Efter de tyska socialdemokraternas stora förlust i EU-valet har striderna inom SPD tagit ny fart. För att få slut på interna kupprykten har partiledaren Andrea Nahles ställt sin post som gruppledare i parlamentet till förfogande, uppger Ekot.

Prelimiära siffror visar att EU-valets vinnare, som den partigrupp som fick flest nya mandat, är liberala Alde&R, följt av högerextrema ENF, De gröna och populistiska EFDD. De största förlorarna är socialdemokratiska S&D, konservativa och kristdemokratiska EPP, Sverigedemokraternas ECR och vänsterpartistiska GUE/NGL.
 

Sverige har i nuläget 20 EU-parlamentariker. Efter förra veckans EU-val visar preliminära siffror att åtta politiska partier har lika många eller fler EU-parlamentariker än hela Sverige. De är brittiska Brexitpartiet (29 parlamentariker), tyska kristdemokratiska CDU (29), italienska högerpopulistiska Lega (28), polska nationalkonservativa PiS (23), franska högerpopulistiska Nationell samling (22), franska liberala LREM (21), tyska miljöpartistiska De Gröna (21) och spanska socialdemokratiska PSOE (20).

Anställda på Europaparlamentet har inför EU-valet bett kandidater i valet att skriva på ett löfte om att de kommer att bekämpa trakasserier på parlamentet genom att bland annat skapa en oberoende struktur för att hantera anmälningar. Av de svenska kandidaterna har 40 skrivit på uppropet, de flesta från Miljöpartiet och nybildade Vändpunkt. Även Malin Björk (V), Soraya Post (FI), Fredrick Federley (C), Jytte Guteland (S) och Helène Fritzon (S) har skrivit på. Moderaternas fyra toppkandidater skrev på först efter att Europaportalen frågat partiet om deras inställning till kampanjen. Enligt deras politiska sakkunnige Filip Solsjö kände Moderaterna inte till kampanjen tidigare då deras toppkandidat Tomas Tobé bara kontaktats av initiativtagarna via Twitter.

Krav kommer nu på att omständigheterna i det brittiska EU-valet måste utredas då hundratals EU-medborgare nekades att rösta i vallokalerna, enligt Financial Times. Bland annat skriver belgaren Guy Verhofstadt, ledare för partigruppen Alde i EU-parlamentet, på Twitter att omfattningen måste undersökas. Samtidigt uppger Labourledamoten Catherine West att hon redan i april slog larm i underhuset om att något liknande kunde ske.

Kampanjnätverket Avaaz avslöjar i en stor granskning att över 500 Facebookkonton sprider och delar falska nyheter och hatbudskap till miljontals människor i hela Europa.

Det sker trots att det amerikanska bolaget, infölr EU-valet, lovat att rensa bort konton som bryter mot dess riktlinjer. De misstänkt högerextrema sidorna uppges operera från Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, Polen och Spanien och sägs sprida allt ifrån vitmaktbudskap till förnekelse av Förintelsen.

Enligt The Guardian har Facebook plockat ned en del av kontona, men man utreder fortfarande hundratals konton som uppges ha 26 miljoner följare i Europa.

I dag fredag röstar irländare och tjecker i EU-valet. I Tjeckien kan väljarna också rösta imorgon lördag, då även letter, malteser och slovaker går till valurnorna. I Storbritannien och Nederländerna har man röstat, medan medborgare i övriga EU-länder, liksom i Sverige, röstar på söndag. 

Vallokalsundersökningar efter torsdagens EU-val i Nederländerna visar att socialdemokratiska PvdA ser ut att bli största parti med runt 18 procent av rösterna, enligt public service-kanalen NOS. Närmare hälften av alla s-väljare som deltog i undersökningen motiverade sitt val med partiets toppkandidat Frans Timmermans. Högerpopulistiska Geert Wilders Frihetsparti ser ut att förlora tre av sina nuvarande fyra mandat i EU-parlamentet med ett stöd på fyra procent. Valdeltagandet spås bli 41 procent – den högsta nivån sedan 1989 i Nederländerna.

KD-politikern Lars Adaktusson har ställt in sin medverkan vid SVT:s valvaka och vid Expressens uppesittarkväll på lördag, enligt Expressen. Det efter att Dagens Nyheter avslöjat att han röstat emot aborträtten 22 gånger i Europaparlamentet. Enligt SVT motiverar han beslutet att inte medverka vid valvakan med att han saknar energi efter den senaste tidens turbulens. 

SvD har undersökt hur mycket partierna lägger på Facebook-annonser i EU-valrörelsen. Bland annat satsar högerextrema Alternativ för Sverige mer än riksdagspartiet V. Mest lade Socialdemokraterna följt av Centerpartiet.

EU-medborgare som bor i ett annat medlemsland har rätt att rösta i det landets EU-val. Men flera EU-medborgare i Storbritannien som BBC talat med säger sig ha stött på stora administrativa svårigheter för att kunna rösta och många har nekats att rösta. Brittiska valmyndigheten menar att det senfärdiga beslutet att landet skulle delta i EU-valet trots brexit har bidragit til att situationen uppstått.

En väljare – en röst är en av de demokratiska valens huvudprinciper, men den som har dubbla EU-medborgarskap kan rösta flera gånger i EU-valet, trots att det är förbjudet. Unionsländerna har nämligen inget informationsutbyte om vem som redan har röstat i ett annat land om personen har dubbelt medborgarskap, rapporterar SVT. Men för de som bor i ett EU-land och är medborgare i ett annat, finns det myndighetsutbyte om i vilket land de registrerat sig för att rösta.

Falska budskap har fått stor spridning i Europa inför EU-valet. Det visar en granskning av twitterinlägg som flera Public Service-bolag i Europa gjort, däribland Sveriges Radio och finska Yle. Ett videoklipp på Twitter uppges visa en muslimsk man i Italien som vandaliserar en staty av en kvinna. Budskapet handlar om hur Europa inte ser vad som sker. Men videoklippet är inte alls från Italien, utan från Algeriet. Ändå har videoklippet delats över 1700 gånger.

I morgon torsdag inleds EU-valet då vallokalerna i Storbritannien och Nederländerna öppnar. På fredag röstar irländare och tjecker. De tjeckiska vallokalerna är även öppna på lördagen då slovaker, letter och malteser röstar. I övriga EU-länder röstar man på söndag. I Belgien, Bulgarien, Cypern, Grekland och Luxemburg är det obligatoriskt att rösta. Röståldern är i de flesta EU-länder 18 år förutom Grekland (17 år) och Österrike (16 år).

Säkerhetspolisen är involverad i att skydda EU-valet på söndag. Exempelvis genom att förhindra att hot från extremister stör valrörelsen eller själva valet och genom att skydda EU-parlamentariker. Enligt Säpo agerar främmande makt troligtvis på samma sätt nu som inför riksdagsvalet 2018 i syfte att påverka valet, främst genom att försöka påverka politiska frågor.

– Risken för påverkan från främmande makt har inte minskat, utan de här frågorna är minst lika aktuella i dag och i morgon, säger Säpochefen Klas Friberg i ett uttalande.

Tysklands konservativa förbundskansler Angela Merkel är en av de som fått frågan om hon efter EU-valet, vill ta över efter Donald Tusk som ordförande för Europeiska rådet. Senast vid toppmötet i rumänska Sibiu den 9 maj försökte en grupp av stats- och regeringschefer locka henne att ta jobbet men Merkel tackade då nej, skriver Bloomberg. Även Nederländernas premiärminister, liberalen Mark Rutte, har fått samma erbjudande men vill fullfölja sitt mandat, som löper ut 2021.

Anställda i EU-parlamentet har tagit initiativ till ett metoo-upprop mot sexuella trakasserier inför EU-valet. Men än så länge är det nästan bara kandidater från partier till vänster som skrivit på, rapporterar Ekot. I Sverige har drygt trettio kandidater skrivit på uppropet, de flesta från Miljöpartiet, som toppkandidaten Alice Bah Kuhnke. Även Vänsterpartiets toppnamn Malin Björk och Soraya Post från Feministiskt initiativ stödjer upproret. Varken Sverigedemokraterna eller något av de borgerliga partierna har skrivit på.

De flesta toppkandidaterna till EU-valet vill att mindre EU-pengar går till lantbrukare, enligt en enkät som Ekot gjort. Men det finns också de som vill ha kvar dagens nivåer.

Den brittiska valkommissionen kommer i dag tisdag att avlägga en inspektion hos det brittiska Brexitpartiet, skriver The Guardian. Det sker sedan landets tidigare premiärministern Gordon Brown (Labour) uppmanat  kommissionen att utreda huruvida partiet i sin kampanj inför EU-valet tagit emot och dolt utländska donationer via betaltjänsten Paypal. Brittiska partier får, enligt reglerna, inte motta pengar från utlandet inför val.

Det österrikiska högernationalistiska partiet FPÖ kommer att stödja oppositionens förslag om en misstroendeomröstning mot landets förbundskansler Sebastian Kurz, från konservativa ÖVP, uppger nyhetssajten Oe24. Beskedet kommer sedan FPÖ:s samtliga ministrar lämnat regeringen efter videoskandalen med vice-kanslern Heinz-Christian Strache, FPÖ. I morgon onsdag är ett extrainsatt parlamentsmöte planerat då förtroendefrågan ska debatteras.

Förändringarna är stora i opinionen med bara en vecka kvar till EU-valet. I den senaste mätningen från SvD/Sifo har fyra partier förändrat sitt väljarstöd signifikant.

– Det är ovanligt med så här många förändringar på så kort tid, säger Toivo Sjörén på Sifo.

Klimatförändringar, migration och ungdomsarbetslöshet var några av frågorna i centrum för debatten mellan toppkandidaterna till att bli EU-kommissionens nya ordförande som hölls på onsdagskvällen, rapporterar Ekot. Debatten, som ägde rum i Bryssel, var den sista inför EU-valet. Den konservativa gruppens kandidat, Manfred Weber, sade under debatten att han vill att EU har ett nettonollutsläpp till 2050 men vill samtidigt skynda långsamt för att inte äventyra jobben i industrin. Socialdemokraternas kandidat Frans Timmermans kallade Weber för en dinosaurie i klimatsammanhang och sade att det är de fattiga som drabbas mest av klimatförändringarna.

Det brittiska EU-valet, som äger rum den 23 maj, kan ge ett föhandsbesked om hur utslaget av en eventuell andra folkomröstning om brexit skulle kunna bli, skriver Euractiv, som uppger att läget, enligt prognoserna, ser ut att vara jämnt fördelat mellan partier som är för brexit och partier som är mot (remain-sidan).

De sex kandidaterna till posten som EU-kommissionens ordförande drabbar ikväll onsdag samman i en valdebatt i Europaparlamentet med start kl 21.

Debattörerna är Nico Cué, Europeiska vänsterpartiet, Ska Keller, De gröna, Jan Zahradil, Alliansen av konservativa och reformister, Margrethe Vestager, Alliansen liberaler och demokrater, Manfred Weber, Europeiska folkpartiet och Frans Timmermans, Europeiska socialdemokraternas parti.

Du kan antingen se parlamentets livesändning här. Eller lyssna på en svensk översättning av debatten på fredag i SVT 2 kl 12.03–14.10, med Europakorrespondenterna Rolf Fredriksson och Erika Bjerström.

Vänsterpartiets toppkandidat i EU-valet Malin Björk har tagit ut omkring en miljon kronor  i skattefria dagtraktamenten under den senaste mandatperioden när hon suttit i EU-parlamentet trots att hon är utflyttad till Bryssel, uppger SVT.  Enligt Malin Björk har hon gjort upp med parlamentets administration att hon får använda dem till resor i Sverige.

– Traktamentena täcker alla mina inrikesresor och boenden när jag är i Sverige, uppger hon. 

Det är tretton dagar kvar till EU-valet och partiernas valkampanjer är i full gång. Jämfört med ett riksdagsval lägger riksdagspartierna betydligt mindre pengar på det här valet. Centerpartiet lägger mest pengar och bland de partier som lägger minst är Liberalerna. Det rapporterar Ekot.

En opinionsundersökning i The Guardian visar att det nybildade brexitpartiet under ledning av EU-skeptikern Nigel Farage kan få 34 procent av rösterna i det kommande EU-valet i Storbritannien. Det är mer än socialdemokratiska oppositionspartiet Labour (21 procent) och konservativa regeringspartiet Tory (11 procent).

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) tror inte på toppkandidatprocessen som användes första gången vid EU-valet 2014 och innebär att kandidaten för den partigrupp i EU-parlamentet som får flest mandat ska bli ny kommissionsordförande. Det framkom under en Europadebatt i Stockholm i går, torsdag.

Dahlgren sade att processen ”förhoppningsvis inte” kommer att användas i valet 2019. Han bedömer i stället att det blir medlemsstaterna som ”efter att ha lyssnat med hänsyn till utfallet av valet i parlamentet” utser en person som man kan enas om. EU-parlamentet måste i slutänden godkänna nästa kommissionsordförande.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kallade på torsdagen till ett extrainsatt EU-toppmöte 28 maj efter EU-valet. Syftet är att medlemsländernas stats- och regeringschefer ska diskutera vilka som ska få de kommande toppjobben i EU-institutionerna. Tusk vill att ledarna ska enas om tillsättningarna redan i juni.

Större satsningar på klimatet, stärkt bevakning av EU:s yttre gränser och att arbeta för en europeisk armé – det är några av förslagen i den franske presidenten Emmanuel Macrons partis, La République en Marches, manifest inför EU-valet – kallat Projekt renässans. Manifestet presenterades på onsdagen.

Centerpartiets och Kristdemokraternas toppkandidater i EU-valet, Fredrick Federley och Sara Skyttedal, har hamnat i bråk efter att Federley i en debattartikel anklagat Skyttedal för att tveka "mellan liberala värderingar och diktaturfasoner”. Detta efter att hon i en tidigare DN-intervju inte kunnat välja mellan den franske presidenten Emmanuel Macron och Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

I dag torsdag svarar Sara Skyttedal i en debattartikel med att anklaga Centern för att ha svikit Alliansen och Fredrick Federley för att själv samarbeta med populistiska partier och i EU-parlamentet sluta överenskommelser med Sverigedemokraterna.

Bara var tjugonde väljare har ganska eller mycket stort förtroende för Liberalernas och Feministiskt initiativs toppkandidater i EU-valet, visar en ny mätning från Novus/Ekot. Högst förtroende har Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke med 25 procent.

Caio Giulio Cesare Mussolini, kandidat till EU-parlamentsvalet för högerextrema Italiens bröder, och barnbarnsbarn till den italienske fascistdiktatorn Benito Mussolini, har hamnat i blåsväder sedan han försökt nyansera sin gammelfarfars tid vid makten, skriver TT/GP. Under en presskonferens i Rom sade Caio Giulio Cesare Mussolini att fascisttiden ar en "väldigt komplicerad, komplex period" som "inte går att beskriva i termer av rätt eller fel, bra eller dåligt".

Polisen i London har inlett en utredning mot EU-skeptiska och högerextrema partiet UKIP:s EU-kandidat Carl Benjamin efter att han riktat grova sexuella kommentarer mot den kvinnliga labourparlamentarikern Jess Phillips. Enligt opinionsundersökningar riskerar partiet att åka ut ur EU-parlamentet, skriver Euractiv.

Rumänien kommer i samband med EU-valet den 26 maj att hålla två folkomröstningar samma dag. Den ena frågan lyder: Går du med på att förbjuda amnesti eller förlåtelse för korruptionsbrott? Och den andra: Går du med på att förbjuda att regeringen antar nöddekret när det gäller brott, straff och rättssystemet, vilket inkluderar rätten att överklaga dekret direkt till konstitutionsdomstolen? Det uppger tidningen The Parliament.

Nästan hälften rankar klimat- och miljöfrågorna i topp inför EU-valet, visar en ny mätning från Aftonbladet/Inizio. Men även flyktinginvandring och terrorbekämpning hamnar högt upp.

Kataloniens förre regionpresident Carles Puigdemont stoppades från att ställa upp i EU-valet 26 maj av Spaniens valmyndighet. Nu rivs beslutet upp av domstolen i Madrid, rapporterar TT/Aftonbladet. Domstolens beslut gäller även Toni Comín och Clara Ponsatí, som ingick i den grupp katalanska självständighetsivrare som gick i landsflykt 2017 och också stoppades av valmyndigheten från att ställa upp i EU-valet.

Yttrandefrihet och konstnärers rätt att fritt uttrycka sig – det lyfter flera av de svenska partierna fram som de viktigaste kulturfrågorna inför valet enligt en enkätsammanställning som Kulturnytt i SR har gjort. I övrigt spretar svaren och partierna lyfter fram olika saker som viktigaste kulturfrågorna.

EU har i princip inga befogenheter alls när det gäller kulturfrågor utan de ligger på medlemsländernas bord.

Partiernas valaffischer syns återigen på lyktstolpar och fasader. Men experten Orla Vigsö är inte jätteimponerad.

– De flesta håller sig till oprecisa slogans, säger han till SvD.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Liberalernas Jan Björklund ska hålla en gemensam valturné där de ska debattera EU-frågor vid tre tillfällen inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Det meddelade partiledarna på en presskonferens på fredagen, uppger DN. Syftet med turnén är att få fler att gå och rösta, enligt partiledarna.

Frågan om EU ska skapa en gemensam europeisk armé var den som vållade mest debatt när de europeiska toppkandidaterna på torsdagskvällen möttes för andra gången inför EU-valet, rapporterar Ekot. Liberalen Guy Verhofstadt och högerns Manfred Weber var båda stora förespråkare. Ska Keller från det gröna partiet ställde sig frågande kring vem som egentligen skulle styra en sådan armé medan socialdemokraten Frans Timmermans förkastade idén rakt av. 

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven krävde i ett tal på första maj hårdare tag mot miljardärer och multinationella bolag i EU som begår skatteflykt eller använder skatteparadis för att undgå skatt.

S vill skärpa kraven på skatteparadisländer som finns med på EU:s svarta lista, och föreslår att länder utanför unionen ska tvingas registrera vilka som är ansvariga för obskyra skatteupplägg och bolagsfasader. Likaså ska länder vars skattemyndigheter inte fullt ut samarbetar med motsvarande myndigheter i EU kunna hamna på listan.

Italiens högerpopulistiske inrikesminister Matteo Salvini träffar i dag torsdag Ungerns nationalkonservative premiärminister Viktor Orbán. Salvini lanserade nyligen en ny allians för högerpopulistiska partier inför EU-valet och i en intervju med italienska La Stampa, som även publiceras i Süddeutsche Zeitung, säger Orbán att han hoppas att Salvinis allians ”blir stark” och att det europeiska högerpartiet ”EPP måste samarbeta med denna europeiska höger”.

Fem europeiska toppkandidater som vill bli EU-kommissionens nästa ordförande debatterade på måndagskvällen med varandra i nederländska Maastricht. Enligt en opinionsundersökning bland både de närvarande åskådarna och nätåskådare vann den socialdemokratiske toppkandidaten Frans Timmermans debatten med 43 procent av rösterna, enligt Politico.

Spaniens valmyndighet stoppar Kataloniens förre regionpresident Carles Puigdemont från att ställa upp i EU-valet den 26 maj, rapporterar TT/VT. Beslutet, som den spanska valmyndigheten inte motiverar, gäller även Toni Comín och Clara Ponsatí. Puigdemont gick i exil i Belgien efter Kataloniens misslyckade utbrytningsförsök i oktober 2017. Han är en av de katalanska separatistledare som åtalades i mars 2018, misstänkt för bland annat uppror.

Högutbildade, storstadsbor och personer med hög inkomst är överrepresenterade bland valdeltagarna i EU-valen.

– Valresultatet, vilka som röstar, är inte riktigt representativt för befolkningen, säger Richard Öhrvall, postdoktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, till TT/GP.

Det är betydligt färre skolor som anmäler sig till EU-skolvalet än till det svenska skolvalet. Det finns flera skäl till detta anser Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

– Lärarna måste få förutsättningar för ett skolval i maj när det redan är väldigt mycket att göra, säger hon till TT/SvD.