Tyske liberalen Alexander Graf Lambsdorff (t.h.) drog tillbaka sitt stöd. Till vänster de Grönas gruppledare Rebecca Harms.

Tyske liberalen Alexander Graf Lambsdorff (t.h.) drog tillbaka sitt stöd. Till vänster de Grönas gruppledare Rebecca Harms.

Förslag om Googlelagring förlorar majoritet

Sju ledamöter har dragit tillbaka sitt stöd sedan förslaget om att lagra Googlesökningar antogs i Europaparlamentet förra onsdagen. Trots att förslaget därmed förlorat sin majoritet kommer beslutet sannolikt att stå kvar.

Flera ledamöter som stod bakom förslaget att låta datalagringsdirektivet omfatta även Googlesökningar, som antogs av EU-parlamentet i förra veckan, har dragit tillbaka sina underskrifter från förslaget i efterhand. På onsdagen var siffran uppe i totalt sju ledamöter, men de väntas bli fler. Anledningen till tillbakadragandena är densamma som tidigare: ledamöterna ska inte ha förstått att förslaget som handlar om att bekämpa pedofili syftade till att utöka datalagringsdirektivet. Att förslaget antogs redan den 23 juni, drygt två månader innan den officiella behandlingstiden löpte ut, ska ha överraskat ledamöterna.

Därför pågår nu ett arbete i EU-parlamentet för att upphäva antagandet av den så kallade skriftliga förklaringen. Lena Ek (C) menar att det finns ett tiotal liberala ledamöter som fortfarande vill dra tillbaka sin underskrift.
– Det enda korrekta vore att öppna förklaringen igen så att den löper till den 9 september. Det är många som inte har läst det finstilta innan de skrivit på, säger hon till Europaportalen.

Ett sådant beslut skulle endast kunna tas av de politiska gruppledarna. Kritikerna menar att det faktum att den skriftliga förklaringen stängdes två månader innan den officiella tidsgränsen hade löpt ut tyder på att beslutet var politiskt. Därmed menar de att ett politiskt beslut även bör kunna öppna förklaringen igen. Lena Ek har kontaktat den liberale gruppledaren Guy Verhofstadt för att framföra den ståndpunkten, och samma diskussion pågår i den gröna gruppen.

Men på parlamentets sekretariat avvisar man synpunkten att det skulle ligga ett politiskt beslut bakom det raska antagandet av förklaringen. Att den stängdes så fort berodde på att den italienske initiativtagaren Tiziano Motti från den konservativa gruppen genom en aggressiv kampanj lyckades samla in 369 underskrifter ovanligt snabbt. Och när en majoritet nås ska en förklaring betraktas som antagen.
– Vanligtvis når man inte en majoritet förrän precis innan tremånadersgränsen löper ut. Därför antas förklaringarna vanligtvis först då. I det här unika fallet gick det väldigt fort helt enkelt, säger Paul Dunstan, chef för Europaparlamentets direktorat för plenarsammanträden till Europaportalen.

De hittills sju tillbakadragna underskrifterna innebär att den skriftliga förklaringen i praktiken endast har stöd av 365 ledamöter, vilket är fyra färre än de 369 ledamöter som behövs. Men när en skriftlig förklaring väl har antagits i kammaren är det svårt att riva upp beslutet.
– Det skulle skapa ett farligt prejudikat om man började riva upp tagna beslut i kammaren. Man får se det som en nödvändig läxa för parlamentarikerna att verkligen läsa på innan de skriver under något, säger en central tjänsteman på EU-parlamentet som vill förbli anonym, till Europaportalen.

Beslutet om att upphäva beslutet eller inte väntas de politiska gruppledarna ta på deras möte i dag, torsdag. Under tiden har dock Tiziano Motti stött på hinder i form av Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström. I en intervju med svd.se på tisdagen sade hon förslaget är ”oproportionerligt” och inget som EU-kommissionen planerar att gå vidare med.

Fotnot: De sju ledamöter som dragit tillbaka sitt stöd efter den 23 juni är Lothar Bisky (Vänstergruppen GUE/NGL), Cornelia Ernst (GUE/NGL), Jürgen Klute (GUE/NGL), Alexander Graf Lambsdorff (liberala Alde), Jiří Maštálka (GUE/NGL) , Werner Schulz (De Gröna) och Kathleen Van Brempt (Socialdemokratiska S&D). Namnen på de ledamöter som drar tillbaka sitt stöd noteras i protokollet där antagandet av förklaringen registreras.