Internationella valutafonden, IMF, varnar i en ny rapport för att världsekonomin riskerar recession om kriget i Mellanöstern fortsätter och energipriserna förblir höga, rapporterar Vrt. I värsta fall faller den globala tillväxten under två procent 2026 – en nivå som sedan 1980 bara nåtts fyra gånger. I ett mer optimistiskt scenario väntas tillväxten landa på 3,1 procent, men inflationen väntas ändå stiga till 4,4 procent mot tidigare prognos på 4,1 procent.

Spaniens regering godkände på måndagen en plan som ger tillfälliga uppehållstillstånd på ett år  till uppskattningsvis 500 000 papperslösa migranter huvudsakligen från Latinamerika, rapporterar BBC. Premiärminister Pedro Sánchez motiverade beslutet med landets åldrande befolkning och behov av arbetskraft. Sökanden måste ha vistats i Spanien i minst fem månader och ha rent brottsregister, ansökan är öppen till slutet av juni. Konservativa Partido Popular har aviserat att man kommer att försöka blockera reformen. Den katolska kyrkan har däremot stöttat regeringens lagstiftning.

Tyskland och Ukraina har undertecknade på tisdagen ett försvarssamarbetsavtal vid de första gemensamma regeringskonsultationerna på mer än 20 år i Berlin, rapporterar Tagesschau. Förbundskansler Friedrich Merz meddelade att Tyskland finansierar en affär med vapentillverkaren Raytheon om hundratals Patriot-missiler och att länderna startar ett gemensamt bolag för produktion av drönare med medellång och lång räckvidd. Merz sade att samarbetet stärker Europas strategiska oberoende.

EU-parlamentets fiskeriutskott antog på onsdagen Isabella Lövins (MP) Östersjörapport med röstsiffrorna 15 för, sex emot och sex nedlagda. Rapporten kräver stopp för industrifisket tills bestånden återhämtat sig.

– Nu ställer sig en majoritet i utskottet bakom det Miljöpartiet länge har krävt: att stoppa industrifisket tills bestånden återhämtat sig, sade Lövin i ett uttalande.

Rapporten går nu vidare till en avgörande omröstning i EU-parlamentets möte i maj.

Norge och Ukraina undertecknade på måndagen ett avtal om att producera ukrainska drönare på norskt territorium, rapporterar Reuters. Under avtalet stödjer Norge även drönartillverkning i Ukraina, medan Ukraina delar data och teknisk kunskap med Norge. Norges statsminister Jonas Gahr Støre sade att landet måste dra lärdom av ukrainska krigserfarheter. Norge har avsatt sammanlagt 28 miljarder dollar i stöd till Ukraina för perioden 2023–2030.

USA:s president Donald Trump angrep på måndagen sin tidigare allierade, Italiens statsminister Giorgia Meloni, efter att Italien nekat amerikanska stridsplan att tanka på en militärbas på Sicilien, skriver Financial Times. "Jag trodde hon hade mod, men hade fel", sade Trump till den italienska tidningen Corriere della Sera. Meloni hade dagen innan kallat Trumps uttalanden om påve Leo "oacceptabla". Italien har dessutom vägrat sända örlogsfartyg till Hormuzsundet utan FN-mandat.

Italien suspenderar sitt försvarssamarbetsavtal med Israel, meddelade statsminister Giorgia Meloni på måndagen, uppger DPA. Beslutet innebär att det automatiska förnyelseförfarandet av ramavtalet stoppas. Italien betraktas som en av Israels närmaste allierade i Europa men har på sistone skärpt sin kritik mot israeliska militäroperationer. Israeliska säkerhetskällor uppger att avtalet är av begränsad praktisk betydelse.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj lovade på tisdagen att den bombskadade Druzjbaledningen, som transporterar rysk olja till Ungern och som Ryssland enligt Ukraina saboterade i januari, ska fungera igen vid månadsskiftet april–maj, rapporterar AFP via GP/TT. Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán har använt driftstoppet som skäl att blockera EU:s lånepaketet på 90 miljarder euro till Ukraina, ett lån han godkände i december.

Tusentals slovaker demonstrerade på onsdagen i flera städer mot ett regeringsförslag om att avskaffa brevröstning från utlandet, rapporterar Tagesschau. Oppositionspartier, som uppmanat till protesterna, menar att statsminister Robert Ficos regering vill stänga ute utlandsslovaker som i senaste valet röstade övervägande för oppositionen. Ficos parti hävdar att brevröstning inte garanterar hemlig och manipulationsfri röstning.

Politiska analytiker menar att Ungerns parlamentsval kan inverka på Bulgariens kommande val, enligt Novinite. Mediaexperten Georgi Lozanov identifierar ett "Orbán-liknande" mellanlager i bulgarisk politik – ett utrymme där Putins och Trumps intressen möts – och frågar sig om Ungernresultatet kan stärka pro-europeiska krafter. Analytiker varnar att Bulgarien, till skillnad från Ungern, har en latent rysksinnad väljargrupp som kan aktiveras.

Irlands biträdande jordbruksminister Michael Healy-Rae avgick på måndagen och röstade mot statsminister Micheál Martins regering i en misstroendeomröstning, uppger Politico. Avgången skedde efter att Healy-Rae mött bönder och lastbilsförare i sin valkrets som protesterat mot höga dieselpriser. Regeringen överlevde misstroendevotum med 92 röster mot 78, men förlorade för första gången ett av de oberoende ledamöter som dess parlamentsmajoritet vilar på.

Flera EU-länder, däribland Sverige, kritiserar fördelningen av EU:s återhämtningsfond på 750 miljarder euro, skriver Financial Times. Kritikerna menar att kommissionens förslag bygger på ”föråldrade” mått, som arbetslöshet före pandemin, istället för den faktiska ekonomiska skadan från krisen. Detta kan leda till att länder som Polen, som klarat sig relativt väl, blir stora vinnare medan hårt drabbade Belgien får en mindre andel av stödet.

Tyska AfD och andra europeiska extremhögerpartier diskuterar om den amerikanske presidenten Donald Trumps öppna stöd för Viktor Orbán bidrog till dennes valförlust på söndagen, rapporterar Financial Times. AfD-parlamentarikern Matthias Moosdorf sade att det öppna stödet från Trump och JD Vance snarare tyngde Orbán inför valet.

Det polska nationalistpartiet Lag och rättvisa (PiS) distanserar sig från Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán efter dennes valförlust på söndagen, rapporterar Politico. Partiets EU-parlamentariker Tobiasz Bocheński erkände att Orbáns östpolitik stod i strid med polska intressen. PiS fruktar nu att nederlaget i Budapest minskar partiets möjligheter att vinna över Tusk i det polska parlamentsvalet nästa år.

EU-parlamentet och ministerrådet nådde på måndagen en politisk överenskommelse om en ny skyddsåtgärd från 1 juli för EU:s stålindustri. Överenskommelsen betyder lägre importkvoter och ökade tullar på stål. Åtgärden beräknas skydda 2,5 miljoner arbetstillfällen kopplade till stålproduktion och stödja EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp. Den globala stålöverproduktionen beräknas nå 721 miljoner ton 2027 – mer än fem gånger EU:s årliga konsumtion.

– Att bekämpa de negativa handelseffekterna av global överkapacitet på EU:s stålmarknad är avgörande, sade Karin Karlsbro (L) Europaparlamentets huvudförhandlare i ett uttalande.

Spanien och Belgien lovar vardera en miljard euro i militärt stöd till Ukraina under 2026, skriver Kyiv Independent. Belgiens bidrag inkluderar ytterligare F-16-stridsflygplan och reservdelar till redan levererade plan, medan Spanien deltar i samtal om gemensam drönare-utveckling med ukrainska försvarsindustrin och stöd via EU:s försvarsfinansieringsmekanism Safe. Löftena är en del av Europas bredare satsning på att skala upp militärstödet till Ukraina under det pågående ryska anfallskriget.

EU-kommissionen utsåg på måndagen den finske tidigare statsministern Jyrki Katainen till särskild rådgivare för Arktis. Katainen rapporterar till kommissionären för internationella partnerskap, Jozef Síkela, och ska stärka EU:s strategiska närvaro i regionen samt bidra till en uppdaterad Arktis-strategi som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen aviserade i januari. Uppdraget berör ekonomisk säkerhet, konnektivitet och klimat. Katainen var vice ordförande i EU-kommissionen 2014–2019 och Finlands statsminister 2011–2014.

Ukrainas militär rapporterar att Ryssland bröt det av Vladimir Putin utlysta påskeldupphöret 2 299 gånger under lördagen, rapporterar Kyiv Independent. Bland överträdelserna ingick 28 stormoperationer, 479 artillerianfall och nästan 1 800 drönarattacker. Minst fyra civila dödades och 35 skadades i ukrainska regioner under dygnet.

Den brittiska regeringen förbereder lagstiftning som kan göra det möjligt att anpassa sig till EU:s inre marknadsregler utan fullständig parlamentsomröstning, rapporterar The Guardian på söndagen. Lagstiftningen bygger på så kallade Henry VIII-befogenheter som låter ministrar godkänna regler via sekundärlagstiftning som parlamentet kan godkänna eller avvisa men inte ändra. Kritiker varnar för att det innebär EU-integration i smyg utan rösträtt i unionens institutioner. Förslaget väntas läggas fram i parlamentet före sommaren.

Högerextrema Alternativ för Tyskland presenterade på lördagen enligt Financial Times ett regeringsprogram inför delstatsvalet i Sachsen-Anhalt i september, där partiet leder i opinionsundersökningarna med nästan 40 procent stöd. Programmet lovar massdeportationer av migranter, avskaffande av public service och skolutbyten med Ryssland. Om AfD vinner kan det bli första gången partiet styr en tysk delstat. Partiet klassificerades förra året som högerextrem organisation av den tyska inrikessäkerhetstjänsten.

Irlands statsminister Micheál Martin meddelade på söndagen ett stödpaket på 505 miljoner euro för att dämpa stigande bränslekostnader efter dagar av protester och vägblockeringar, uppger BBC. Paketet inkluderar förlängd nedsättning av punktskatt på bensin och diesel samt en uppskjuten höjning av koldioxidskatten. Irländsk polis har avlägsnat blockeringar vid bränsledepåer och motorvägar runtom i landet. Bristen på bränsle beror på att konflikten i Mellanöstern stängt Hormuzsundet vilket stoppat en femtedel av världens oljehandel.

En öppen maktkamp har brutit ut i Tjeckien mellan president Petr Pavel och regeringen om vem som ska företräda landet på Natos toppmöte i juli. Regeringen vill, i strid med traditionen, skicka en egen delegation utan presidenten, rapporterar tjeckisk public service-radio. Utrikesminister Petr Macinka vägrar ackreditera presidenten. 
– Presidenten är inte Gud, sade vice premiärminister Karel Havlíček i förra veckan och betonade att det är regeringen som styr utrikespolitiken.

Europeiska flygplatser kan drabbas av en systematisk brist på flygbränsle inom tre veckor om Hormuzsundet inte öppnas helt. Det varnar branschorganisationen ACI Europe för i ett brev till EU-kommissionen, skriver Financial Times. Orsaken är störningar i sundet, som hanterar 40 procent av världens flygbränsle. Inför sommarens resesäsong har bränslepriserna redan fördubblats och flera flygbolag har börjat ställa in avgångar. ACI Europe efterlyser nu en EU-gemensam övervakning av bränsletillgången för att kunna samordna industrins svar på krisen.

EU-länderna importerade 17 procent mer flytande naturgas (LNG) från ryska Jamal under årets första kvartal jämfört med samma period 2025, skriver Financial Times på fredagen. EU tog emot 97 procent av leveranserna från Jamal – totalt fem miljoner ton till ett uppskattat värde av 2,88 miljarder euro – delvis till följd av att qatarisks naturgasminskat under Mellanösternkonflikten. Trots ökningen håller EU fast vid det planerade förbudet mot rysk naturgasimport från januari 2027. Europeiska gaslagren ligger under normala nivåer inför sommarsäsongen.

En djup spricka har uppstått inom Nato sedan Frankrike, Spanien och Italien nekat USA att använda militärbaser för kriget mot Iran, rapporterar Financial Times. Under ett möte i onsdags uttryckte president Donald Trump stark ilska över detta till Natos generalsekreterare Mark Rutte. Enligt flera Nato-diplomater riskerar vägran att underminera argumenten för USA:s militära närvaro i Europa och kan ge Trump en förevändning att minska landets engagemang i Europas försvar. Tyskland har meddelat att man inte planerar att begränsa användningen av amerikanska baser.

EU:s finans- och försäkringsmyndigheter föreslår en ny fond på 10–65 miljarder euro för att täcka kostnader vid naturkatastrofer, skriver Financial Times. Enligt förslaget ska fonden minska det växande gapet mellan skadekostnader och vad som täcks av försäkringar. Genom att samla riskerna på EU-nivå skulle unionen kunna låna upp pengar billigare för att i sin tur erbjuda lån till försäkringsgivare. Detta skulle komplettera befintliga nationella system och skapa stabilitet i en tid av ökande klimatrisker.

EU-kommissionen överväger att frysa upp till 1,5 miljarder euro i stöd till Serbien på grund av demokratiskt tillbakagång och landets nära band till Ryssland, rapporterar Politico. Utvidgningskommissionär Marta Kos sade att kommissionen undersöker om Serbien fortfarande uppfyller villkoren för utbetalningar. Venedigkommissionen väntas yttra sig om Serbiens omstridda domstolsreformer i slutet av månaden, vilket kan utlösa ett frysningsbeslut. Serbiens EU-ambassadör är "övertygad" om att det inte kommer till det.

Bulgariska myndigheter varnar för en ökande desinformationskampanj inför parlamentsvalet den 19 april, rapporterar Novinite på torsdagen. Tillförordnad vice utrikesminister Velizar Sjalamanov sade att tidiga tecken pekar på kampanjer som syftar till att undergräva förtroendet för statliga institutioner. Sådana påverkansförsök har tidigare i stor utsträckning härstammat från Ryssland, enligt Sjalamanov. Intensiteten väntas öka under valrörelsens sista dagar.

Ungerske utrikesministern Péter Szijjártó ska upprepade gånger ha informerat sin ryske kollega Sergej Lavrov om konfidentiella EU-förhandlingar och samordnat med Moskva för att blockera Ukrainas EU-anslutning, rapporterar ett konsortium av undersökande journalister. Inspelade samtal från 2023 till 2025 visar bland annat hur Szijjártó erbjöd sig att skicka EU-dokument till Lavrov via Ungerns ambassad i Moskva. Ungern blockerar Ukrainas försök att bli medlem i EU. Avslöjandet är ett av flera de senaste veckorna där Ungern har hemliga kontakter med Ryssland, ett land som EU har omfattande sanktioner mot på grund av dess olagliga anfallskrig mot Ukraina. 

En talesperson för EU-kommissionen kallade på torsdagen det ungerska agerandet "extremt allvarligt" och  uppmanade den ungerska regeringen att "skyndsamt förklara sig". Talespersonen sade även att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer att ta upp fråga med medlemsländernas stats- och regeringschefer.

Storbritannien och Norge har lett en månadslång operation för att avvärja ryska ubåtar från undervattenskablar i Nordatlanten. Det uppgav ländernas försvarsministrar på torsdagen, rapporterar AP. Tre ubåtar från den ryska specialenheten GUGI spårades. Enligt Norge utvecklar Ryssland sin förmåga att sabotera infrastruktur på havsbotten. Den brittiske försvarsministern John Healey varnade Moskva för att varje försök att skada kablarna kommer få allvarliga konsekvenser.

EU-kommissionen planerar att mjuka upp kommande regler för metanutsläpp från gasimportörer för att trygga regionens energiförsörjning, skriver Financial Times. Syftet är att förhindra att gasleveranser omdirigeras från EU. Beskedet gavs vid en konferens i Bryssel denna vecka efter kritik från bland annat Tyskland och gasindustrin. De ansåg att reglerna, som ska gälla från 2027, var för strikta. Lättnaderna innebär bland annat mindre detaljerade spårningskrav för importörer och mildrade sanktioner.

Greklands statsminister Kyriakos Mitsotakis meddelade på onsdagen att landet planerar att förbjuda barn under 15 år att använda sociala medier från och med den 1 januari, rapporterar The Guardian. Förslaget väntas röstas igenom av parlamentet i sommar. Mitsotakis uppmanade i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att ta fram ett gemensamt europeiskt regelverk för åldersgränser på nätet senast 2026. Bland annat Frankrike och Australien har redan infört liknande regler.

Sysselsättningen inom EU:s miljösektor ökade med motsvarande 2,2 miljoner heltidstjänster mellan 2014 och 2023, visar ny Eurostat-data. Det motsvarar en genomsnittlig årstillväxt på 5,5 procent och innebär att totalt 5,8 miljoner personer nu arbetar i sektorn. Enbart under 2023 ökade sysselsättningen med 4,2 procent. Sektorn, som bland annat omfattar avfallshantering, förnybar energi och energieffektivisering, nästan fördubblade sin produktion under perioden.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnade på onsdagen det tvåveckorseldupphör som träffats mellan USA och Iran och sade att Ukraina är berett att "svara med samma mynt" om Ryssland upphör med sina attacker, rapporterar Reuters. Ryssland har hittills krävt att fredsvillkor förhandlas fram innan striderna upphör.

Ukrainska specialstyrkor ska ha angripit det ryska tankfartyget Arctic Metagaz i Medelhavet med drönare i mars, med operationerna genomförda från Libyen, rapporterar AP. Det uppger två libyska tjänstemän. Fartyget, lastat med 61 000 ton flytande naturgas, skadades allvarligt nära Maltas farvatten och ingår i Rysslands skuggflotta som kringgår internationella sanktioner. Alla 30 besättningsmän räddades.

Rysslands "Högsta domstol" har på torsdagen klassat den Nobelprisbelönade människorättsgruppen Memorial som en "extremistisk" rörelse, rapporterar Reuters. Beslutet förbjuder organisationens verksamhet i Ryssland och kriminaliserar allt stöd till den. Enligt "domstolen" är Memorials verksamhet "antirysk". Memorial, som dokumenterar politiskt förtryck, kallar domen olaglig och ett nytt steg i förtrycket mot civilsamhället. Gruppen, som delade fredspriset 2022, lovar att fortsätta sitt arbete från utlandet.

The World Justice Project, WJP, mäter graden av rättsstatlighet i världens länder och placerade Ryssland 2025 på plats 119 av 143 länder. Det är den lägsta nivån i Europa och betyder att sannolikheten för en rättvis behandling är mycket låg eller obefintlig.

Ukrainas parlament antog på tisdagen skattelagar knutna till kraven från Internationella valutafonden, IMF, rapporterar Reuters. Lagarna är även kopplade till EU:s stödlån och ekonomiminister Oleksij Sobolev uppgav att de tre antagna lagarna ger rätt till omkring 1,3 miljarder euro i finansiering. Ungern blockerar fortsatt ett EU-lån på 90 miljarder euro till Ukraina. Landet behöver 52 miljarder dollar i externt stöd i år.

Tyska och amerikanska underrättelsetjänster varnar gemensamt för att den ryska hackergruppen APT 28, även kallad Fancy Bear, infiltrerat routrar av märket TP-Link världen över, rapporterar Der Spiegel. Gruppen tillskrivs den ryska militärunderrättelsetjänsten GRU och uppges sedan minst 2024 ha använt DNS-kapning för att stjäla lösenord och känslig information. Tusentals enheter berörs globalt; i Tyskland har 30 sårbara routrar identifierats hittills.

Tyska lantbrukare varnar för att skyhöga dieselpriser till följd av kriget i Iran riskerar att äventyra årets skörd och livsmedelstillförseln, rapporterar DPA. Tyska lantbruksförbundets ordförande Joachim Rukwied uppmanar regeringen att avskaffa koldioxidskatten och tillfälligt sänka energiskatterna.

Ukrainska styrkor har sedan februari tagit initiativet på den södra fronten i Zaporizjzjia och Dnipropetrovsk, rapporterar Kyiv Independent. Ukraina uppger sig ha återtagit över 480 kvadratkilometer och februari var den första månaden sedan 2023 då Ukraina erövrade mer territorium än det förlorade. Fronten präglas av ett alltmer drönardominerat krig i en bred gråzon och Ryssland förbereder nya offensiver inför våren.

Tillväxttakten i eurozonens privata sektor bromsade in kraftigt i mars, till följd av skenande kostnader och störda leveranskedjor kopplat till kriget i Mellanöstern. Det visar tisdagens inköpschefsindex (PMI) från S&P Global, rapporterar Reuters. Indexet föll till 50,7, den lägsta nivån på nio månader. Samtidigt sjönk den totala efterfrågan för första gången på åtta månader och företagens kostnadsinflation nådde den högsta nivån på över tre år, vilket väcker oro för ekonomin framöver.

Endast 40 procent av EU-medborgarna över 65 år uppfattar sin hälsa som god eller mycket god, enligt 2024 års data som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. Det kan jämföras med 68,5 procent för hela befolkningen. Undersökningen visar på stora skillnader inom unionen: andelen är högst i Irland (62 procent) och lägst i Litauen (12,5 procent). I Sverige var andelen 54,6 procent – lägre än Norge och Danmark, men högre än Finland.

Omkring 40 länder diskuterar en gemensam insats för att häva Irans blockad av det strategiskt viktiga Hormuzsundet. Ett första möte hölls på torsdagen på brittiskt initiativ för att hantera de skenande energipriser som blockaden orsakat, rapporterar Reuters. USA, som menar att andra länder bär ansvaret, deltar inte i koalitionen. 
– Iran håller världsekonomin som gisslan, sade Storbritanniens utrikesminister Yvette Cooper. 
Militära planerare ska nu mötas för att diskutera möjliga insatser som minröjning och eskort av civila fartyg.

Europeiska centralbanken (ECB) avvecklar nu de massiva ekonomiska stimulanserna från pandemin. Därmed minskar det stora överskott av pengar som banker har haft parkerade hos centralbanken. Till 2027 beräknas nästan 3 000 miljarder euro ha dragits tillbaka ur systemet, rapporterar Financial Times. Enligt en prognos från ECB på torsdagen går normaliseringen av penningpolitiken hittills smidigt.

– Det markerar slutet på en era, sade Carsten Brzeski på banken ING.