

Omfattande skogsbränder som tvingat mer än 100 000 människor att evakuera har återupplivat den inrikespolitiska stridigheten i Spanien, rapporterar Politico. Mer än 45 000 hektar har brunnit i regionerna Madrid, Ávila, Toledo och Castellón, och minst en person har omkommit. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez regering har utlyst nationellt undantagstillstånd efter en begäran från Madrids regionpresident Isabel Díaz Ayuso vilket väckt kritik från vänsterpolitiker som menar att hennes politik underminerat brandkårens kapacitet.

Rumänien kallade på söndagen upp Rysslands ambassadör efter att landets flygvapen sköt ner en rysk drönare över Svarta havet för tredje gången på tre dagar, rapporterar Guardian. Ett rumänskt F-16-plan sköt ner drönaren fem minuter efter att den kränkt landets luftrum, enligt försvarsminister Radu Miruță. President Nicușor Dan kallade Rysslands upprepade kränkningar av luftrummet – som även är Natos och EU:s – oacceptabla. Rumänien antog 2025 en lag som tillåter nedskjutning av drönare som kränker landets luftrum.

Kazakstans president Kassym-Jomart Tokajev uppmanade på lördagen sin ryske motpart att frysa kriget i Ukraina, rapporterar Financial Times. Uttalandet kom under ett möte i Omsk i Sibirien och beskrivs som Tokajevs hittills tydligaste offentliga markering mot Moskva. Kremls talesperson Dmitrij Peskov svarade att en vapenvila för närvarande är omöjlig. 

Den ryska näthandelsjätten Wildberries har slutat visa krigsrelaterade varor i sökresultat som direkt hänvisar till invasionen av Ukraina, rapporterar Kyiv Independent. Förändringen kommer efter att sju av bolagets lager träffats i ukrainska attacker sedan i mitten av juli. Skyddsvästar och annan militärutrustning går dock fortfarande att hitta under andra sökkategorier. Wildberries bankgren sattes på EU:s sanktionslista i juli för sitt bidrag till den ryska statsbudgeten.

Minst tio personer dödades när en rysk robot träffade en ukrainsk försvarsmässa nära Kiev på fredagen. Enligt Financial Times inleder Ukraina nu en utredning om krigsbrott, men även en brottsutredning mot egna tjänstemän kring varför evenemanget hölls öppet trots riskerna.

Den dagtida attacken mot ett militärt övningsfält var ett avsteg från Rysslands typiskt nattliga räder. Ryska styrkor har även tidigare riktat in sig på ukrainska försvarsevenemang, bland annat i Tjernihiv förra året.

EU-kommissionen bedömer preliminärt att TikTok bryter mot EU:s lag om digitala tjänster (DSA) gällande barnsäkerhet. Enligt utredningen sprids minderårigas innehåll för brett, bland annat i plattformens rekommendationsflöden, vilket ökar risken för nätmobbning och oönskad kontakt med förövare. EU kräver nu att barns konton som standard görs privata. Om överträdelsen slutgiltigt fastställs riskerar bolaget böter på upp till sex procent av sin globala årsomsättning.

Spanien och Frankrike har aktiverat EU:s civilskyddsmekanism mot svåra skogsbränder, skriver TT/GP. Sverige förbereder att på lördagen skicka två plan från EU:s krishanteringsflotta rescEU. Myndigheten för civilt försvar (MCF) planerar att skicka teamledare redan på fredagen.

– Vi är också beredda att skicka två nationella skopande plan till det land som ERCC anvisar oss vid accept, sade Jonas Klint på MCF.

Den exakta destinationen är oklar, men insatsen väntas pågå i sju till åtta dagar. EU står för den allra största delen av kostnaderna.

Ukrainska drönarattacker mot den ryska e-handelsjätten Wildberries har dödat minst nio personer och skadat lager i fem ryska regioner, rapporterar Financial Times på fredagen. Attackerna har förstört omkring åtta procent av företagets lagerutrymme, och tiotusentals småsäljare riskerar stora förluster sedan Wildberries klassat drönarattacker som force majeure och friskrivit sig från ersättningsansvar. Bolagets vd har lovat att kompensera de minsta säljarna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntas träffa USA:s president Donald Trump i Washington nästa vecka, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till ukrainska mediet Suspilne, på fredagen. Besöket sammanfaller med senator Lindsey Grahams begravning i Washington nästa vecka. Ett möte skulle bli det första sedan fredsförhandlingarna mellan Ukraina, Ryssland och USA stått stilla i sex månader.

EU-kommissionen har på torsdagen bötfällt Google på sammanlagt 890 miljoner euro för brott mot EU:s lag om digitala marknader (DMA). Teknikjätten straffas för två regelbrott. Dels för att ha prioriterat sina egna tjänster i sökresultat framför konkurrenters, dels för att ha hindrat apputvecklare på Google Play från att informera och hänvisa användare till billigare erbjudanden på andra plattformar. Google har nu 60 dagar på sig att åtgärda bristerna. Om kraven inte uppfylls riskerar bolaget viten på upp till fem procent av sin globala omsättning.

Europeiska centralbanken beslutade på torsdagen att hålla sina tre styrräntor oförändrade, där inlåningsräntan ligger kvar på på 2,25 procent. Orsaken är stor osäkerhet kring inflationen och svängande energipriser i spåren av konflikten i Mellanöstern.

EU-kommissionen gav på torsdagen grönt ljus för att betala ut ytterligare 1,47 miljarder euro till Sverige från EU:s återhämtningsfond. Beslutet bygger på att Sverige bedöms ha uppnått 16 uppställda milstolpar och mål. Dessa innefattar reformer inom den gröna omställningen, utbyggd vuxenutbildning, kompetenshöjningar inom äldreomsorgen samt åtgärder för att stimulera byggandet av hyresrätter. Ministerrådets ekonomiska och finansiella kommitté har nu fyra veckor på sig att yttra sig innan pengarna överförs. I och med detta har Sverige säkrat drygt 90 procent av sin totala andel från fonden.

EU-ländernas representanter har enats om att förlänga undantag från EU:s dataskyddsregler till april 2028 och delvis återinföra den så kallade chattkontrollen, rapporterar Tagesschau. Beslutet ger techbolag som Microsoft, Google och Meta fortsatt möjlighet att frivilligt söka igenom privata chattar efter bilder på sexuella övergrepp mot barn, förutsatt att en människa verifierar träffar innan de rapporteras till myndigheter. Krypterade tjänster som Whatsapp och Signal undantas helt. EU-parlamentet, som tidigare blockerade en förlängning, fick igenom skärpta villkor för krypterad kommunikation.

EU-länder har enats om att låta den gemensamma marina insatsen Atalanta börja borda fartyg som misstänks tillhöra Rysslands skuggflotta i Indiska oceanen, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas på onsdagen, rapporterar Kyiv Independent. Beslutet kommer efter att EU-insatsen Irini nyligen bordat ytterligare ett skuggflottefartyg i Medelhavet. Enskilda länder, däribland Frankrike, Sverige, Belgien och Storbritannien, har också bordat misstänkta fartyg i sina egna territorialvatten. 

Ryssland tar emot en bränsleleverans från Indien efter att ukrainska drönarattacker slagit ut omkring 40 procent av landets raffinaderikapacitet, rapporterar Financial Times på torsdagen. En tanker med 42 000 ton bensin från det indiska raffinaderiet Vadinar väntas nå oljeterminalen Beloje More i norra Ryssland. Bränslekrisen, den värsta sedan Sovjetunionens fall, har lett till ransoneringar i flera regioner och drabbat omkring 50 miljoner ryssar, enligt Financial Times uppskattning. Moskva meddelade i slutet av juni att landet skulle börja importera bränsle.

Klimatförändringarna har gjort den pågående torkan i Europa mer allvarlig genom extrem värme snarare än låg nederbörd, visar en studie från forskargruppen World Weather Attribution som presenterades på torsdagen, rapporterar Euractiv. Studien visar att extremt torra jordar i dag är 5 gånger vanligare i västra Europa och 11 gånger vanligare i östra Europa jämfört med ett klimat utan uppvärmning. Atmosfärens förmåga att dra ut fukt ur mark och växtlighet var upp till 80 gånger mer sannolik i västra Europa i april–juni. Jorden har värmts med cirka 1,4 grader sedan förindustriell tid, vilket gör atmosfären torrare.

Ungerns riksåklagare Gabor Balint Nagy har avgått, rapporterar Tagesschau. Ungerns premiärminister Péter Magyar, som flera gånger krävt Nagys avgång, skrev på Facebook att landet befriat sig från ännu en Orbán-lojal aktör. Nagy anklagas för att ha skyddat förra regeringen från korruptionsutredningar och för att ha dröjt med utredningar mot myndigheter som bevakat politiker inom Magyars tidigare oppositionsparti Tisza. Avgången ses som en milstolpe och väntas bana väg för en reform av det ungerska rättsväsendet.

Bilförsäljningen i EU ökade med 5,7 procent under det första halvåret, jämfört med samma period i fjol, visar siffror som branschorganisationen Acea presenterade på torsdagen, rapporterar TT. Rena elbilar nådde en marknadsandel på 20,7 procent i juni, upp från 15,6 procent ett år tidigare, medan hybridmodeller var mest sålda med 37,3 procent. Bensin- och dieselbilarnas andel föll till 29,7 procent, från 37,8 procent. Acea påpekar att en snabbare omställning till elbilar krävs för att EU ska nå sina utsläppsmål för 2030.

EU-kommissionären Henna Virkkunen, som ansvarar för teknik- och cybersäkerhetsfrågor, varnade i en intervju med Financial Times för att artificiell intelligens har blivit ett geopolitiskt vapen. Hon pekade på USA:s tillfälliga exportstopp för Anthropics AI-modeller i juni som exempel på riskerna med beroende av tredjeländer. EU-kommissionen presenterade nyligen ett paket för teknologisk suveränitet som ska stärka europeiska alternativ inom bland annat AI och molntjänster. Samtidigt förs bilaterala samtal med USA om fortsatt tillgång till avancerade AI-modeller.

Bulgarien lämnar på tisdagen de villigas koalition för stöd till Ukraina, meddelade landets nya premiärminister Rumen Radev, rapporterar Sveriges Radio. Radevs nystartade parti vann en jordskredsseger i aprils parlamentsval och beskrivs som alltmer prorysk. Enligt Bulgariens tidigare försvarsminister Todor Tagarev innebär beskedet att EU nu har en ny aktör som riskerar att blockera gemensamma beslut, jämförbart med Ungerns agerande under Viktor Orbán.

Frankrikes parlament röstade på tisdagen igenom ett förbud mot sociala medier för barn under 15 år, vilket gör landet till första EU-land med en sådan lag, rapporterar The Guardian. Nationalförsamlingen röstade 279 mot 81 efter att senaten godkänt förslaget tidigare samma dag. Förbudet börjar gälla i september för nya konton och omfattar befintliga konton från januari 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har efterlyst en stegvis tillgång till sociala medier för barn, och kommissionen har tagit fram en app för åldersverifiering som flera medlemsländer, däribland Frankrike, redan testar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avskedade på tisdagen arméchefen Oleksandr Syrskyj, en vecka efter att försvarsminister Mychajlo Fedorov fick sparken, rapporterar Politico. Beslutet kommer efter landsomfattande protester som krävt att Fedorov återinsätts och Syrskyj avgår. Generalmajor Mychajlo Drapatyj blir ny arméchef. Zelenskyj tackade Syrskyj för tidigare framgångar, bland annat försvaret av Kiev och Charkiv samt inbrytningen i ryska Kursk 2024.

Sommarens värmebölja har utplånat mer än två miljarder euro av värdet på spannmålsskörden i EU, visar en analys som publicerades på onsdagen av branschorganisationen Coceral och tankesmedjan ECIU, rapporterar Financial Times. Nästan nio miljoner ton spannmål har strukits ur prognoserna för EU och Storbritannien, med Frankrike och Ungern hårdast drabbade. Rekordvärmen i juni följde en temperaturökning på tre grader över genomsnittet 1991–2020.

Den ryska fregatten Neustrasjimyj genomförde på måndagen en skarpskjutningsövning omkring 74 kilometer utanför den brittiska hamnstaden Plymouth, rapporterar BBC. Övningen ägde rum i internationellt vatten och pågick i 30 minuter, medan ett brittiskt marinfartyg övervakade händelsen. Storbritanniens försvarsminister Wes Streeting kallade övningen "effektsökande och oansvarig". Ryska krigsfartyg passerar regelbundet Engelska kanalen, men den korta skjutdistansen till kusten beskrivs som ovanlig.

Ungersk polis genomsökte på tisdagen ett datacenter med servrar tillhörande Fidesz, partiet som leddes av tidigare premiärministern Viktor Orbán, rapporterar VRT. Åklagarmyndigheten i Bács-Kiskun uppger att utredningen gäller misstänkt förskingring av medel ur den nationella kulturfonden NKA. Fidesz kallar tillslaget för tyranni och menar att det är regeringspartiet Tiszas försök att slå ut partiet med juridiska medel. Orbán förlorade valet i april efter 16 år vid makten.

Finlands regering och statsminister Petteri Orpo (Saml) fick på tisdagen riksdagens förtroende efter nio timmars debatt om den så kallade Garden Helsinki-härvan, rapporterar Yle. I båda misstroendeomröstningarna blev röstsiffrorna 101–90. Oppositionen krävde svar om varför projektet fick 35 miljoner euro i statligt stöd, men regeringen meddelade i måndags att stödet dras tillbaka. Debatten väntas prägla finsk politik fram till nästa riksdagsval.

Den avsatte oppositionsledaren Özgür Özel meddelade på tisdagen att han bildar ett nytt parti för att utmana president Recep Tayyip Erdoğan, rapporterar Financial Times. Özel avsattes som ledare för oppositionspartiet CHP i maj genom ett domstolsbeslut som kritiker kallat politiskt motiverat. Enligt Özel kan det nya partiet bildas redan på onsdagen och bli riksdagens största oppositionsgrupp. Många av CHP:s 135 ledamöter väntas ansluta sig.

Moldaviens parlament valde på tisdagen finansexperten Vasile Tofan, 44 år, till ny premiärminister, rapporterar DPA. Han efterträder Alexandru Munteanu, som oväntat avgick i början av juli efter åtta månader, i spåren av flera skandaler kring regeringen och president Maia Sandus krets. Moldavien har varit kandidatland till EU sedan 2022.

Ryssland genomförde på söndagen en av sina största robotattacker mot Kiev hittills, med minst en person död och 17 skadade, rapporterar Kyiv Independent. Enligt Ukrainas flygvapen sköts 125 drönare, 25 ballistiska robotar och tio hypersoniska Zirkon-robotar av mot huvudstaden. Attacken pågick i över en timme och orsakade bränder i flera stadsdelar, och ytterligare drönarattacker rapporterades i Kievregionen senare på förmiddagen. President Volodymyr Zelenskyj kallade natten en av krigets värsta mot Kiev.

Flera EU-länder kräver undantag från nästa sanktionspaket mot Ryssland, vilket enligt diplomater riskerar att urholka stödet för fortsatta åtgärder, rapporterar Financial Times på söndagen. Bland andra Grekland, Frankrike, Italien, Tyskland, Österrike och Portugal har begärt undantag eller blockerat delar av paketet, som kräver enhällighet. Paketet omfattar bland annat en mekanism för att hålla nere priset på rysk olja. Diplomater varnar för att viljan att acceptera ekonomiska konsekvenser för egna företag minskar ju längre kriget pågår.

EU-kommissionen bötfäller på måndagen e-handelsplattformen AliExpress med 550 miljoner euro för brott mot lagen om digitala tjänster (DSA). Företaget straffas för att ha misslyckats med att stoppa försäljningen av olagliga, osäkra och förfalskade produkter. Enligt kommissionen har AliExpress allvarligt brustit i sina riskbedömningar, felbedömt hur algoritmer sprider olagliga varor och haft otillräckligt med personal för innehållsmoderering. Bolaget har nu fram till den 20 oktober 2026 på sig att presentera en åtgärdsplan för att åtgärda de systemiska bristerna, annars väntar löpande viten.

Nu ska det bli tydligare när man interagerar med en maskin eller ser artificiellt innehåll. På måndagen publicerade riktlinjer för hur bolag ska leva upp till öppenhetskraven i den nya AI-lagstiftningen. Kraven börjar gälla den 2 augusti och innebär att system som chattbotar uttryckligen måste meddela användaren att den pratar med en AI. Dessutom ska AI-genererat material, exempelvis deepfakes och syntetiska texter om samhällsfrågor, förses med maskinläsbar märkning. Målet är att motverka bedrägerier och manipulation. AI-system som släppts före augusti har till december på sig att följa reglerna.

Frankrikes och Tysklands ledare kräver på fredagen nya EU-skyddsåtgärder mot ett växande kinesiskt handelsöverskott och en enligt dem kraftigt undervärderad valuta, skriver Financial Times. Ländernas finansministrar ska presentera konkreta förslag i september som EU-kommissionen kan genomföra. Frankrike har länge förespråkat en mer protektionistisk linje, medan Tyskland traditionellt värnat frihandel.

Ministerrådet har beslutat om sanktioner mot en person och fem företag kopplade till den ryska drönartillverkaren ABS Electro Group, som utvecklar elektronikkomponenter till ryska attackdrönare av typen Shahed och Geran och gör dem svårare att störa ut. Beslutet är en reaktion på Rysslands dödliga robotattacker mot Kiev i början av juli. De svartlistade får sina tillgångar i EU frysta och beläggs med inreseförbud. Flera av bolagen tillverkar även styrsystem till den ryska energisektorn, en viktig inkomstkälla för Kreml.

Frankrikes och Tysklands ledare lovade på fredagen fördjupat försvarssamarbete med satsningar på missilförsvar och långräckviddiga vapensystem, rapporterar Reuters. Länderna fördjupar även samtalen om kärnvapenavskräckning där tyska soldater för första gången ska delta i en fransk kärnvapenövning. Frankrike betonar att landet ensamt fortsätter finansiera sin kärnvapenarsenal. Samarbetet om det gemensamma stridsflygsprojektet Fcas fortsätter trots att planerna på ett gemensamt stridsflygplan lagts ner.

Ukraina anklagar Ryssland för att på söndagen ha attackerat ett obeväpnat civilt fraktfartyg i Svarta havet utanför Odessa, rapporterar Tagesschau. Minst fem besättningsmedlemmar ska ha dödats, fem saknas och åtta vårdas på sjukhus i Odessa, enligt ukrainska flottan. Fartyget seglade under Guinea-Bissaus flagg och det är oklart varför det befann sig i det utsatta området.

Ungerns premiärminister Péter Magyar meddelade på måndagen att han avser nominera schackstormästaren Judit Polgár till landets presidentpost, enligt DPA. Posten blev vakant efter att parlamentet i april avsatte den sittande presidenten, en bundsförvant till förre premiärministern Viktor Orbán. Magyars parti Tisza har egen kvalificerad majoritet i parlamentet, som utser presidenten. Polgár toppade damernas världsrankning i schack i 26 år och har tidigare inte innehaft politiskt ämbete.

Ryssar återgår i allt högre grad till kontantbetalningar efter flera år av minskande kontantanvändning, visar en analys av ryska centralbankens siffror, rapporterar BBC. Orsakerna är dels återkommande avbrott i mobilnätet efter ukrainska drönarattacker, dels företags försök att undvika skatt i en pressad ekonomi. Mängden kontanter i omlopp har ökat med 1,56 biljoner rubel sedan årsskiftet, den största ökningen sedan pandemin. Ryssland höjde momsen till 22 procent i januari för att stärka statens intäkter.