EU:s jämställdhetsstrategi väckte reaktioner

I torsdags togs EU:s jämställdhetsstrategi upp för debatt och omröstning i Europaparlamentet. – Jag kräver att EU och medlemsstaterna tar frågan på största allvar, sade Heléne Fritzon (S).

EU:s nya jämställdhetsstrategin för 2021-2025 handlar bland annat om att bekämpa alla former av könsrelaterat våld, få bort lönegapet mellan kvinnor och män, samt förbättra löner och arbetsvillkor inom starkt kvinnodominerade sektorer.

EU-parlamentarikern och socialdemokraten Maria Noichl, samordnare i parlamentskommittéen för jämställdhet, krävde i sitt tal att de sju medlemsländer som ännu inte skrivit under Istanbulkonventionen mot kvinnovåld måste göra det.

– Får ni inte igenom det så måste det i alla fall finnas en reservplan, sade Maria Noichl riktat mot ländernas ledare.

Heléne Fritzon (S) inledde sitt tal med att kräva att EU och medlemsländerna tar jämställdhetsfrågorna på största allvar.

– Det är positivt och helt nödvändigt att EU nu har en strategi men det räcker inte. Nu måste vi se till att den följs upp och implementeras med tydliga mål och konkreta åtgärder, sade Heléne Fritzon, och gav exempel på att strategins åtgärder måste integreras, framförallt i EU:s budget och återhämtningsfond.

Alice Bah Kuhnke (MP) pekade ut Polen och Ungern för att låtit pandemin bli ett tillfälle att attackera och inskränka på transpersoners rättigheter.

– Betänkandet skickar ut en mycket tydlig signal till kommissionen och till de regressiva medlemsstaterna. Vi måste sträcka oss bortom vackra ord för att få till en förändring, sade Alice Bah Kuhnke.

Från svensk sida stöddes resolutionen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna röstade emot medan Moderaterna och Centerpartiet lade ner sina röster.  

De mest jämställda länderna i EU är Sverige, Danmark och Frankrike. Sverige har toppat alla enskilda undersökningsår sedan start. I botten på skalan återfinns Grekland, Ungern och Slovakien.