Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
Annons från Europaparlamentet
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 4 februari

Majoriteten bostadsministrar för nytt EU-förslag

Majoriteten av EU:s bostadsministrar ställer sig bakom EU-kommissionens förslag om att bland annat begränsa korttidsuthyrningar samt frigöra offentliga pengar och minska byråkratin kring nybyggen. Efter ett informellt digitalt möte med ministrarna på tisdagen sade EU:s bostadskommissionär Dan Jørgensen att även om många av problemen bör lösas på nationell eller lokal nivå kan EU underlätta besluten. 

Ryssland dödade sju ukrainare på marknad

Minst sju personer har dödats och åtta har skadats i ryska attacker mot en marknad i ukrainska regionen Donetsk på onsdagen, rapporterar TT/GP.

“Ryssarna besköt staden med klusterammunition och träffade direkt marknaden, där det alltid är stora folkmassor på morgonen", skriver Donetsks guvernör Vadym Filasjkin på Telegram.

Tyska finansdepartementet: made with Europe – inte in Europe

Tysklands finansdepartement är kritiskt mot EU-kommissionens förslag om att alla företag som gynnas av offentlig upphandling eller EU-stöd ska ha en väsentlig del av produktionen inom EU, skriver Der Spiegel. Detta trots att Tysklands socialdemokratiske finansminister Lars Klingbeil har ställt sig bakom förslaget. Istället för EU:s ledord Made in Europe vill finansdepartementets tjänstemän se Made with Europe, vilket betyder att det skulle räcka att produktionen sker i länder med EU-handelsavtal. De kritiserar också EU-kommissionens förslag om att icke-europeiska företag med stora investeringar i strategiskt viktiga branscher som batterier, elbilar eller solpaneler ska ha krav på att bevara jobb och utgifter för forskning och utveckling i Europa. Även Sverige och Tjeckien menar att förslaget avskräcker investerare. 

Ryskt hot mot europeiska satelliter – "riskfyllda närmanden i rymden"

Ryska spionsatelliter misstänks ha avlyssnat minst ett dussin europeiska nyckelsatelliter, skriver Financial Times. Enligt säkerhetskällor har farkosterna gjort riskfyllda närmanden för att fånga upp okrypterad styrdata, vilket kan ge Ryssland förmåga att manipulera eller slå ut dem. Aktiviteten har ökat de senaste tre åren. 
– Satellitnätverk är moderna samhällens akilleshäl. Den som attackerar dem kan lamslå hela nationer, sade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius i september.

EU-kommissionen kommenterade uppgifterna på onsdagen och bekräftade att det ryska sattelitspionaget har pågått under en längre tid. En talesperson sade att EU har medlen som krävs för att upptäcka och motverka avlyssning. För att försvara satelliterna planerar EU-kommissionen att tillsammans med medlemsländerna införa en europeisk rymdsköld. De flesta av EU:s satelliter är i kommersiellt bruk och därigenom okrypterade.

Macron: Förberedelser för ny Moskva-dialog pågår

Förberedelser pågår på teknisk nivå för att återuppta direkta samtal mellan Europa och Moskva. Det sade Frankrikes president Emmanuel Macron på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån DPA. Enligt Macron behöver Europa egna kommunikationskanaler för att inte lämnas utanför förhandlingar. Samtidigt betonade han att Rysslands senaste attacker mot Ukraina inte visar på någon verklig förhandlingsvilja från rysk sida. Det senaste kända samtalet mellan Macron och Putin ägde rum i mitten av förra året.

Åklagare vill se Le Pen fängslad

Franska åklagare yrkar att ytterhögerledaren Marine Le Pen döms till fyra års fängelse för fusk med EU-medel. En fällande dom kan stoppa henne från att ställa upp i presidentvalet nästa år, skriver TT/GP. Målet gäller ett överklagande från Le Pens högerextrema parti Nationell samling av en dom från i fjol. Den innebar, utöver fängelse, ett femårigt förbud mot att kandidera i val. Dom i det pågående målet väntas senare i vår.

Ukrainsk attack mot ryska Belgorod

Ukraina har på onsdagen utfört robotattacker mot staden Belgorod i Ryssland, skriver Expressen. Enligt ryska telegramkonton har en serie explosioner inträffat och strömavbrott har drabbat delar av staden. Attackerna uppges ha orsakat allvarliga skador.

Analys: EU-rätten omformade delar av svensk arbetsrätt 2025

EU-rätten fick ett avgörande inflytande på delar av svensk arbetsrätt under 2025, där domstolsutslag snarare än ny lagstiftning drev utvecklingen. Det framgår av en analys i Lag & Avtal. Arbetsrättsforskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin pekar på, förutom avgörandet kring minimilönedirektivet, även på svenska domar om felaktigt genomfört mödraskyddsdirektiv som gav lägre ersättning till gravida än vad EU-reglerna gav rätt till. För första gången dömdes staten till skadestånd för bristande implementering av EU-rätt på arbetsrättens område. Även 2025 års avtalsrörelse och mertidsersättningarna uppges ha präglats av EU-rätten.

WWF anmäler Finlands jaktlag till EU

Världsnaturfonden (WWF) har anmält Finlands nya jaktlag till EU-kommissionen, uppger Yle. Organisationen anser att lagen, som tillåter kvotjakt på björn, lodjur och utter, strider mot EU:s habitatdirektiv. Direktivet kräver en fallspecifik bedömning för jakt på strikt skyddade arter, vilket en generell kvotjakt kringgår. 

– Förfarandet gick fel eftersom man inte utvärderade de krav EU-lagen ställer, sade WWF Finlands juridiska rådgivare Raija-Leena Ojanen.  WWF hoppas nu att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot Finland, en process som ytterst kan sluta med ett avgörande i EU-domstolen.

Notiser 3 februari

Grönlands ledare varnar för USA:s kontrollplaner

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen varnade på måndagen för att USA fortfarande har som mål att ta kontroll över ön, trots att man backat från tidigare militära hot, rapporterar Reuters. Enligt Nielsen söker Washington nu andra "vägar till ägande och kontroll". USA:s agerande, som motiveras med säkerhetsläget i Arktis, har orsakat en diplomatisk kris och lett till trepartssamtal med Danmark och Grönland. Oron uppges även ha påverkat den grönländska befolkningens psykiska hälsa.

Tyska regeringen: AfD:s nya ungdomsförbund grundlagsfientligt

Tysklands regering anser att det högerextrema partiet AfD:s nya ungdomsorganisation, Generation Tyskland, har grundlagsfientliga drag, rapporterar Der Spiegel. Trots att förbundet skulle framstå som mindre radikalt än sin föregångare Unga alternativet (JA) ser inrikesministeriet en tydlig ideologisk och personell kontinuitet.

I ett svar till parlamentet hänvisas till uttalanden vid grundandemötet i november som uttryck för en etnisk syn på medborgarskap. Eftersom förbundet är en del av AfD är moderpartiet juridiskt ansvarigt. AfD:s förra ungdomsförbund JA upplöstes efter att ha klassats som extremistiskt.

Merz: Europa måste bli mer självständigt

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz manar Europa att snabbt bli mer självständigt. Det sade han under ett tal hos tyska börsen på måndagen, rapporterar den tyska telegrambyrån DPA. Enligt Merz har en ny epok inletts, präglad av stormakter som utövar maktpolitik som föraktar regler. Europa måste nu bli kapabelt att försvara sig på egen hand, stärka sin konkurrenskraft och bli mer teknologiskt oberoende, menade han. Tyskland har en central roll i detta. – Transatlantiska relationer har förändrats. Men nostalgi hjälper oss inte.

Trump: Handelsavtal klart med Indien

USA:s president Donald Trump uppgav på tisdagen att ett handelsavtal slutits med Indien, skriver TT/GP. Enligt Trump, som meddelade nyheten på plattformen Truth Social, ska Indien sluta köpa rysk olja och i stället handla från USA. I utbyte sänker USA sina strafftullar från 25 till 18 procent. Indien ska även ta bort sina tullar mot USA och köpa amerikanska varor för 500 miljarder dollar. Beskedet kommer veckan efter att EU och Indien slöt ett stort handelsavtal.

Kritik mot EU-kommissionen: begränsar offentlighetsprincipen

EU-kommissionen vill utöka sekretessen för dokument genom att bland annat märka offentliga EU-handlingar som “känsliga”, enligt nyhetsbrevet Secrecy tracker, som kritiserar EU för att begränsa tillgången till allmänna handlingar. 

Europeiska ombudsmannen utreder enligt nyhetsbrevet kommissionens beslut att införa en nästan total informationsblockad gällande tillämpningen av den nya tech-lagen DSA. Den tyske socialdemokratiske EU-parlamentarikern Tiemo Wölken stämmer EU-kommissionen för att inte ha tillhandahållit dokument om sin vändning gällande amerikanska patentavgifter. Nyhetsbrevet, som är ett samarbete mellan Follow the Money, EUobserver och Investigative Europe, kritiserar också EU-kommissionen för att inte arkivera och offentliggöra SMS mellan politiker. 

Ukrainas elnät nära kollaps – mer hjälp på väg

Efter fyra år av ryska attacker är det ukrainska elnätet på bristningsgränsen, skriver Euractiv. Att Ukraina inte kunde motverka isbildning på kablar, vilket orsakade ett strömavbrott i delar av Ukraina och Moldavien i slutet av januari, vittnar enligt Euractiv om hur utarmad landets nätoperatör Ukrenergo har blivit. 

För att förstärka energiförsörjningen har Ukraina importerat allt mer el från EU. Tyskland har donerat två kraftvärmeverk till landet. Ukrainas premiärminister Julia Svyrydenko sade till Euractiv att ytterligare 41 kraftvärmeverk och 76 värmepannor är på ingång. 

Sverige och Danmark köper luftvärn till Ukraina

Sverige och Danmark gör en gemensam beställning på luftvärnssystemet Tridon Mk2 till Ukraina för 2,6 miljarder kronor, rapporterar SVT Nyheter. Beskedet gavs av ländernas försvarsministrar på tisdagen. Paketet, som ska skydda kritisk infrastruktur, finansieras med 2,1 miljarder från Sverige och 500 miljoner från Danmark. 
– Det kan skjuta ner drönare, kryssningsrobotar och även helikoptrar, sade försvarsminister Pål Jonson (M). 
Systemen är redan i produktion och leverans väntas ske inom några månader.

Fransk räd mot X:s kontor i Paris

Franska åklagare och Europol genomsökte på tisdagen X:s kontor i Paris efter larm om AI-genererat övergreppsmaterial, skriver Financial Times. Tillslaget är del av en preliminär utredning som även granskar plattformens algoritmer. EU har också inlett en formell utredning mot ägaren Elon Musks AI-företag xAI under lagen om digitala tjänster (DSA). Musk och X tidigare vd Linda Yaccarino har kallats till frivilliga förhör.

Grekland nära förbud mot sociala medier för unga

Grekland är mycket nära att införa ett förbud mot sociala medier för barn under 15 år. Det sade en högt uppsatt regeringskälla på tisdagen, rapporterar Reuters. Beskedet kommer samma dag som Spanien aviserade planer på en 16-årsgräns och en lag som gör plattformschefer personligt ansvariga för hatiskt innehåll.

Miljögrupper larmar om försvagade EU-lagar

Flera miljöorganisationer, däribland Världsnaturfonden, lanserade på måndagen en namninsamling i protest mot urvattnade miljölagar inom EU. Grupperna menar att EU-kommissionen nedmonterar befintlig lagstiftning under förevändning av "förenkling", uppger nyhetsbyrån DPA.

– Svaret på dagens ekologiska och ekonomiska utmaningar är inte mindre, utan mer klimat- och miljöskydd, sade Ska Keller från Världsnaturfonden.

Intern kris skakar italienska Lega

En djup intern kris hotar att splittra det italienska högerextrema regeringspartiet Lega. Konflikten mellan partiledaren Matteo Salvini och hans kontroversielle vice, general Roberto Vannacci, exploderade i förra veckan, rapporterar Politico.

Vannacci, känd för att ha försvarat Mussolini, hotar att starta ett utbrytarparti. Detta blottlägger en maktkamp mellan partiets extremister och mer moderata krafter. En kollaps för Lega skulle på sikt kunna försvåra premiärminister Giorgia Melonis regeringsbygge.

Polska stridsflyg i luften efter ryska attacker

Polska stridsflyg har gått upp i luften för att säkra och skydda landets luftrum. Beskedet kommer efter nya ryska attacker mot ukrainska städer, skriver TT/SvD. Enligt den polska militären har ytterligare stridsflyg mobiliserats i förebyggande syfte. I attackerna mot Ukraina har minst två personer skadats och flera höghus träffats i Kiev, uppger stadens militärledning.

EU granskar kinesisk vindkraftsjätte

EU-kommissionen inleder en djupgående granskning av den kinesiska vindkraftstillverkaren Goldwind. Anledningen är misstankar om att statliga subventioner från Kina snedvrider konkurrensen på EU:s inre marknad.

Granskningen sker på kommissionens eget initiativ enligt den nya förordningen om utländska subventioner. De misstänkta stöden inkluderar bidrag, skattelättnader och förmånliga lån som kan ha gett Goldwind en orättvis fördel vid försäljning av vindkraftverk inom unionen.

Revisorer: EU riskerar råvarubrist inför energiomställningen

EU kommer sannolikt inte att säkra kritiska råmaterial till 2030, enligt Europeiska revisionsrätten i en rapport som publicerades på måndagen. Diversifieringen har gett få resultat trots 14 partnerskap, återvinningen släpar och inhemsk utvinning går långsamt.

– Utan kritiska råmaterial blir det ingen energiomställning, ingen ökad konkurrenskraft och inget strategiskt oberoende, sade Keit Pentus-Rosimannus, ansvarig revisor, i ett uttalande.

Fransk budget i hamn efter misstroendevotum

Frankrikes regering har fått igenom sin budget för 2026 efter att premiärminister Sébastien Lecornu på måndagen överlevt en misstroendeomröstning, uppger Financial Times. Budgeten forcerades igenom med en grundlagsparagraf efter att regeringen gett upp en höjning av pensionsåldern. Trots nedskärningar väntas underskottet 2026 bli cirka fem procent, långt över EU:s gräns på tre procent.

Notiser 2 februari

Ryssland slår mot Ukrainas transportleder

Ryssland har skiftat taktiskt fokus från energi till att attackera Ukrainas transportleder, sade president Volodymyr Zelenskyj på måndagen. Syftet är att terrorisera befolkningen och försvaga logistiken, uppger Financial Times. Attackerna mot järnvägar och vägar, som är avgörande för både civila och militären, har intensifierats den senaste tiden.

Draghi manar till EU-federation mot Kina och USA

EU måste utvecklas till en federation för att undvika att medlemsländerna spelas ut mot varandra av Kina och USA. Det sade den före detta ECB-chefen Mario Draghi i ett tal i Belgien, rapporterar Financial Times. Enligt Draghi, som tidigare lett Italiens regering, är dagens modell med nationella veton för svag och gör unionen sårbar. Han efterlyser djupare integration inom försvar, industri och utrikespolitik, och menar att en förtrupp av villiga medlemsländer kan behöva gå före för att uppnå detta.

Nederländerna kräver slopad vetorätt i EU och nytt underrättelsesamarbete

Den nya nederländska regeringen vill frånta Ungern och Slovakien rösträtten i ministerrådet och kraftigt fördjupa EU:s försvarssamarbete, framgår det av regeringsförklaringen mellan socialliberala D66, liberalkonservativa VVD och kristdemokratiska CDA.

Dokumentet skisserar en kravfylld linje där Nederländerna vill förenkla artikel 7-förfarandet för att snabbare kunna straffa länder som undergräver samarbetet. Ungern ska även mista rätten till EU-medel. Regeringen förespråkar ett "Europa i flera hastigheter" och vill avskaffa vetorätten (enhällighet) inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Försvarsambitionerna är höga. Man ställer sig positiva till europeiska försvarsinvesteringar med gemensamma lån. Dessutom föreslås en europeisk sanktionsmyndighet och ett gemensamt underrättelsesamarbete motsvarande det anglosaxiska "Five Eyes".

"Nederländerna vill spela en ledande och konstruktiv roll i rörelsen mot ett starkare och säkrare Europa" , heter det i regeringsförklaringen.

Ryssland dödade 15 kolgruvarbetare i ny terrorattack

Minst 15 kolgruvarbetare i en buss i Ukraina har dödats av rysk drönare, rapporterar Ekot. Drönaren ska inte ha träffat bussen direkt utan slagit ner i närheten. Ytterligare sju personer uppges ha skadats.

Zelenskyj inväntar USA för nya samtal om fred

Ukraina förbereder sig för nya samtal i veckan men inväntar detaljer från USA. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i ett tal i lördags, rapporterar Reuters. Uttalandet indikerar att ett tidigare planerat möte kan ställas in. Parallellt har amerikanska och ryska sändebud fört samtal i Florida som beskrivs som produktiva. Enligt USA är oenigheten om territorium den centrala stötestenen, där Ukraina motsätter sig Rysslands krav på ukrainska Donbas.

Portugals höger stödjer vänsterkandidat – en ”röd linje”

Inför den avgörande omgången i Portugals presidentval den 8 februari ger tunga konservativa politiker sitt stöd till socialistkandidaten António José Seguro. Syftet är att stoppa ytterhögerledaren André Ventura från att nå presidentposten, rapporterar Politico. Stödet uttalades i förra veckan för att dra en ”röd linje” mot illiberala krafter.

Nytt brittiskt försök att gå med i EU:s försvarssamarbete

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer sade i helgen att han fortfarande vill att Storbritannien ska gå med i EU:s försvarsfond Safe på 150 miljarder euro trots ett misslyckat försök förra året, rapporterar Bloomberg.

Orsaken till att Storbritannien ännu inte är med i försvarsfonden är oenighet kring hur mycket landet ska betala för att ingå i samarbetet. Om en överenskommelse nås skulle brittiska försvarsföretag kunna bjuda på kontrakt som finansieras av Safe.

Starmer vill riva upp delar av brexit – hoppas på tillväxt och lägre priser

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vill närma sig EU:s inre marknad för att sänka priser och stärka tillväxten, skriver Financial Times. Målet är att riva handelsbarriärer vid ett toppmöte i maj. Starmer sade att han är redo att acceptera EU-regler som en kompromiss, men avvisar en ny tullunion. Beskedet kom inför ett möte på måndagen mellan brittiska ministrar och EU-kommissionens förhandlare Maroš Šefčovič.

Nederländerna kan införa "frihetsskatt" för försvaret

Nederländernas nya borgerliga koalitionsregering planerar att införa en särskild inkomstskatt för att finansiera en kraftig höjning av försvarsutgifterna. Det framgick i fredags av det regeringsavtal som presenterades av tillträdande premiärminister Rob Jetten, skriver Financial Times. Målet är att nå försvarsutgifter på 3,5 procent av BNP. Skatten, kallad "frihetsbidrag", ska tas ut på inkomster från både privatpersoner och företag. Den nya minoritetsregeringen består av liberala D66, högerliberala VVD och Kristdemokraterna.

Massprotest i Prag till stöd för presidenten

Tusentals människor demonstrerade på söndagen i Prag till stöd för president Petr Pavel, rapporterar tjeckisk public service-radio. Bakgrunden är en eskalerande konflikt efter att presidenten vägrat utnämna en minister och publicerat meddelanden han anser vara ett utpressningsförsök. Konflikten har fått oppositionen att kräva en misstroendeomröstning mot regeringen. Deltagare bar tjeckiska, ukrainska, EU- och Nato-flaggor för att manifestera sitt stöd för demokratin.

Fler återvänder frivilligt från Tyskland

Antalet asylsökande som lämnar Tyskland med återvändandestöd ökade med 60 procent under 2025 till totalt 16 576 personer, skriver Der Spiegel. Ökningen förklaras främst av att Tyskland återupptog programmet för Syrien efter Assad-regimens fall. Nära 3 700 personer reste dit med stöd som täcker resekostnader och ger ett startbidrag på 1 000 euro per vuxen.

Färre i EU har svårt att värma upp sina hem

Andelen EU-medborgare som inte hade råd att hålla sina hem tillräckligt varma sjönk till 9,2 procent under 2024. Det är en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med 2023, enligt siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat på måndagen. Stora skillnader kvarstår dock mellan länderna. I Bulgarien och Grekland gällde problemet 19 procent av befolkningen, medan Finland hade den lägsta andelen i unionen med 2,7 procent. I Sverige var andelen 4,1 procent.

Expert: Amerikanskt techstopp vore en apokalyps

Ett stopp för amerikansk teknik skulle lamslå Europa och kunna slå ut elförsörjningen, skriverTT/GP
– Det skulle bli en slags apokalyps, sade KTH-professorn Pontus Johnson. Enligt honom skulle det ta Europa tio år att bygga upp ett oberoende. Oron för beroendet har lett till nya initiativ inom EU, och i förra veckan beslutade Frankrike att fasa ut vissa amerikanska videomötestjänster inom sin statsapparat.

Tysk AfD-politiker får böter för penningtvätt

Daniel Halemba, ledamot för högerextrema AfD i Bayerns delstatsparlament, dömdes på måndagen för penningtvätt och olaga tvång, men friades från flera andra åtalspunkter. Det rapporterar tyska Tagesschau.

Bötesstraffet sattes till 30 400 euro. Samtidigt frikändes den 24-årige Halemba från anklagelser om hets mot folkgrupp i för att ha spelat nynazistisk musik på sin födelsedag och försök till olaga tvång mot en advokat. Han har meddelat att han kommer att överklaga domen, som därmed inte är laga kraftvunnen. AfD kommer att pröva en eventuell uteslutning om domen står fast.

Serbien minskar antalet åklagare mot organiserad brottslighet

Serbiens president Aleksandar Vučić undertecknade i går lagar som försvagar åklagarmyndigheten för organiserad brottslighet, enligt Ekot. Besluten innebär att myndigheten på sikt mister fler än hälften av sina åklagare.

Europeiska demokratiska partiet (EDP) kritiserar Vučić och uppmanar EU-kommissionen att agera kraftfullt. Vučić själv hävdar att lagändringarna inte bryter mot landets konstitution.

Sandu: Moldavien en bricka i Rysslands krig mot Europa

Moldaviens president Maia Sandu varnar för att Ryssland använder hennes land som en testplats för hybridkrig i syfte att försvaga Europas demokratier. I en intervju med SVT Nyheter sade hon att ett EU-medlemskap är helt avgörande för att kunna försvara landets demokrati. 
– Ryssland hotar demokratin i Europa och använder Moldavien som en bricka för att nå sitt mål, sade Maia Sandu. Hon varnar även för att Moldavien kan stå näst på tur om stödet till Ukraina sviktar.

Kina sänker tullar på EU:s mejeriprodukter

Kina sänker sina tullar mot mejeriprodukter från EU, skriver Euractiv på måndagen. De nya permanenta tullarna fastställs till upp till 11,7 procent, en sänkning från de tillfälliga tullar på upp till 42,7 procent som infördes i december.

Hälsokriser hotar maktskiftet i Tjetjenien

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrovs vacklande hälsa och en allvarlig olycka för hans son och arvtagare skapar osäkerhet om Kremls kontroll över regionen, uppger Financial Times. Kadyrovs pakt med Putin har garanterat stabilitet, men nu kan ett maktvakuum uppstå. Omfattande rykten om Kadyrovs njursvikt har följts av rapporter om att hans 18-årige son Adam nyligen skadats svårt i en bilolycka. Analytiker varnar för att detta kan utlösa en maktkamp vid en tidpunkt då Rysslands militära resurser är låsta i Ukraina.

Notiser 30 januari

EU kritiserar Sverige i sex fall – samma dag

På fredagen kritiserades Sverige i sex olika fall av EU-kommissionen. Det längst gångna  ärendet handlar om att Sverige ännu inte har slutrapporterat sin tillämpning av EU-tillgänglighetskrav för personer med funktionsnedsättning. Detta är kommissionens tredje påpekande mot Sverige i det här fallet, och om bristerna inte är åtgärdade inom två månader kan Sverige stämmas i EU-domstolen. 

EU-kommissionen har också skickat fyra formella underrättelser för att Sverige inte har meddelat sin tillämpning av förenklade rapporteringskrav, ökat konsumentskydd inom kreditmarknaden och försäljning av finansiella tjänster samt EU:s utträde ur Energistadgefördraget. I ytterligare en formell anmärkning har Sverige inte fullständigt tillämpat nya regler för hur företag ska deklarera.

Estland: inför inreseförbud i EU för tidigare ryska soldater

På torsdagens utrikesmöte föreslog Estland att svartlista demobiliserade ryska soldater, som varit delaktiga i kriget i Ukraina, från att resa in i EU, skriver Politico. Estlands utrikesminister Margus Tsahkna sade att närmare en miljon ryska soldater, många med kriminellt förflutet,  skulle kunna komma till EU efter en eventuell fredsuppgörelse och att det måste förhindras. Enligt en EU-diplomat håller medlemsländerna med ur en moralisk synpunkt även om införandet av ett reseförbud kan vara svårt, på grund av att vissa länders lagar kräver att de identifierar och svartlistar varje enskild person. 

Svensk-finska sanktionsförslag ligger på bordet

EU siktar på att presentera ett nytt sanktionspaket mot Ryssland i slutet av februari, enligt Euractiv. De svensk-finska förslagen om att bland annat införa ett tjänsteförbud för ryska gas- och oljefartyg och stoppa lyxexport till landet diskuterades under torsdagens utrikesmöte. EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade att de fortsätter arbeta med förslagen.  

Försäljningen av kinesiska bilar i EU ökar – nya rekordnivåer

En av tio bilar som såldes i Europa i december är tillverkade av kinesiska företag, vilket är ett försäljningsrekord, rapporterar Bloomberg. För första gången såldes fler kinesiska än sydkoreanska bilar under ett kvartal. På elbilsmarknaden steg andelen av kinesiska märken 11 procent för hela 2025 – mer än en fördubbling jämfört med 2024.

Eurostat: Nära 10 000 traffickingoffer i EU

Det finns närmare 10 000 registrerade offer för trafficking i EU, varav 188 i Sverige, rapporterar Eurostat. Antalet har identifierats av medlemsländernas polis, domstolar och myndigheter. En majoritet av offrena är kvinnor. Det finns nästan lika många misstänkta och dömda för trafficking som offer. Trafficking består av två huvudgrupper: sexuellt utnyttjande (46%) och tvångsarbete (37%). Jämfört med för tio år sedan har det sexuella utnyttjandet minskat, medan tvångsarbetet har ökat.

Ryssland pausar luftattacker mot Kiev nästa vecka

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar en överenskommelse med Ryssland om att tillfälligt stoppa luftangrepp mot Kiev och andra städer nästa vecka, enligt Ekot. USA:s president Donald Trump uppgav tidigare under torsdagen att Vladimir Putin lovat att avbryta attacker mot energianläggningar under en vecka. Skälet är humanitärt då Ukraina väntas få ännu en vecka med svår köld.

Tyskland: Ukrainskt EU-mål 2027 omöjligt

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz avfärdar ett snabbt EU-medlemskap för Ukraina och kallar målet om anslutning 2027 för omöjligt. Det sade han i onsdags, rapporterar den tyska telegrambyrån dpa. Merz betonade att anslutningsprocessen tar flera år men att Ukraina på sikt behöver ett medlemskapsperspektiv. Uttalandet står i kontrast till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som i tisdags upprepade kravet på medlemskap 2027. Samtidigt kallade Tysklands utrikesminister Johann Wadephul ett realistiskt anslutningsperspektiv för en central säkerhetsgaranti för Ukraina.

Danska Grönlandssamtal med USA på spår igen

Samtalen mellan Danmark och USA om Grönland är åter på rätt spår, sade utrikesminister Lars Løkke Rasmussen på torsdagen. Enligt TT/GP hölls ett första möte i en gemensam arbetsgrupp i Washington i onsdags. Detta efter vad ministern beskriver som en ”stor omväg” som involverat amerikanska tullhot. 
– Jag är lite mer optimistisk än jag var för en vecka sedan, sade Løkke i Bryssel, och tillade att Danmark delar USA:s säkerhetsfarhågor.

Minister KU-anmäld för vargpolitiken

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har KU-anmälts för sin hantering av vargfrågan, skriver Sveriges Natur. Anmälan, som lämnades in förra veckan av Rebecka Le Moine (MP), ifrågasätter ministerns respekt för EU-rätten och domstolars oberoende. Bakgrunden är EU-kommissionens tidigare kritik mot Sveriges sänkta referensvärde för vargstammen samt att svenska domstolar nyligen stoppat årets licensjakt på grund av bristande vetenskapligt stöd.

Finland riskerar sänkt kreditbetyg

Kreditvärderingsinstitutet Scope Ratings överväger att sänka Finlands kreditbetyg AA-plus. Orsaken är svag tillväxt och växande statsskuld, skriver TT/GP.

Institutet placerade på fredagen Finland på "negativa utsikter", med hänvisning till bland annat en åldrande befolkning och svag produktivitet. Utvecklingen står i skarp kontrast till Sverige och Danmark, som enligt Scope har sunda statsfinanser och bättre tillväxtutsikter.

Kärnkraftsproduktionen i EU ökade under 2024

Produktionen av kärnkraftsel i EU ökade med 4,8 procent under 2024, enligt statistik från Eurostat på torsdagen. Ökningen, den andra i rad, innebär att kärnkraften nu står för 23,3 procent av unionens totala elproduktion. Frankrike stod för nästan 60 procent av den totala volymen. Sverige var EU:s tredje största producent och ökade sin produktion med 4,5 procent jämfört med 2023. Tyskland, tidigare en storproducent, avvecklade sin sista reaktor i april 2023.

Larm om tech-suveränitet i Nederländerna

Nederländernas dataskyddsmyndighet (AP) kräver att regeringen agerar för att säkra landets digitala suveränitet. Larmet, som Euractiv rapporterar om , ljöd i onsdags efter att tekniken bakom den viktiga e-tjänsten DigiD riskerar att säljas till ett amerikanskt bolag. AP varnar för stora samhällsstörningar och föreslår bindande suveränitetskrav vid upphandling samt investeringar i europeiska alternativ som en statlig molntjänst.

EU utökar militärt stöd till Armenien

EU:s ministerråd beslutade på torsdagen om ett nytt stödpaket på 20 miljoner euro till Armeniens försvarsmakt. Beslutet fattades på torsdagen. Pengarna, som tas från Europeiska fredsfaciliteten, ska stärka landets logistiska förmåga och skydd av civila i kriser. Det totala stödet från faciliteten till Armenien uppgår nu till 30 miljoner euro och syftar även till att öka militär samverkan med EU.

Notiser 29 januari

Tyskland bygger satellitsystem för robotförsvar

Tyskland planerar att utveckla Europas första egna satellitbaserade system för att upptäcka robotar, i syfte att minska beroendet av USA. Det skriver Financial Times efter en konferens i Bryssel i veckan. Initiativet är del av en tysk satsning på 35 miljarder euro på militär rymdteknik. 
– Vår försvarschef har beordrat oss att vara redo för krig 2029, men i rymden måste vi vara redo att strida nu om nödvändigt, sade generalmajor Michael Traut, chef för Tysklands rymdkommando. Projektet är nationellt men öppet för europeiskt samarbete.

Rysslands oljeintäkter rasar efter sanktioner

Rysslands energiintäkter föll med en femtedel under 2025. Orsaken är en kombination av låga världsmarknadspriser och nya amerikanska sanktioner som tvingat Moskva att sälja sin olja med kraftigt ökade rabatter, rapporterar Financial Times. Intäktsbortfallet bidrog till ett budgetunderskott på 2,6 procent av BNP under 2025, fem gånger högre än planerat. Andelen energiintäkter i den ryska budgeten är nu den lägsta på minst ett decennium.

Fico förnekar kritik mot Trump

Slovakiens premiärminister Robert Fico avfärdar uppgifter om att han skulle ha kritiserat Donald Trump. I ett utspel i onsdags anklagade han nyhetssajten Politico för lögner, rapporterar Euractiv. Enligt Politicos anonyma diplomatkällor skulle Fico ha kallat Trump ”farlig” och varit oroad över hans ”psykologiska tillstånd”. Fico förnekar att han talat med andra EU-ledare om mötet. Samtidigt har Ficos koalitionspartner Andrej Danko uppgett i slovakiska medier att premiärministern blev ”skrämd” av mötet med Trump.

Storbritannien och Kina stärker banden

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Kinas diktator  Xi Jinping efterlyser ett fördjupat strategiskt partnerskap. De möttes i Peking på torsdagen, rapporterar AP. Besöket är det första av en brittisk premiärminister på åtta år och syftar till att reparera relationer som ansträngts av spionageanklagelser och oenighet kring Hongkong. I en osäker omvärld behöver länderna stärka dialog och samarbete för att upprätthålla fred, sade Xi. Starmer, som åtföljs av en stor näringslivsdelegation, vill öka handeln och de ekonomiska möjligheterna.

Studie: EU sårbart i ett handelskrig med USA

EU och Storbritannien skulle drabbas hårdare ekonomiskt än USA i ett handelskrig med ömsesidiga tullar. Det visar en ny studie från Aston University, uppger Financial Times. Enligt modellen skulle europeiska motåtgärder förvärra den ekonomiska skadan jämfört med att endast absorbera USA:s tullar. Resultatet belyser risken för splittring inom EU, då enskilda länder kan tjäna på att avstå från en gemensam vedergällning. Analysen gjordes i samband med Donald Trumps tullhot kopplat till Grönland, som dock drogs tillbaka i förra veckan.

Zelenskyj varnar för ny rysk storattack

Ryssland förbereder en ny omfattande attack mot Ukraina, enligt landets underrättelsetjänst. Varningen kom från president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen via plattformen X, skriver norska Dagbladet. Någon tidpunkt för den befarade attacken angavs inte. – USA, Europa och våra partner måste förstå hur detta sätter käppar i hjulen för diplomatiska samtal. Varje enskilt ryskt angrepp gör det, sade Zelenskyj.

EU och Vietnam fördjupar partnerskap

EU och Vietnam uppgraderade på torsdagen sina diplomatiska relationer till Vietnams högsta nivå, rapporterar Reuters. Uppgörelsen, som främst är diplomatisk utan bindande åtaganden, ses som ett svar på global oro. 
– När den regelbaserade världsordningen är hotad måste vi stå sida vid sida som pålitliga partners, sade Europeiska rådets ordförande Antonio Costa i Hanoi. Parterna ska fördjupa samarbetet inom bland annat försvar, kritiska mineraler och halvledare.

EU: PFAS-förbud kan spara 110 miljarder euro

Ett totalförbud mot "evighetskemikalier" (PFAS) kan spara 110 miljarder euro i hälso- och miljökostnader till 2050. Det visar en studie från EU-kommissionen som publicerades på torsdagen. Utan förbud kan notan nå 440 miljarder euro. Förslaget, som drivits av bland andra Sverige, utreds nu av Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa). De svårnedbrytbara ämnena kopplas bland annat till cancer och infertilitet.

EU-utskott: stärk upphovsrätten – full transparens om AI

För att stärka upphovsrätten för material som används av generativ AI har EU-parlamentets rättsliga utskott lagt en serie förslag. Detta innefattar full transparens i hur innehåll används för att träna AI, ekonomisk ersättning till de som står bakom originalinnehållet och att media ska ha kontroll över hur och om deras innehåll används av AI.

– Generativ AI får inte drivas utanför rättsstatsprincipen. Innovation får inte ske på bekostnad av upphovsrätt, båda kan och måste samexistera, sade föredragande EU-parlamentarikern kristdemokraten Axel Voss i ett uttalande.

Förslag: AI kan ge bättre lagstiftning

För att förenkla lagstiftning och stärka EU:s konkurrenskraft föreslår rättsliga utskottet i EU-parlamentet att att AI-övervaka lagstiftningsprocessen för att identifiera och minska onödiga kostnader för medborgare och företag.  

– Europa förtjänar regler som faktiskt fungerar. Smart lagstiftning handlar om proportionell, evidensbaserad lagstiftning som främjar tillväxt snarare än hämmar den, sade föredragande parlamentariker Jörgen Warborn (M) i ett uttalande.

Dom: Nederländerna måste skydda öbor

Nederländerna har misslyckats med att skydda invånarna på den karibiska ön Bonaire, en nederländsk kommun, mot klimatförändringen och därmed brutit mot deras mänskliga rättigheter. Det slog en lokal domstol i Haag fast på torsdagen, enligt Yle. Staten har nu 18 månader på sig att ta fram en bindande plan med mål för utsläppsminskningar. Enligt domen har öborna diskriminerats jämfört med invånare i europeiska Nederländerna.

Även konservativa prognoser förutspår att delar av ön kommer att ligga under vatten år 2050, alltså om 25 år, sade domaren Jerzy Luiten när domen förkunnades. Domen kan komma att överklagas.

Tyskland skruvar ner tillväxtprognos

Tysklands regering sänker sin tillväxtprognos för 2026 till 1,0 procent från tidigare 1,3 procent. Orsaken är osäkerhet i världshandeln och långsamma inhemska reformer, skriver Reuters. Prognosen för 2027 sänks också marginellt. Ett skäl till tillväxttappet är förseningen av en stor infrastrukturfond på 500 miljarder euro. 
– Utsikterna har snarare strukturellt försämrats, sade ekonomiminister Katherina Reiche på onsdagen.

Notiser 28 januari

Historisk: EU militära satellittjänst i drift

EU har aktiverat delar av sitt säkra satellitnätverk IRIS2 och GOVSATCOM för statligt och militärt bruk och Ukraina har begärt och ska få åtkomst, rapporterar Bloomberg på onsdagen. IRIS2-nätverket, som så småningom kommer att ha 290 satelliter i flera omloppsbanor, är planerat att vara fullt operativt år 2030 och ska betjäna såväl privatkunder som myndigheter.

– Alla medlemsstater kan nu få tillgång till suverän satellitkommunikation. Militär och statligt. Säker och krypterad. Byggd i Europa – driven i Europa, under europeisk kontroll, sade EU-kommissionären Andrius Kubilius på tisdagen.

EU-domstolen dömer Ungern för illojalitet

EU-domstolen dömer Ungern för att ha avvikit från den ståndpunkt EU kommit överens om under en omröstning i FN:s narkotikakommission. Ungern ansåg att den gemensamma ståndpunkten saknar legal grund, vilket EU-domstolen avvisar, och att det var “omotiverad inblandning i nationell politik”. EU-domstolen bedömer att Ungern har åsidosatt EU-principen om lojalt samarbete och unionens befogenhet samt att de har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter som medlemsland.

Finansministern vill utreda svensk euroanslutning

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill tillsätta en utredning om att införa euron i Sverige, uppger Ekot. I folkomröstningen om svenskt euromedlemskap 2003 röstade 56 procent nej. Motståndet i den svenska opinonen, som fortfarande är tydligt, har sedan finanskrisen stadigt minskat.

EU-ledare larmade om Trumps tillstånd

Slovakiens premiärminister Robert Fico uttryckte chock över Donald Trumps sinnestillstånd efter deras möte den 17 januari, rapporterar Politico. Vid ett EU-toppmöte i förra veckan ska Fico, annars en av Trumps främsta förespråkare i Europa, ha beskrivit den amerikanske presidenten som "farlig" för andra EU-ledare. Uppgifterna kommer från fem anonyma EU-diplomater.

Danmark säkrar europeiskt stöd för Grönland

Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen säkrar europeiskt stöd mot USA:s anspråk på Grönland, uppger Reuters. Efter ett möte med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz på tisdagen träffar de Frankrikes president Emmanuel Macron under onsdagen. Resan syftar till att stärka den europeiska enigheten i frågan. Både Berlin och Paris har uttryckt sin solidaritet och sitt stöd för dansk suveränitet och territoriell integritet i Arktis.

Ryska attacker mot tåg och städer i Ukraina

Minst åtta civila har dödats i nya ryska attacker i Ukraina på tisdagen, skriver Reuters. Fem personer dog när en drönare träffade ett persontåg i Charkiv-regionen och tre dödades i drönarattacker mot hamnstaden Odessa. President Volodymyr Zelenskij kallar attacken mot tåget för ren terrorism. Attackerna kommer inför nya fredssamtal på söndag.

Studie: 1,8 miljoner offer i Ukrainakriget

Närmare 1,8 miljoner soldater har dödats eller sårats i kriget i Ukraina, varav nästan 1,2 miljoner på rysk sida. Det framgår av en ny analys från tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS). Beräkningarna bygger på amerikanska och brittiska skattningar och visar på krigets enorma mänskliga kostnad i förhållande till Rysslands små territoriella vinster.

Spansk vändning: Hundratusentals får uppehållstillstånd

Spaniens regering meddelade på tisdagen att den kommer bevilja uppehålls- och arbetstillstånd till uppemot 500 000 papperslösa migranter, skriver AP. Åtgärden, som genomförs via dekret och därmed kringgår parlamentet, går emot den restriktiva trenden i övriga Europa. Enligt migrationsminister Elma Saiz handlar det om att ge värdighet åt människor som redan bidrar till Spaniens ekonomi. Den spanska högern kritiserar beslutet och varnar för en "invasion".

Ryssland splittrar franska ytterhögern – kritiserar Nato och USA

Det franska högernationalistiska partiet Nationell samling, som leder stort i opinionsundersökningar inför 2027 års presidentval, är splittrat i sin syn på Ryssland, rapporterar Politico. Även om partiet hårdnat i sin kritik mot Kreml sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 finns det en falang som menar att Natos östeuropeiska utvidgning utlöste kriget, medan en annan fraktion ser landet som ett hot mot Europa. Nationell samlings syn på Nato skiftar; att lämna den samordnade ledningen är fortfarande aktuellt, men de planerar inte att lämna alliansen. Sedan USA:s militära ingripande i Venezuela och bortförandet av landets ledare och bortförandet av landets ledare och att Donald Trump uttryckt sin vilja att annektera Grönland har flera av Nationell samlings partitoppar, som tidigare lovordat Trump, kritiserat den amerikanska regeringen, skriver Euractiv.

Finlands kris: Skuldberg och barnfattigdom växer

Finlands ekonomi är i kris med en statsskuld nära 90 procent av BNP, rapporterar SVT Nyheter. Samtidigt har regeringens nedskärningar bidragit till att barnfattigdomen ökat från tolv procent 2023 till beräknat över 15 procent för 2025. Ekonomen Sixten Korkman kallar utvecklingen moraliskt skamlig och pekar på landets åldrande befolkning som en huvudorsak. Han menar att den svenska ekonomin, tvärtemot bilden i den svenska debatten, har gynnats av invandring.

Varning: USA kan stänga av Finlands molntjänster

Finland måste omedelbart minska sitt beroende av amerikanska teknologijättar som Microsoft och Amazon. Det kräver den finländska moderata EU-parlamentarikern Aura Salla, som varnar för att USA har en ”kill switch” för digitala tjänster, rapporterar Yle. Oron har enligt artikeln ökat sedan Donald Trump återvände till makten. USA:s Cloud Act-lag gör att amerikanska myndigheter kan begära ut data också från datacenter utanför USA, om tjänsten drivs av ett amerikanskt företag. Salla är särskilt kritisk till att känsliga finska myndighetsdata, som skatte- och hälsouppgifter, flyttas till amerikanska moln och vill se nya EU-regler som prioriterar europeiska leverantörer för att värna den nationella säkerheten. Yle har testat de europeiska alternativen.

EU-kommissionär Virkkunen: Offentlig upphandling kan stärka europeiska techföretag

EU-kommissionären Henna Virkkunen, sade på tisdagen att det är viktigt att Europa inte är beroende av ett land eller ett företag när det kommer till kritisk teknologi, skriver Politico

– Beroenden kan användas som vapen mot oss, sade hon.

Henna Virkkunen sade också att hon stöttar idén att använda offentlig upphandling för att stödja europeiska techföretag och produkter. 

Fransk regering överlever budgetdelstrid

Frankrikes regering överlevde på tisdagen två misstroendeomröstningar i parlamentet. Omröstningarna var ett svar på att regeringen använt grundlagens artikel 49.3 för att driva igenom 2026 års budget utan en slutlig votering, rapporterar Reuters. President Emmanuel Macrons minoritetsregering tvingas kringgå parlamentet för att få igenom budgeten. Dess beräknade underskott på fem procent av BNP överskrider EU:s tillåtna gränsvärde på tre procent. Hela budgeten väntas bli slutgiltigt antagen i februari.

Nytt EU-system skapar fiskkaos i hamnar

Ett nytt digitalt EU-system för att spåra fisk, CATCH, har orsakat stora problem sedan lanseringen den 10 januari. Resultatet är att fisk fastnar i hamnar, skriver Financial Times. Vid ett ministerrådsmöte i måndags varnade sju länder för konsekvenserna. Systemet "riskerar att paralysera våra importer och våra företags logistik" enligt Italiens representant. EU-kommissionen försvarar systemet men säger sig ha infört tekniska lösningar och "tillfällig flexibilitet" som svar på kritiken.

Notiser 27 januari

Pentagon: Med visst amerikanskt stöd kan Europa försvara sig självt

I dagarna kom det amerikanska krigsdepartementet Pentagon med USA:s nya försvarsstrategi där de bland annat beskriver Europas försvarspolitiska läge de kommande åren. Den slår fast att Ryssland “förblir ett pågående men hanterbart hot” mot Natos östra medlemsländer. Ryssland har förvisso militära och industriella resurser samt den nationella beslutsamhet som krävs för att driva ett utdraget krig, heter det i strategin. Men det europeiska Nato överträffar Ryssland betydligt ekonomiskt och befolkningsmässigt och därmed som möjlig militär makt. Därför kan Europa också “ta huvudansvaret för sitt eget konventionella försvar”, menar Pentagon.  De lovar samtidigt att “stimulera och göra det möjligt” för Natoallierade att ta det ansvaret.

Uppgift: USA kopplar garantier till ukrainska landavträdelser

USA:s regering villkorar säkerhetsgarantier till Ukraina med att landet först ingår ett fredsavtal som väntas innebära att Donbasregionen avträds till Ryssland. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till åtta källor. Enligt källorna är garantierna ett påtryckningsmedel, något Vita huset förnekar och kallar "fullständigt falskt". Frågan diskuterades mellan presidenterna Trump och Zelenskyj i Davos i förra veckan.

Tio länder storsatsar på vindkraft

Tio europeiska länder, däribland Tyskland, Danmark och Norge, ingick på måndagen en pakt om att bygga ut havsvindkraften med 100 gigawatt. Avtalet, som syftar till att stärka regionens energisäkerhet genom gemensamma projekt, undertecknades vid ett toppmöte i Hamburg, skriver Reuters. Satsningen är ett delmål mot målet på 300 gigawatt till 2050, som sattes efter Rysslands invasion av Ukraina för att minska beroendet av fossila bränslen. Sverige ingår inte i gruppen.

EU och Brasilien i avtal om fria dataflöden

EU och Brasilien har på tisdagen skapat världens största område för fria och säkra dataflöden, meddelar EU-kommissionen. Beslutet innebär att personuppgifter kan överföras fritt mellan parterna då deras dataskyddslagar nu bedöms som likvärdiga. Detta väntas sänka kostnader för företag och öka den digitala handeln. Avtalet, som är en del av ett större partnerskap med Mercosur, berör totalt 670 miljoner konsumenter i EU och Brasilien.

Rutte: Sluta drömma om försvar utan USA

Natos generalsekreterare Mark Rutte avfärdar idén om ett europeiskt försvar oberoende av USA som en orealistisk dröm. Under ett tal i EU-parlamentet på måndagen varnade han för att ett sådant projekt skulle gynna Ryssland och bli oöverstigligt dyrt, skriver Financial Times. Enligt Rutte skulle det kräva försvarsutgifter på 10 procent av BNP för att ersätta USA:s militära kapacitet, inklusive att bygga en egen kärnvapenförmåga. Detta kan jämföras med Natos mål på fem procent till 2035.

Domstol stoppar svensk vargjakt

Kammarrätten i Sundsvall stoppar vinterns licensjakt på varg. Det skriver TT/GP efter beskedet på måndagen. Domstolen bedömer att jakten på 48 vargar skulle sänka stammen under nivån för gynnsam bevarandestatus, vilket strider mot lagen. Domen går emot regeringens beslut från i fjol att sänka miniminivån för varg från 300 till 170 individer, ett beslut EU-kommissionen har kritiserat som ovetenskapligt och ett hot mot artens livskraft på sikt.

Oklart läge för EU:s handelsavtal med USA

EU-parlamentet ska nästa vecka avgöra framtiden för det pausade handelsavtalet med USA, rapporterar Euractiv. Ratificeringen frystes efter Donald Trumps tullhot i förra veckans Grönlandskris, men trots att hotet dragits tillbaka efter en muntlig uppgörelse om Grönland råder stor osäkerhet om detaljerna och om USA:s avsikter. Medan den konservativa EPP-gruppen, med svenske Jörgen Warborn, vill gå vidare tvekar socialdemokraterna och liberalerna inför ett beslut.

Finland planerar center mot kabelsabotage

Finlands gränsbevakning vill med ett nytt övervakningscenter förhindra skador på kritisk undervattensinfrastruktur i Finska viken. Det meddelade man på måndagen, skriver Reuters. Initiativet är ett svar på en rad misstänkta sabotage sedan 2022. Centret, en del av en EU-plan, ska byggas i samarbete med andra Östersjöländer. Genom AI och sensorer ska man i realtid kunna analysera avvikande fartygsrörelser för att kunna ingripa preventivt.

Tysk minister: Östersjön mest troligt för ryskt anfall

Östersjöområdet är den mest sannolika platsen för ett ryskt anfall, sade Tysklands utrikesminister Johann Wadephul under ett besök i Sverige i måndags, rapporterar SVT Nyheter. Tyskland rustar upp för att bli Europas starkaste militärmakt till 2029 och vill fördjupa samarbetet med Sverige kring bland annat skydd av havskablar och stopp för den ryska skuggflottan. 
– Hela Östersjöområdet är tyvärr ett hett ställe. Här avgörs om Europa kan hålla ihop och gemensamt försvara sig, sade Wadephul till SVT.

Långsammare ökning av förnybar uppvärmning i EU

Andelen förnybar energi för värme och kyla i EU nådde 26,7 procent 2024, en ökning med 0,5 procentenheter från året innan. Det visar nya data som Eurostat publicerade på måndagen. Trots att det är den högsta siffran som uppmätts är ökningstakten lägre än det årliga genomsnittet sedan 2004.

Sverige toppar listan med en andel på 67,8 procent, följt av Finland och Lettland. Lägst andelar har Irland (7,9 procent) samt Nederländerna och Belgien (båda 11,3 procent).

Starmer inför Kinabesök: ska inte behöva välja

På onsdag åker Storbritanniens premiärminister Keir Starmer till Peking, i syfte att förbättra ländernas skakiga relation, rapporterar Bloomberg. Enligt Keir Starmer ska Storbritannien inte behöva välja mellan att samarbeta med Kina och USA, utan han strävar efter att stärka banden med flera handelspartner samtidigt. 

Spaniens arbetslöshet på lägsta nivån sedan 2008

Spaniens arbetslöshet sjönk till 9,9 procent under sista kvartalet 2025, den lägsta noteringen sedan finanskrisen 2008. Det visar nya data som presenterades på tisdagen, skriver Financial Times. Siffran belyser en vändning där södra EU-ekonomier nu växer snabbare än motorer som Tyskland och Frankrike. Trots framstegen är Spaniens arbetslöshet fortsatt näst högst i EU, efter Finland. Strukturella problem som kompetensbrist och regionala skillnader mellan tillgång på jobb och bostäder kvarstår, enligt analytiker.

Frankrike närmare 15-årsgräns för sociala medier

Frankrikes nationalförsamling godkände i förra veckan ett lagförslag om 15-årsgräns för sociala medier, rapporterar Yle. Lagen, som även innebär mobilförbud i gymnasier, röstades igenom med 130–21 men måste först godkännas av senaten. Målet är ikraftträdande den 1 september.

EU granskar Ungerns miljardlån för försvaret – "hög korruptionsrisk"

EU-kommissionen granskar Ungerns ansökan om ett lån på 17,4 miljarder euro från EU:s nya försvarsfond Safe på grund av hög korruptionsrisk. Det sade budgetkommissionär Piotr Serafin på måndagen, enligt Euronews. Samma regler som lett till att andra EU-bidrag till Ungern frysts gäller även i detta fall. 
– Jag har svårt att se att vi ingår ett låneavtal och börjar betala ut om det är tydligt att villkoren inte uppfylls, sade Serafin. 
Ungern är det enda EU-land där medel hålls inne på grund av systematiska brister i rättsstaten.

Fler EU-länder får grönt ljus för försvarslån

EU-kommissionen godkände på tisdagen nationella försvarsplaner för åtta medlemsstater, däribland Finland. Beslutet öppnar för cirka 74 miljarder euro i förmånliga lån för försvarsinvesteringar via försvarsprogrammet Safe. Syftet är att snabbt öka den militära beredskapen genom gemensam upphandling av utrustning från europeisk industri. Ministerrådet ska nu formellt godkänna beslutet. Länderna är Finland, Estland, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Polen och Slovakien.

Montenegro stänger nytt kapitel i EU-förhandlingar

Montenegro tog på måndagen ett nytt steg i sina medlemsförhandlingar med EU. Parterna avslutade då preliminärt förhandlingskapitel 32 om finansiell kontroll. Totalt har landet nu stängt tretton av de 33 kapitel som hittills öppnats. Enligt förhandlingsreglerna kan dock alla kapitel åter öppnas fram till dess att ett slutgiltigt avtal är på plats.

Ungern och Slovakien stämmer EU om gasförbud

Ungern och Slovakien kommer att stämma EU över beslutet att förbjuda all import av rysk gas från slutet av 2027. Det meddelade ländernas utrikesministrar på måndagen, enligt Politico. Båda länderna röstade nej till förbudet, som de anser hotar nationella intressen och höjer energipriserna. Ungern menar även att EU kringgick kravet på enhällighet genom att klassa beslutet som en handelsåtgärd istället för en sanktion. Stämningen väntas lämnas in i början av februari. En talesperson för EU-kommissionen sade på måndagen att det finns "ett robust rättsligt arbete" bakom lagen.

Notiser 26 januari

EU-ministern ryter till efter Mercosurbeslut: “pajasfasoner”

Vänster- och miljöpartistiska EU-parlamentariker var bland dem som röstade för att, istället för att godkänna Mercosuravtalet, skicka det till EU-domstolen för legal granskning vilket blev parlamentets beslut. EU-minister Jessica Rosencrantz sade på måndagen att hon är besviken och att detta beslut går emot Sveriges och Europas behov.

– Det är djupt ansvarslöst av de svenska vänsterpartister och miljöpartister som tog det här beslutet. Det här beteendet av Vänsterpartiet och Miljöpartiet är direkt skadligt. Jag skulle säga att det är pajasfasoner, sade hon.

EU-parlamentarikern Hanna Gedin (V) skriver i ett mejl att de röstade för den juridiska granskningen för att säkerställa att avtalet är lagligt, men att de kommer att rösta för Mercosuravtalet när det senare kommer till omröstning.

– Den demokratiska beslutsprocessen måste följas även här. Detta är ännu viktigare när världsledare, inklusive de i USA, visar sig vara villiga att kringgå alla demokratiska förfaranden, då är det avgörande att EU står fast vid och upprätthåller dem, skriver hon.

EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) försvarar den rättsliga granskningen med behovet att skydda medborgarna mot eventuella negativa konsekvenser.

– Vi måste säkerställa att kommissionen agerat inom sitt mandat och att det finns en maktbalans mellan EU:s beslutsfattande organ, säger Pär Holmgren i ett uttalande till Europaportalen. 

Notisen har uppdaterats under publiceringsdagen.

EU och Europarådet förbereder rättegång mot Ryssland för krigsbrott

EU och Europarådet enades i förra veckan om att finansiera ett förberedande team för en specialtribunal. Tribunalen ska utreda och åtala Rysslands högsta ledning för aggressionsbrottet mot Ukraina. EU bidrar med 10 miljoner euro till projektet som ska lägga den organisatoriska grunden för domstolen. Teamet, som leds av Europarådet, ska bland annat förbereda för val av domare och åklagare.

1 300 bostadshus i Kiev utan värme efter rysk attack

Över 1 300 flerfamiljshus i Kiev var på söndagen fortfarande utan värme efter en omfattande rysk attack mot Ukrainas energiinfrastruktur i lördags, skriver Reuters. Attacken, som skedde under minusgrader, lämnade initialt 1,2 miljoner abonnenter strömlösa över hela landet. Ryssland har på senare tid intensifierat sina attacker mot det ukrainska energisystemet i strid mot internationell rätt.

Tyska jättar vill bygga militär Starlink

Försvarskoncernen Rheinmetall och satellitbolaget OHB förhandlar om att bygga ett tyskt militärt satellitnätverk, uppger Financial Times med hänvisning till källor. Målet är en nationell motsvarighet till Starlink för försvarsmakten Bundeswehr, för att minska beroendet av USA. Projektet är en del av en ny tysk satsning på 35 miljarder euro på militär rymdteknik. Samtalen uppges vara i ett tidigt skede med ett initialt fokus på att stärka Natos östflank.

Tyskland varslar om digitala motattacker

Tyskland kommer att slå tillbaka mot utländska cyberattacker genom att förstöra digital infrastruktur utomlands. Det sade landets inrikesminister Alexander Dobrindt i en skarp markering mot Ryssland, skriver Financial Times. Den nya, offensiva doktrinen är ett svar på en våg av ryska sabotageförsök och hybridattacker. – Vi kommer att slå tillbaka, även utomlands, sade Dobrindt. Regeringen i Berlin förbereder även lagstiftning för utökade digitala befogenheter och planerar ett nytt nationellt försvarscenter mot hybridhot som ska vara i drift under året.

Ny EU-utredning mot X om AI-verktyget Grok

EU-kommissionen meddelade på måndagen att man inleder en ny formell utredning mot plattformen X gällande bolagets AI-tjänst Grok.

Myndigheten misstänker att X har brutit mot lagen om digitala tjänster (DSA) genom att inte tillräckligt utreda riskerna innan AI-funktionen integrerades på plattformen. Utredningen fokuserar särskilt på spridningen av olagligt innehåll, såsom manipulerade sexuella bilder och övergreppsmaterial på barn.

– Sexuella deepfakes av kvinnor och barn utan samtycke är en våldsam och oacceptabel form av förnedring. Med denna utredning ska vi avgöra om X har uppfyllt sina lagliga skyldigheter, sade EU:s techkommissionär Henna Virkkunen i ett uttalande.

Parallellt utvidgas en pågående granskning för att syna hur X:s rekommendationssystem påverkas av en övergång till en Grok-baserad algoritm. X dömdes så sent som i december 2025 att betala 120 miljoner euro i böter i ett relaterat ärende om bland annat vilseledande design.

Kina stärker banden med EU

Kina arbetar för att stärka sina relationer med EU och andra västländer och utnyttjar den politiska osäkerheten kring det pågående amerikanska valet, rapporterar SVT Nyheter. En rad statsbesök från bland annat Tyskland och Storbritannien avlöser varandra i Peking. Enligt kinesiska bedömare positionerar sig landet som ett alternativ till USA. 
– Vi ser en djup splittring mellan EU och USA, samtidigt som relationen mellan Europa och Kina förbättras och blivit starkare, sade Wang Huiyao vid tankesmedjan Center for China and Globalization.

Liberalerna: Låna till Sveriges EU-försvar

Liberalerna vill att Sverige ska vara berett att låna pengar för att finansiera en större satsning på EU:s försvar, enligtTT/GP. Inför förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget är partiet redo att acceptera en höjd svensk medlemsavgift för att stärka försvaret, som man menar inte kan skötas enbart genom Nato. – Vi behöver fokusera på försvar och säkerhet, inte jordbruksstöd, sade partiledare Simona Mohamsson.

Volkswagen skrotar planer på amerikansk fabrik – “för höga tullar”

Volkswagen, som tack vare tidigare amerikanska subventioner planerat att öppna en ny Audi-fabrik i USA, stoppar nu alla planer om inte Donald Trumps biltullar minskar, rapporterar Bloomberg. Trots detta består en fortsatt strategi för företagets utveckling i USA, även om målet om tioprocentiga marknadsandelar inte längre anses vara realistiska enligt VD Oliver Blume. 

Finsk varning: Ryssland redo för krig mot väst inom fem år

Ryssland kan vara kapabelt att inleda ett storskaligt krig mot Nato inom två till fem år efter att striderna i Ukraina upphört. Det varnar Finlands underrättelsechef Pekka Turunen i en rapport från förra veckan, skriver Expressen. Enligt analysen förbereder Ryssland en militär förstärkning nära Finlands gräns när resurser frigörs från Ukraina. Även Natos generalsekreterare Mark Rutte har tidigare gjort en liknande tidsbedömning.

Klart: EU fasar ut all rysk gasimport

EU:s medlemsländer tog på måndagen det slutliga beslutet att helt fasa ut importen av rysk gas. Förbudet, som gäller både ledningsgas och flytande naturgas (LNG), införs stegvis. Ett totalstopp för LNG träder i kraft i början av 2027 och för gas via ledning hösten 2027. Beslutet är ett nyckelsteg i EU:s plan att bli oberoende av rysk energi. Medlemsländerna ska nu ta fram planer för att hitta alternativa gasleverantörer.

Macron snabbehandlar lag mot sociala medier för unga

Frankrikes president Emmanuel Macron har begärt en snabbehandling av ett lagförslag som förbjuder sociala medier för unga under 15 år, rapporterar den franska kanalen BFMTV. Lagen, som även innefattar ett mobilförbud på gymnasiet, debatteras i nationalförsamlingen på måndagen med sikte på att träda i kraft till hösten.

– Våra barns och ungdomars hjärnor är inte till salu, sade Macron.

Polen avvaktar med euroanslutning

Polen har ingen brådska att införa euron, skriver Financial Times. Finansminister Andrzej Domański anser att landets starka ekonomi visar att det är bättre att behålla den egna valutan zlotyn. – Vår ekonomi utvecklas nu tydligt bättre än de flesta länders som har euron, sade han. Beskedet är en omsvängning för premiärminister Donald Tusks regering. Polen uppfyller för närvarande inte heller reglerna för budgetunderskottet, som inte får överstiga tre procent av BNP.

Migrantbåt sjunken i Medelhavet – 50 befaras ha drunknat

En båt med migranter på väg mot Europa har sjunkit i Medelhavet och omkring 50 personer befaras ha drunknat, rapporterar Ekot. Endast en person har hittills räddats efter olyckan. Enligt den räddade personen hade båten påbörjat sin resa från Tunisien.

Notiser 23 januari

Grönlandsförhandlingarna fortsätter – USA vill ändra gällande avtal

Danmarks statsminister Mette Fredriksen träffade på fredagsmorgonen Natos generalsekreterare Mark Rutte för att diskutera läget i Grönlandsfrågan, skriver Danmarks Radio. 

– Vi är överens om att Nato måste öka sitt engagemang i Arktis. Försvar och säkerhet i området är en fråga för hela alliansen, skriver Mette Fredriksen på X. Hon kommer senare på fredagen att ha överläggningar på Grönland med regeringschefen Jens-Frederik Nielsen. 

Enligt Bloomberg handlar det om att USA vill ta bort alla nuvarande begränsningar för dess militära närvaro på Grönland och slippa "samråda med och informera" Danmark och Grönland vid betydande förändringar som avtalet från 1951 kräver. 

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen sade på fredagen att grönländska naturtillgångar inte har diskuterats under varken torsdagens möte med USA i Washington eller med Rutte, utan att säkerhet stått i fokus. 

Ukraina, Ryssland och USA i fredssamtal

Representanter från Ukraina, Ryssland och USA träffas på fredagen i Förenade Arabemiraten för att diskutera ett möjligt fredsavtal, rapporterar Sveriges Radio. Mötet äger rum efter att USA:s president Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffats i schweiziska Davos, samtidigt som en amerikansk delegation haft möte med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Frankrike beslagtog rysk oljetanker i Medelhavet

Frankrikes flotta har beslagtagit en oljetanker med kopplingar till Ryssland. Händelsen ägde rum på torsdagen i Medelhavet, rapporterar Financial Times. Fartyget, Grinch, ingår i Rysslands så kallade skuggflotta som används för att kringgå sanktioner och var lastat med 750 000 fat råolja. Enligt president Emmanuel Macron syftar insatsen, som skedde i samarbete med Storbritannien, till att strypa finansieringen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Aktionen är en del av en skärpt europeisk linje mot fartygen.

EU-parlamentet kan komma att gå vidare med amerikanskt handelsavtal

På torsdagens EU-toppmöte lovade EU-parlamentets talman Roberta Metsola att driva handelsavtalet mellan EU och USA framåt, skriver Euractiv. Förhandlingarna kring avtalet pausades i protest mot Donald Trumps tullhot mot enskilda EU-länder i Grönlandskonflikten, ett hot som USA backat ifrån. Flera partigrupper, däribland socialdemokratiska S&D och liberala Renew, protesterar och menar att EU-parlamentet inte har gått med på det. Ordföranden för EU-parlamentets handelsutskott, socialdemokraten Bernd Lange, sade att frågan ska diskuteras på måndag.

Kommissionen vill få igång Mercosur trots motstånd – “demokratisk överträdelse”

EU-kommissionen vill ha en så kallad provisorisk tillämpning av Mercosuravtalet trots att EU-parlamentet inte godkänt det utan har skickat avtalet till EU-domstolen för granskning, enligt Euractiv.

På torsdagens EU-toppmöte uppmanade flera länder, inklusive Sverige, kommissionen att få igång avtalet, om än provisoriskt. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att inget formellt beslut hade tagits, men att de är redo att tillämpa avtalet så fort någon av de sydamerikanska länderna har ratificerat det. 

Detta har mött intern kritik inom EU; franska regeringens talesperson Maud Brégeron sade att åsidosätta EU-parlamentet vore en “demokratisk överträdelse”. 

USA-general: Europa måste sluta vara rädda för Putin

Europa måste agera mer enat och visa större självförtroende mot Ryssland, säger den före detta befälhavaren för USA:s marktrupper i Europa, Ben Hodges till SVT Nyheter . Hodges anser att Europas samlade resurser vida överstiger Rysslands. 
– Ryssland borde vara rädda för att provocera er, sade han. 
Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserade på torsdagen i Davos Europas senfärdighet. Utan en betydande förändring från Europa riskerar kriget att vara i samma läge om ett år, varnar Hodges.

Ny studie föreslår köttskatt i hela EU

En gemensam EU-skatt på kött föreslås i en ny vetenskaplig studie som ett sätt att minska unionens klimatavtryck. Enligt studien, som publicerades i tisdags och rapporteras av Expressen, skulle en skatt baserad på utsläpp kunna sänka EU:s klimatpåverkan med tre till sex procent. För ett genomsnittligt hushåll beräknas kostnaden till cirka 300 kronor per år. Principen är att varor med högre klimatpåverkan ska få ett högre pris, vilket skulle göra mer miljövänliga alternativ relativt billigare för konsumenten.

Ökade underskott i EU-ländernas finanser

De offentliga finanserna i medlemsländerna försvagades under tredje kvartalet 2025. Budgetunderskottet i både euroområdet och hela EU steg till 3,2 procent av BNP jämfört med föregående kvartal, enligt preliminära siffror från Eurostat på torsdagen. Det är en ökning från 2,8 respektive 2,9 procent kvartalen före. Utvecklingen förklaras främst av ökade offentliga utgifter. För Sverige var underskottet 1,1 procent. Enligt EU:s budgetregler får ett lands budgetunderskott inte vara större än tre procent under ett år.

Notiser 22 januari

Kritisk Kristersson inför EU-toppmötet – “frågan är långt ifrån löst”

När en enig riksdag diskuterade torsdagskvällens informella EU-toppmöte i anledning av de ansträngda transatlantiska relationer sade statsminister Ulf Kristersson (M) att de senaste dagarnas amerikanska utspel om Grönland krävde långsiktiga slutsatser. 

– Det är naturligtvis bra att president Trump nu utesluter militära medel och att tullarna i vart fall för nu är borta från agendan. Jag skulle säga att det beror ytterst på tydliga besked från Europa. Men att frågan är långt ifrån löst och vi behöver dra långsiktiga slutsatser av de här gångna dygnen, sade Ulf Kristersson i riksdagens EU-nämnd. 

– Det är en mycket allvarlig tid med mycket svåröverskådliga konsekvenser för relationen över Atlanten, sade Ulf Kristersson och konstaterade att den både hotfulla och hånfulla [amerikanska] retoriken mot Danmark, Grönland fortsätter, men också mot andra europeiska länder.

– Det säkerhetspolitiska läge som Sverige och Europa befinner sig i fortsätter att vara både det allvarligaste och det mest oförutsägbara sedan andra världskriget, sade Kristersson.

Ryska attacker har tvingat 600 000 invånare på flykt från Kiev

600 000 invånare har lämnat Kiev efter ryska attacker mot stadens el- och värmeförsörjning, enligt borgmästare Vitali Klitschko. Samtidigt anklagar president Zelenskyj borgmästaren för att ha misskött förberedelserna inför vintern, rapporterar Sveriges Radio på torsdagen.

– Det är plus tre grader här i vardagsrummet men i köket är det rena Afrika, hela sju grader, säger pensionären Tatyana Kara-Vasilyeva till ukrainska tv-kanalen TSN.

På torsdagsmorgonen stod nästan 3 000 flerfamiljshus i huvudstaden utan värme,  rapporterar SVT.

Analys: Trumps hot skakar alliansen med Europa

Donald Trumps hot mot europeiska allierade har skadat förtroendet för USA så pass att relationerna kan bli svåra att reparera. Det skriver nyhetsbyrån AP i en analys efter Världsekonomiskt forum i Davos denna vecka. Trumps agerande, bland annat ett hot om att ta över Grönland, har fått allierade som Kanada och EU att signalera strategier som inte inkluderar USA. Enligt en tidigare rådgivare till president Biden kan allierade framöver bara räkna med USA:s pålitlighet i fyraårsintervaller.

Storbråk efter Mercosurnederlag – “ett blodbad”

Tidningen Euractiv rapporterar om partibråk bland Europaparlamentets  frihandelsförespråkare efter att Mercosuravtalet, med sydamerikanska länder, på onsdagen stoppats med tio rösters marginal i ett parlament med 720 ledamöter. Att fyrtiotre av den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppens 187 medlemmar röstade emot den överenskomna linjen, gjorde gruppordförande Manfred Weber "väldigt förbannad" på fransmännen, slovenerna och polackerna. De gick emot partilinjen och stödde förslaget att inte ta ställning utan låta EU-domstolen först granska avtalet, vilket kan ta upp till två år. 

Den liberala RE:s gruppmöte på onsdagskvällen beskrevs som “ett blodbad” efter att gruppledaren fransyskan Valérie Hayer och chefspiskan irländaren Billy Kelleher tillsammans med 22 andra liberaler röstat mot partilinjen, gruppen har 75 ledamöter.  

EU:s gröna transportmål långt borta – Sverige backar

Andelen förnybar energi i EU:s transporter ökade marginellt till 11,2 procent under 2024, enligt uppgifter från Eurostat på onsdagen. Det är långt från unionens mål på 29 procent till 2030. Sverige toppar listan med 26,4 procent men noterade samtidigt den största minskningen i hela EU, ett tapp på 7,2 procentenheter från 2023. Finland och Nederländerna följer efter Sverige, medan Kroatien och Grekland har lägst andel förnybart i sina transporter.

Ukrainska drönare pressar rysk oljesektor

Rysslands leveranser av råolja till de egna raffinaderierna var under 2025 de lägsta på 15 år. Huvudorsaken är Ukrainas drönarattacker som tvingat fram driftstopp, skriver Expressen med hänvisning till rysk media. Leveranserna minskade med 1,6 procent till 228,34 miljoner ton. Statliga Rosneft är bland de hårdast drabbade. Nivåerna väntas förbli låga under 2026 på grund av fortsatta attacker och minskade subventioner.

Ännu ett misslyckat misstroendevotum mot EU-kommissionen

Med 165 mot 390 röster avslog Europaparlamentet på torsdagen den högerextrema partigruppen PfE:s andra försök att fälla kommissionsordförande Ursula von der Leyen och hela kommissionen genom ett misstroendevotum. Jämfört med PfE första försök att avsätta kommissionen i juli 2025 som slutade med rösterna 179 mot 378 har stödet i parlamentet för ett misstroende minskat. Torsdagens misstroendeomröstning var den fjärde i ordningen sedan juli 2025.

EU överväger radikal ändring av handelsregel

EU vill reformera Världshandelsorganisationens (WTO) grundprincip om "mest gynnad nation", som tvingar medlemmar att behandla varandra likvärdigt. Det är ett dramatiskt skifte för unionen, uppger Financial Times. Enligt ett utspel från handelskommissionär Maroš Šefčovič på torsdagen bör medlemmar kunna höja tullar mot länder som inte garanterar ömsesidig marknadsaccess eller rättvis konkurrens. Åtgärden ses som ett sätt att motverka Kinas handelspolitik och statsstöd.

Putin möter USA-sändebud om Ukrainakriget

Rysslands diktator Vladimir Putin träffar under torsdagen de amerikanska sändebuden Jared Kushner och Steve Witkoff för att diskutera en lösning på kriget i Ukraina. Det meddelade Putin på onsdagen, skriver Reuters. Enligt ryska nyhetsbyråer ska mötet bland annat behandla en möjlig användning av frysta ryska tillgångar för återuppbyggnaden av krigsdrabbade regioner.

Brittisk minister öppnar för ny tullunion med EU

Storbritanniens näringsminister Peter Kyle skapar förvirring om landets brexit-linje efter motstridiga uttalanden. Vid Världsekonomiskt forum i Davos sade Kyle i onsdags att det vore galet att inte överväga en ny tullunion med EU, rapporterar Financial Times. Uttalandet går stick i stäv med vad ministern själv sade tidigare i veckan, då han kallade idén utopisk. Frågan splittrar regeringen och har åter aktualiserats av hot om nya amerikanska tullar, trots att premiärminister Keir Starmer tidigare uteslutit en tullunion.

EU-länder väljer korta lån när räntan stiger

Flera stora europeiska länder som Tyskland och Frankrike lägger om sin lånestrategi för att hantera högre räntor, skriver Financial Times. De ger ut mer kortsiktig skuld då efterfrågan på långa obligationer från bland annat pensionsfonder minskat. Även om det är billigare nu, ökar risken på sikt då skulden oftare måste refinansieras till nya, potentiellt högre, räntor. Enligt Barclays väntas löptiden för eurozonens lån i år för första gången sedan 2015 understiga tio år.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Adress: Europaparlamentet, Rue Wiertz 60, Bryssel
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret